Min helt vanliga onsdag

Det passar mig väldigt bra att arbeta hemma. Det spar tid att inte behöva se proper ut om jag inte själv har lust, och man jobbar precis lika bra i träningskläder och oborstat hår.

Då och då blir jag stressad över att jag inte får missa något viktigt, men just nu i den här stunden känner jag mig ganska nöjd och lugn med det jag skriver. Men nu är det dags för sen lunch tillsammans med Jackie som hostar och är hemma från skolan.

Hoppas att ni också har en solig och fin onsdag!

 

Sannolikheten för att det här skulle hända..?

I morse såg det ut så här på vår väg till tjejernas skola. Man blir ju litet nyfiken på hur tre bilar kunde köra av vägen på samma korta vägsträcka. Och det märkliga är att det låg en bil i diket på samma ställe i går. Jag stannade och frågade om jag skulle hämta någon med traktor, men det var redan en på väg.

På samma tvåkilometerssträcka låg den här bussen i diket. Jag kan föreställa mig rädslan hos passagerarna. Tror ni att de kunde ta sig ut genom dörrarna åt det håll bussen lutar? Det verkar ju riktigt läskigt om bussen skulle börja glida nedåt och välta.

Dramatisk morgon för vissa.

Spännande boknyheter!

Jag blir fortfarande lika glad över bokpaketen som landar i brevlådan. Den senaste tiden har det kommit både väntade och oväntade böcker, och titta vilken spännande mix av genres, precis som jag vill ha det!
Brevet till Alice är Malin Letsers debutroman. Jag älskar omslaget som tillsammans med titeln får mig att ana att det här är en feelgoodroman. Sofia Scheutz har designat. På baksidan av boken läser jag om hur rädsla och skam har hindrat Alice från att leva det liv hon innerst inne drömt om, och nu har hon blivit gammal och accepterat sitt öde. Tills unga, drömmande och levnadsglada Nahid dyker upp och bestämmer sig för att det aldrig är för sent att följa sitt hjärta.

Ja, ni hör ju själva, den här måste ju läsas! Extra spännande när det handlar om en mogen kvinna och hennes livsval. Ofta tycker jag att feelgoodromaner handlar om unga kvinnor eller om kvinnor mitt i livet som har problem med att få ihop livspusslet. Den här romanen verkar handla om den del av livet som kommer sedan.

Jag kan inte sluta gråta handlar också om rädslor, men på ett annat sätt. Josefin drabbas av utmattningssyndrom och tvingas konfrontera sina värsta rädslor. Författaren har tidigare skrivit feelgoodromaner, men det här verkar ju vara något helt annat. Intressant.

Cara Hunter skrev den hyllade kriminalromanen I hemmets trygga vrå med kriminalkommissarie Adam Fawley, och här kommer nu uppföljaren, I mörkret. En kvinna och ett barn hittas, svårt medtagna med vid liv, inspärrade i en källare. Den här boken är överöst med superlativ av andra läsare på Goodreads. Jag vill börja läsa nu!

Lucy Dillons romaner kan man alltid lita på, så jag ser mycket fram emot att njuta av hennes senaste, Drömmen runt hörnet. Eller, Where the light gets in, som är det engelska originalets titel. Varför försvinner så ofta den magiska känslan i titlarna när de översätts..? Lorna är yngre än Alice, i den första boken jag berättade om, men båda historierna handlar om att det aldrig är för sent att börja om, och om vänskap, längtan och om drömmar.

Och så till sist, den bok som jag har störst förväntningar på – Testamente, av Nina Wähä. På baksidan beskrivs den som en roman likt ingen annan. Litet som Thomas Vinterbergs film Festen som släpps ned i ett Jonathan Safran Foerskt universum. Jag har inte läst något alls av Jonathan Safran Foer, men filmen Festen är en av de bästa filmer som gjorts tycker jag. Jag har sett den flera gånger, och tappar andan varje gång. När jag såg den första gången satt alla i biosalongen kvar helt tysta efter att eftertexterna var slut. Vi var antagligen chockade allihop. Så, om Testamente liknar Festen måste det bli bra!

 

Nu är det bara att sätta igång att läsa. Recensioner kommer förstås som vanligt.

Hoppas ni  har en fin dag!