Kategori: Böcker lästa 2020

Recension: Doktor Glas, av Hjalmar Söderberg

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer
1857 öppnade det nytänkande Hôtel Rydberg med restaurang efter fransk modell, snett över Gustav Adolfs torg från Operan. Här satt Doktor Glas och betraktade folklivet. Foto: Stadsmuseet

Doktor Glas gavs ut första gången 1905 och tillhör en av våra svenska klassiker. Jag kände till handlingen i stora drag, det vill säga att Doktor Glas anser sig rädda den unga och vackra Helga från ett kärlekslöst äktenskap med den frånstötande och gamle pastor Gregorius genom att döda honom.

En dag kommer Helga till Doktor Glas läkarmottagning och bönar och ber honom att meddela pastor Gregorius att hon är sjuk och att han måste avstå från sina äktenskapliga rättigheter under åtminstone en tid. Pastor Gregorius är visserligen alltid god och vänlig, men Helga plågas och känner en sådan motvilja mot honom. Hon erkänner att motviljan har blivit värre sedan hon skaffat sig en älskare.

”Hon undvek min blick, medan hon sade detta. Men jag, jag såg henne egentligen först nu. Nu först såg jag, att det stod en kvinna i mitt rum, en kvinna med hjärtat överfullt av lust och elände, en ung kvinnoblomma med doft av kärlek omkring sig och med blygselrodnad över att doften var så mäktig och stark. Jag kände att jag bleknade.”

Doktor Glas har valt att leva ensam. De kvinnor han blir förälskad i är redan förälskade i någon annan, och de kvinnor som visar intresse för honom är han ointresserad av. Jag upplever honom som en romantiker som drömmer om kärleken, och hellre lever olyckligt kär i någon han inte kan få än lever i ett vardagsförhållande där kärleken inte alltid är perfekt och rosenskimrande. När Helga står framför honom blir han häftigt förälskad och lovar att hjälpa henne.

Månaderna går och Doktor Glas resonerar med sig själv om hur han skall kunna fortsätta att hjälpa Helga. Hon bad om hjälp och han lovade att göra henne till viljes. Ja, då får han väl göra det då, på ett sätt som sätter punkt för det här problemet, en gång för alla. Men hon skulle aldrig be honom om det. Inte på det sättet. Men kanske är det den gärningen som Doktor Glas har sökt efter. En gärning som kommer att förändra hans inrutade liv utan mening. En gärning som bara han kan utföra. Men vill han döda pastorn? ”Jag vill handla. Liv är handling. Då jag ser något som upprör mig vill jag gripa in.” Men den oskrivna lagen? Moralen?

”Det är färdigt; det är gjort. Jag har gjort det.” Efteråt känner han sig litet trött i huvudet. Den stora gärningen som Doktor Glas hade trott skulle förändra något i hans liv, om inte annat så känslan inom honom själv, förändrade ingenting alls. Livet går vidare som om ingenting har hänt. Ledsnaden blir kvar.

Den här boken är så mycket mer än en mordhistoria. Det är en bok om handlingsförlamande livsleda och omgivningens krav på att skaffa sig en familj och en karriär, och det är en bok om moral och om samvete. Men allra mest imponeras jag av gestaltningen av Doktor Glas. En i högsta grad komplex människa. Som läkare arbetar han för att göra gott, men under ytan bubblar vreden. En vrede som kanske bottnar i att alltid känna sig utanför gemenskapen, trots att han har ett rikt socialt liv. Som om det finns en glasskiva mellan honom och livet som pågår. Hjalmar Söderberg skildrar Doktor Glas som en lätt överlägsen person, som betraktar sin omgivning med en klar och skarp blick, som snabbt ser människors tillkortakommanden och livets alla futtigheter. Han är inte lycklig, men inte heller olycklig. Han längtar efter en gnista som skall få honom att känna.

Efteråt läste jag på om författaren, Hjalmar Söderberg. Det gav onekligen ytterligare en dimension till läsningen. Jag upplevde Doktor Glas som melankolisk, men i själva verket kanske han var känslokall, på samma sätt som hans skapare måste ha varit. Hjalmar Söderberg ville avsluta sitt tioåriga äktenskap i samband med en långvarig otrohet med Maria von Platen (förebilden till Helga i romanen), och lät tillsammans med sin förläggare och läkarvänner spärra in hustrun på mentalsjukhus. Några klara tecken på sinnessjukdom har man dock inte kunnat finna varken i journaler eller i andra dokument. Detta kan man läsa om i boken ”Märta och Hjalmar Söderberg: en äktenskapskatastrof” av Johan Cullberg och Björn Sahlin (2014).

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 156
Utgivningsdatum: 2010-01-04
Serie: Albert Bonniers klassiker
Form: Jan Haug
Förlag: Bonnier Pocket
ISBN: 9789174290936
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

 

En vanlig måndag med guldkant

Publicerat den av Justnujusthar12 kommentarer

Har man häst är det aldrig sovmorgon. Vid sjutiden får Leiftra hö och en hink med vitaminer, mineraler och extra magnesium och malda nypon. På vägen hem från Leiftra gick solen upp. Jag tog snabbt en bild med mobiltelefonen innan ögonblicket försvann. Det finns många fördelar med att vakna och gå upp tidigt, det här är en.

Här sitter jag oftast när jag läser in mig på material. Då skriver jag ofta för hand, och jag gör ofta tankekartor. Lunch äter jag oftast samtidigt som jag arbetar. Inte så ofta, men ibland, unnar jag mig lyxlunch.

Att kunna rida mitt på dagen när det är ljust är verkligen lyxigt!

Vinterpäls som en mammut i vårvädret…

Min mammaroll har verkligen förändrats de senaste två veckorna. Litet omtumlande med nya förutsättningar att förhålla sig till. Den ena dottern säger att hon skall ut och åka med Mary-linn i hennes A-traktor, och så försvinner hon i ljudet från V8an (filmen här ovanför). Den andra har plötsligt pojkvän.

Men även om småbarnsåren är förbi, får jag ändå del av småbarnslivet tack vare Uno och Max. I morse gick jag en promenad med Uno, som somnade nedbäddad i vagnen.

Undrar om det stämmer som det ofta sägs; ”Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer”, vad tycker ni? Än så länge kan jag ärligt säga att jag oroade mig mer när barnen var så här små, och inte kunde berätta själva hur de mådde, vad de ville och vad de varit med om under dagen. Det ständiga passandet för att de inte skulle göra sig illa på vassa bordskanter, svälja något som kunde fastna i halsen, och oron när de hade sina trettiotals förkylningar med läskiga febertoppar och igentäppta näsor. Eller när anslagen kom upp i skolorna om att det var dags att gå igenom barnens hår på grund av löss. För att inte tala om magsjukorna som alltid låg som en blöt filt över förskolan. Rekordet hos oss är när Jackie kräktes ned allt i sängen sex gånger under en och samma natt. Det som kommer att bli väldigt jobbigt nu när tjejerna växer upp, är att se dem uppleva livets hårda sidor och inte kunna vara där och skydda dem hela tiden.

Ännu en sak som jag trodde var lyxig, nämligen att jag kunde låna även skönlitteratur på juridiska biblioteket eller på Carolina Rediviva, där jag lånar böcker till min forskning. Det visade sig att så inte var fallet. Skönlitteratur får man visserligen låna, men bara läsa i läsesalarna. Alltså gick jag till Uppsala bokhandel och köpte de två böcker som jag var så nyfiken på.

Men vad mycket dyrare det blir att köpa böcker i fysisk bokhandel jämfört med att beställa från någon av internetbokhandlarna. Spänningsromanen på bilden var 20% dyrare än på exempelvis Bokus. Jag vill verkligen inte att de fysiska butikerna skall försvinna, men om de skall överleva i konkurrensen måste de kunna erbjuda något annat som väger upp det högre priset de tar för böckerna.

Och apropå böcker så sträckläste jag Maria Adolfssons nya och tredje del i Doggerlandserien i helgen. Och jag hann även läsa ut den svenska klassikern Doktor Glas, av Hjalmar Söderberg. Recensioner kommer. Men nu är det arbete igen.

Hoppas ni har en fin start på veckan!

♥

 

Recension: Redemption Point, av Candice Fox

Publicerat den av Justnujusthar6 kommentarer

Redemption Point är den andra delen i serien om den före detta polischefen Ted Conkaffey. Jag hade inte läst den första delen, och vanligtvis i bokserier brukar delarna vara fristående så att man inte skall behöva läsa de tidigare delarna, utan kan kliva rakt in i serien. Det fungerade bra nu också.

De första sidorna ger en tillbakablick på vad som hänt. Ted Conkaffey blev oskyldigt anklagad och åtalad för att ha våldtagit och nästan dödat en trettonårig flicka. Flickan överlevde, men är alltför traumatiserad för att kunna förstå vem som gjorde detta mot henne. I brist på bevis släpptes Ted efter en tid ut från fängelset, men inte som frikänd, utan som fortsatt misstänkt. Han förlorade sin fru och nyfödda dotter, sitt arbete och anseende och lever numera under ständigt hot från allmänheten som utan dom ändå dömt honom som pedofil.

Ted Conkaffey har flyttat till annan ort och har fått arbete som privatdetektiv hos en väldigt speciell ung kvinna, Amanda Pharrell. När den här berättelsen börjar har det skett ett dubbelmord på två unga bartendrar. Vi får växelvis följa mordutredningen som sköts sida vid sida med polisen på orten, och Teds försök att leva ett så vanligt liv som möjligt, trots hat, förtal och våld riktat mot honom. Med jämna mellanrum inflikas dagboksanteckningar skrivna av den person som begick övergreppet mot den trettonåriga flickan.

Vad är det egentligen med australienska författare, som så ofta lyckas skriva fantastiska miljöbeskrivningar? Så även här. Det handlar inte bara om att miljön i sig själv är exotisk med regnskog och livsfarliga djur, det är helt enkelt mysig läsning. Ännu charmigare blir det av att Ted har räddat en gås med en skadad vinge, och nu har gåsmamman och hennes sex ungar som husdjur i en lekstuga på tomten, och ibland låter dem få komma in i huset och simma i badkaret.

Mordintrigen är inte helt skarp och upplösningen känns varken överraskande eller väntad, men egentligen bryr jag mig inte så mycket om hur det skall gå i den delen. Jag trivs ganska bra med att glida med i utredningsarbetet och regelbundet skratta till åt Amandas helt oväntade kommentarer och agerande. De parallella historierna med Teds försök till ett så normalt liv som möjligt, och dagboksanteckningarna som berättar historien om vad som ledde fram till våldtäkten, får större fokus men är inte heller tillräckligt stringenta.

Personligen tycker jag inte att intrigen känns helt genomarbetad, jag hade önskat att den var bättre sammanhållen, och jag hade önskat mer trovärdighet i vissa delar som nu känns ganska osannolika.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 414
Utgivningsdatum: 2020-02-03
Serie: Crimson Lake, #2
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Översättning: Hanna Axén
ISBN: 9789177991441
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

♥