Etikett: Bazar förlag

Recension: Drömmarnas bok, av Nina George

Publicerat den av annettejuhlin2 kommentarer

Förra sommaren läste jag Den lilla bokhandeln i Paris, av Nina George. Jag blev så förtjust i den, det var en så fin och varm berättelse och jag smålog förnöjt genom hela boken, inte minst på grund av språket, miljöbeskrivningarna och de härliga karaktärerna. I Drömmarnas bok får jag uppleva allt detta igen.

I efterordet till Drömmarnas bok läser jag att den bildar en trilogi tillsammans med Den lilla bokhandeln i Paris och Den lilla bistron i Bretagne. Det som förenar dem är temat förgänglighet. Författaren berättar att rädslan för att hennes pappa skulle dö, och smärtan när han sedan gjorde det, präglade hennes liv och skrivande. Den fick henne att fundera mycket på frågor som: När min död kommer, har jag då levt lika fullt ut som jag hade kunnat göra?

Det tunga ämnet till trots är Drömmarnas bok, precis som Den lilla bokhandeln i Paris, alldeles underbar läsning. Det är mycket svärta och djup i berättelsen, men det blir aldrig för mycket, för jobbigt att läsa. Det fina och varma präglar berättelsen och den rymmer så mycket livsvisdom och kärlek. Karaktärerna har sina egna röster, jag tycker om dem allihop. Jag tror att man kan sammanfatta bokens innehåll med det här citatet ur boken:

”En vacker dag, mon ami”, säger Scott, ”en vacker dag kommer vi att se tillbaka och fråga oss vad som hände med de där killarna. Vi kan väl lova varandra det här: Om en av oss blir ett rikspucko som stelnar i sitt eget futtiga, inrutade liv som en jävla aladåb, ska den andre se till att få ut honom därifrån. Okej? Kom och ta mig om jag blir likadan som min pappa. Haffa mig om jag gifter mig med fel kvinna. Rädda mig om du märker att jag slutar vara Brainman.”

Drömmarnas bok känns fransk i sin stil, trots att författaren är tysk. Särskilt hur berättelsen börjar. Så oväntat, chockerande och samtidigt så trovärdigt. Henri Skinner, tidigare en hårdhudad krigskorrespondent, är på väg att för första gången träffa sin trettonårige och högintelligente son Sam. Han är lycklig. På vägen till mötet ramlar en liten flicka ur en båt på floden Themsen. När ingen annan agerar snabbt nog, kastar sig Henri ned i vattnet för att rädda flickan. Han får grepp om henne i vattnet och lyckas ta sig upp på land, knappt själv vid liv. Då blir han påkörd av en bil och skadas så allvarligt att han hamnar i koma. Typiskt franskt, eller hur? När allt ser ut att ordna sig, blir det bara värre.

I kapitel som växlar mellan Henri, sonen Sam och Henris älskade men hjärtekrossade Eddie som han lämnade av oklara anledningar för många år sedan, lär vi känna de tre personerna och förstår efterhand varför livet blev som det blev, varför de gjorde vissa val och hur det har präglat deras fortsatta liv. Vi lär också känna den tolvåriga flickan Madelyn, en supertalang inom balett, och den enda överlevande efter en olycka där hela hennes familj förolyckades och hon själv försattes i koma.

Drömmarnas bok är en väldigt vacker, stark och gripande berättelse om stora frågor, men den är skriven på ett så mjukt och varmt vis att det ändå får mig att kalla den en feelgoodroman. Berättelsen fick mig att fundera mycket på vilka val jag själv har gjort och vad de har fått för konsekvenser, och på hur viktigt det är att ta tillvara på de tillfällen och möjligheter man får. Att inte plötsligt en dag inse att man blivit ett rikspucko som stelnat i sitt eget futtiga, inrutade liv som en jävla aladåb, som Scott varnade för i boken.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 368
Utgivningsdatum: 2019-08-22
Förlag: Bazar
Översättare: Ulrika Junker Miranda
Omslag: Sian Wilson
Originaltitel: Das Traumbuch
ISBN: 99789170285370
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Den lilla bokhandeln i Paris, av Nina George

Publicerat den av annettejuhlin2 kommentarer

Den här boken har stått oläst i bokhyllan alldeles för länge, men när vi skulle resa till Frankrike, och dessutom till några av platserna i boken, tog jag med den som reselektyr på planet. Det var ett bra beslut. Dels är det här en riktigt mysig och väldigt fint skriven feelgoodroman med alldeles lagom med svärta, dels fick jag spännande aha-upplevelser under resan när boken gav svar på flera av mina funderingar.

På en gammal pråm som ligger förankrad sedan många år vid en kaj i Paris driver Jean Perdu en flytande bokhandel. Eller ett litterärt apotek, som han själv ser det, eftersom han ordinerar böcker som medicin utifrån vad olika personer behöver för att må bättre. Perdu kan läsa av folk och förstår ganska snabbt vilka böcker som kan läka andra människors själar. Sämre är han på att hitta en bok som kan läka hans eget hjärta. För drygt tjugo år sedan lämnade Manon, hans livs stora kärlek, honom och sedan dess har han levt asketiskt i en nästan helt tom lägenhet utan inredning. Ett av rummen, lavendelrummet, är igenbommat. Det väcker för många känslor.

En dag flyttar det in en ny kvinna i en av lägenheterna. När Perdu skänker henne ett bord hittar hon ett brev från Manon som Perdu aldrig kunde förmå sig att läsa. Nu gör han det och inser att han begått ett fruktansvärt misstag. Det blir upptakten till en lång räcka av händelser. Perdu, som väl skall tolkas som den förlorade, fattar ett spontant beslut om att lätta ankar och be ge sig söderut mot Provence för att söka svar och för att få frid. Som sällskap får han med sig två ägarlösa katter, en ung och geniförklarad författare som lider av prestationsångest efter sin debutroman och senare också en italiensk kock som längtar efter kärlek.

Den lilla bokhandeln i Paris är en internationell bästsäljare och jag kan lätt förstå varför. Det är en varm berättelse och jag smålog förnöjt genom nästan hela boken, inte minst på grund av språket, miljöbeskrivningarna och de härliga karaktärerna. Jag skulle gärna glida fram på en pråm i det franska landskapet och göra små stopp för att kliva i land och köpa färskt bröd och ost till frukost. ”Tänk inte, Jean! Känn!”, uppmanas Jean i boken. Det är precis vad man gör när man läser den här boken, man känner. Känner och ler. Den innehåller så mycket livsvisdom, och nu är min bok full med postitlappar för att markera meningar som jag vill kunna gå tillbaka och läsa fler gånger. Men ingen välskriven feelgoodroman utan en dos svärta, och sorg finns det också. Alldeles lagom mycket för att balansera det ljuva.

Som en extra bonus lärde jag mig en hel del om franska traditioner och levnadssätt genom att läsa Den lilla bokhandeln i Paris. Till exempel beskrevs en vintraktor i boken. En väldigt smal och väldigt hög traktor med tunna däck för att kunna ta sig fram emellan raderna av vinstockar. När vi sedan bilade genom södra Frankrike såg vi sådana traktorer i arbete, det var precis som i boken.

Ytterligare en bonus är recepten i slutet av boken, recept som är typiska för Provence. Och en ännu större bonus – tips på böcker ur Jean Perdus litterära apotek. Här finns Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump, som hjälp mot pessimism och rädsla för mirakel. Här finns också Philip Pullmans Guldkompassen för dem som då och då hör små röster i sitt inre och tror att de har en själsfrände bland djuren.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 316
Utgivningsdatum: 2016-05-16
Förlag: Bazar
Översättare: Ulrika Junker Miranda
Omslag: Sian Wilson
Originaltitel: Das Lavendelzimmer
ISBN: 9789170283901
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Ps 1. Titta gärna in hos Monika och se kartan över alla platser som Jean Perdu och hans vänner kommer till på sin resa genom Frankrike

Ps 2. Författaren är från Tyskland, men beskriver det franska som om hon vore helgjuten fransyska.

Ps 3. Originaltiteln är på svenska Lavendelrummet. Det är inte så ofta jag tycker att de översatta titlarna blir bättre än originalen, men i det här fallet har översättaren verkligen lyckats skapa en betydligt mer lockande titel, eller hur?

Recension: 100 lyckliga dagar, av Fausto Brizzi

Publicerat den av annettejuhlin8 kommentarer
Recensionsexemplar från Bazar Förlag - stort tack!
Recensionsexemplar från Bazar Förlag – stort tack!

 

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 377
Utgivningsdatum: 2016-08-31
Förlag: Bazar
Omslagsformgivning: Thijs Hoogeland
ISBN: 9789170284694
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Innehållet i korthet, från förlagets hemsida

De tre viktigaste dagarna i Lucio Battistinis liv: dagen han föddes, dagen hans fru svarade ja på hans frieri och dagen han dog. Men stopp ett tag. Låt oss backa bandet till den dag Lucio upptäcker att han enbart har tre månader kvar att leva och inser att han måste förändra sitt liv. Han har inte många rätt hittills. Faktum är att han har blivit utslängd av sin fru efter att ha varit otrogen och nu sover i ett förrådsrum på sin svärfars bageri. Från och med nu måste livet ta en annan riktning – och varje ögonblick räknas! Detta är Lucios berättelse om hans sista 100 dagar i livet. Han lovar sig själv att göra dem till de bästa i hans liv och ger sig ut på en resa genom Italien, fast besluten att vinna tillbaka sin fru, skapa oförglömliga minnen för sina barn och till slut bli den man han var menad att bli. 100 intensiva kapitel – ett för varje dag Lucio har kvar i livet – tar oss genom 100 lyckliga dagar, en bok lika delikat som en nygräddad munk och en cappuccino om morgonen.


Så tyckte jag om boken

Jag tyckte om den här berättelsen. Trots att handlingen cirkulerar kring en dödlig sjukdom är det ändå en småmysig historia. Det är dråpligt och kryddat med en stor mängd galghumor. Som när huvudpersonen fått besked om att han har en elakartad tumör i levern. ”Elakartad. Tumör. Två ord som ser ondskefulla ut redan när de står för sig själva.”

I min gästvänliga mage sitter ett hepatocellulärt carcinom som är 6 cm långt och har en diameter på 0,7 cm. Mer eller mindre samma storlek som en pommes frites. Minsta barnunge vet att pommes frites är skadligt.

Huvudpersonen ställer sig själv, och oss läsare, frågan hur man borde leva sitt liv om det återstod bara 100 dagar tills man var död. Vissa böcker i den här genren radar upp det ena klichéartade alternativet efter det andra i en peppande ton, i syfte att få oss läsare att fundera över vad vi vill med våra liv, och efter att ha läst boken känna oss styrkta och förändringsbenägna i riktning mot ett meningsfullare liv än det slentrianmässiga vi förmodas leva i dag. Så sker tack och lov inte i den här boken. Vi får följa huvudpersonen under hans sista 100 dagar i livet. Vissa dagar försvinner utan att han gör något speciellt alls, andra dagar fortsätter han att umgås med sin familj och sina vänner. Visst sker det en förändring i synsätt på livet, något annat vore väl otänkbart, men så väldigt stora förändringar är det inte. Och det gör berättelsen trovärdig.

Det är melankoliskt och vackert. Däremot blir jag inte så berörd, trots det hemska som huvudpersonen går igenom, och jag drivs inte att läsa vidare för att få veta hur det går. Kanske för att jag aldrig blir överraskad. Berättelsen rullar på i sakta mak och jag läser och trivs med att vara mitt i läsandet. Det tar emot att kalla den här boken för en feelgoodbok, med tanke på temat, men det är så jag upplever den. Huvudpersonens fokus på att hålla humöret uppe och göra det bästa av situationen genomsyrar boken, och det flödar över på mig som läsare. Jag mådde bra av att läsa den.

♥