Nu har vi fått hem vår väggalmanacka, så att alla i familjen ser vad alla har inplanerat. Danslektioner, spellektioner, golftävlingar, utflykter med skolan, scrapträffar, sena möten, affärsresor och lov.
.
Almanackan beställde jag härifrån. Jag valde grönt till Jacquelines kolumn och rosa till Isabellas, det är deras favoritfärger. Och så bilder på oss alla fyra. Tydligt och bra.
Nu kan vi lugnt se fram mot en strukturerad och välplanerad höst!
Ha en skön fredagskväll allesammans ♥
.
Dagen började med att jag ledde ett gäng barn på djungelsafari och slutade med att vi fångade två vildkatter!
.
Vi såg bland annat två sällsynta, vita bisonoxar som gick och betade. Rasmus, snart fem år, tyckte att det såg ut som hästar, men jag förklarade att de vita bisonoxarna är en korsning mellan hästar och bisonoxar, och här såg vi nu två livs levande :) Vi smög tyst förbi för att inte skrämma dem…
.
Sedan blev det riktigt spännande! När vi var mitt ute på ett öppet fält med högt gräs hörde vi plötsligt ljud av ett fordon! Vi kastade oss ned på marken allihop och hoppades att vi skulle skyddas av gräset. Antagligen var det tjuvjägare som passerade, och kanske var de ute efter de vita bisonoxarna..? De verkade inte ha sett oss, så vi kunde andas ut. En stund i alla fall, för äventyret var inte över…
.
Vi var tvungna att passera ett dike med kvicksand på vägen. Alla de äldre barnen hoppade på stenarna för att inte dras ned av kvicksanden, men Rasmus klev rakt ned i diket! Jackie och jag kastade oss fram och lyckades med stor kraft dra upp honom i sista stund. Det var nära ögat!
.
Vi har under ett par veckor haft span på vildkatter som hållit till i närheten, och ställt mat i stallet för att locka fram dem. De är väldigt skygga och fräser och spottar, men har ändå ibland låtit barnen smeka dem medan de äter. Nu såg vi att de var i stallet igen. Om vi inte ingrep nu, skulle de antagligen gå ett tråkigt öde till mötes längre fram. Så som det brukar göra för vildkatter.
Vi ställde matskålen i en liten transportbur och väntade och väntade… Tålamod är en dygd heter det ju, och det fick vi visa prov på… Till slut var båda katterna inne i buren, så att vi snabbt kunde stänga igen grinden! Nu bor de i vår tvättstuga där särskilt Jackie och Bella umgås med dem, pratar och vänjer dem vid människor. De har redan ätit, druckit och använt kattlådan, och de kommer fram och leker när tjejerna lockar fram dem med ett spö med en tofs i änden. Nu skall de avmaskas och bli så tama att de kan vaccineras.
En väldigt lyckad safari med andra ord, som slutade med att vi lyckades rädda två vildkatter!
♥ ♥
I helgen var det dags för scrapgängets årliga julmys. I traditionsenlig anda åt vi julbord och gottebord, och fika däremellan med både pannacotta och tårta. Och så bytte vi scrappiga julklappar med varandra. Mycket prat och skratt, blandat med allvar, blev det förstås till efter midnatt. Och musjakt i gästhuset.., så det blev inte så mycket sömn. Och så scrappade vi förstås.
Ullis/lillblomman hade med sig ett juligt kit till mig att scrappa med. Hon är ju så bra på att sätta ihop kit, så jag scrappade bara med kitet. Så här blev min layout. Jag började med dekorationerna, och hade inga foton utskrivna, så det fick bli ett litet foto på Fame som jag hade tänkt ha till mitt project lifealbum. Jag brukar inte scrappa layouter med så små foton, men det blev inte så tokigt ändå.
.
Jag har länge velat testa att scrappa en layout där färgerna dämpas av gesso eller liknande, så jag använde en burk med vitt kladd (snow-tex) och duttade på dekorationerna på layouten. Jag använde en stencil också, och smetade på snökladdet så att det blev som ett stämpelmönster under högarna med blommor. Och så runt kanten på layouten.
Nästa gång skall jag rolla det mönstrade papperet med gesso, för att dämpa mönstret. Övning ger färdighet. Det här med att kladda är hur som helst jättekul, så det kommer absolut bli mer sådant!
Just nu - Just här 