I morse lade Mia upp en bild på Instagram, på tranor på åkern nedanför hennes gård. Jag messade direkt och frågade om jag kunde komma över med kameran.
Förutom att ha sett hundratals tranor i dag, fick jag en lika trevlig pratstund som alltid med Mia, och jag har jobbat med avhandlingen och även tränat med battle rope. Otroligt jobbigt! Och sprungit två kilometer, gjort armhävningar och olika magövningar.
I morgon hoppas jag att jag får svar från Riksarkivet om arkiverat riksdagsmaterial som jag beställt. När jag kollade upp det för många år sedan, innan jag tog en lång paus från avhandlingen och ägnade mig åt annat, var materialet försvunnet. Jag fick litet oroväckande indikationer på att materialet fortfarande är på villovägar, men hoppas inte.
Det här är en riktig favoritmix av böcker. Jag gillar förresten allt på den här bilden. Fame, boktraven, ljusstaken, bokhyllan, tapeten, blombuketten, utsikten.
Ser ni buskarna utanför? Det är en del av syrenhäcken som växer på sidan av och bakom huset och som i juni kommer att blomma med lila och vita syrener. Det kan vara den bästa tiden på året, när man kommer ut genom dörren och möts av syrendoft.
Jag såg ett avsnitt av Fab 5 på Netflix och fastnade helt för de underbara personerna i serien. Nu har jag köpt två kokböcker av Antoni och Queer Eye om gänget i serien. Ni skall få se mer ur böckerna inom kort.
De flesta av böckerna i traven har att göra med min avhandling, som har en stark koppling till vårt land som en demokrati och välfärdsstat, och folkhemmets framväxt där jämlikhet är en av grundpelarna. Det är enormt spännande, jag älskar verkligen den här delen av arbetet med avhandlingen. Svensk rättshistoria ♥
Här finns också några skönlitterära romaner som jag skulle vilja läsa direkt, men litet annat måste komma först.
Vet ni förresten vad jag upptäckte klockan halv åtta i morse? Det var sex minusgrader, men ändå takdropp! Det betyder att solen värmer och att det snart är vår på riktigt.
Jackie fyllde 16 år i tisdags och jag lagade middag med dessert till oss sjutton personer som kunde komma. Den här tårtan var absolut roligast att göra! En vegansk pavlovatårta till en av våra vänner som är vegan och glutenintolerant. Ni som känner mig vet att jag gillar utmaningar!
En tårta, 25 cm i diameter, räcker till ungefär 8-10 personer
Till marängbotten 1 dl spad från en kikärtsförpackning 2 dl socker 0,5 tsk citronsaft 0,5 tsk vaniljsocker
Till fyllningen och toppingen 1 burk mango- och passionsfruktsmarmelad från St.Dalfour 1 förpackning med sojagrädde Färska bär att dekorera med
Jag gjorde så här 1. Värm ugnen till 100 grader. Vispa upp kikärtsspadet med elvisp tills spadet blivit ett fast och glansigt skum och liknar vaniljglass, och du kan vända skålen upp och ned. 2. Vispa ned socker, 1/2 dl i taget, och sedan vaniljsocker och sist citronsaften. 3. Lägg en tallrik på bakplåtspapper och rita en cirkel. Bred ut marängsmeten. Gör kanterna något högre. 4. Grädda i ugnen ungefär 2 timmar eller tills marängbottnarna har fått lite färg och en tunn yta, och lätt lossnar från bakplåtspappret. 5. Stäng sedan av ugnen och låt marängbotten stå kvar tills både ugn och plåt har kallnat, det tar ungefär 2 timmar. Jag gjorde marängbotten på kvällen och lät den stå kvar tills morgonen därpå. 6. Vispa sojagrädden. Jag frågade Jessica om hon föredrog grädden sötad eller inte, och gjorde den så som hon ville; osötad. Det var helt rätt beslut, tårtan blir tillräckligt söt ändå. Bred ut fruktmarmeladen på marängbotten. 7. Bred på ett lager med den vispade sojagrädden. Den blev så otroligt vit och fin! 8. Dekorera med färska bär. Jag sparade de gröna bladen på jordgubbarna för att få litet kontrast och liv i färgerna och ett snyggare mönster.
Hur 1 dl kikärtsspad och socker kunde bli en hel marängbotten var nästan magi för mig. Och att tårtan smakade precis som en vanlig pavlova, trots kikärtsspad och sojagrädde, det var också överraskande. Den här tårtan kommer jag att laga många fler gånger!
Det var mycket att hinna med. Bordet skulle dukas, blommor i vaser, middag och dessert planeras och lagas, röja upp kaoset som blir i hela köket när man lagar många rätter samtidigt, och gärna hinna duscha själv efteråt för att inte dofta matos. Det hann jag såklart inte. Men alla på Bellas skola var hemma på tisdagen för utvecklingssamtal online, så efter att hon och jag haft samtal med hennes lärare, satte jag igång och Bella hjälpte till med mycket. På eftermiddagen kom Jackie, Milo och Jonathan hem och kunde hjälpa till med att blåsa upp ballonger och hjälpa till att städa upp. Tack till er ungdomar, ni är bäst ♥
Jag lagade asiatiska kycklingspett med chilisås och sesamfrön, fransk potatissallad, potatisgratäng med skuren salladslök och vitlök, pastasallad med kyckling, kallmarinerad filé med mango chutney, hummus för första gången, varmrökt sik med äppelsalsa, skuren melon med lime som dekoration, sötpotatischips.
Och så gjorde jag ytterligare en tårta, den här med hallonmousse och vit chokladsmörkräm. Just det, det glömde jag nästan. Jag hade ju bakat brownies också, och gjort mangopannacotta att lägga på toppen. Och småkakor av choklad med kolafyllning och litet havssalt på toppen.
En liten trött men nöjd hund får symbolisera hur vi kände oss när lugnet lade sig sent på kvällen
Vi hade det så trevligt och så mycket att prata om, med många spännande samtalsämnen, och jag kom till ett par nya insikter som vände upp och ned på vissa av mina tidigare tankegångar. Sådant är roligt! Samtal som är som fågelkvitter, som flödar enkelt utan att gå på djupet, är inte särskilt spännande faktiskt.
Efter varje stor bjudning säger jag att det här var nog sista gången, nu orkar jag inte hålla ihop allt och ordna allt en gång till. Nästa gång blir det köpt tårta och en kopp kaffe. Sedan går tiden och jag börjar längta efter mysig gemenskap med samtal, skratt och god mat, och så drar jag igång hela processen igen 💕
Just nu - Just här 