Sensommarlunch i solsken, och om att ha ett högaktivt eller stillasittande liv

Har man egen häst tänker man aldrig på hur mycket man rör på sig, man rör sig hela tiden. Man går ut med hästen till hagen, bär ut hö minst tre gånger per dag, blandar till kraftfoder, bär vattenhinkar, mockar, borstar, rider och leder in hästen i stallet. Ibland skall hästen duschas och svampas av, ibland lägger man på och tar av täcken, då är de ofta dyngsura av regn och snö och väger ett halvt ton. Så känns det i alla fall.

Nu när jag inte har häst har jag börjat fundera på vad andra människor gör på på sin fritid. På kvällarna hamnar jag väldigt lätt i soffan och plöjer teveserier, just nu La casa de papel. Och det innebär enormt mycket mindre med motion än tidigare när jag hade häst. En vanlig vardag får jag ihop färre än 5000 steg. Det låter ju ganska mycket ändå, eller vad tycker ni? Det är det inte. Det är katastrof.

Upp till 5000 steg räknas som stillasittande liv. Man rör sig knappt. 5000-7499 steg är en lågaktiv livsstil, utan motion eller promenader som har någon betydelse. 7500-9999 steg per dag räknas som något aktiv och 10000 steg och upp till 12499 steg räknas som aktiv livsstil. Fler än 12500 steg innebär en högaktiv livsstil.

Tidigare har hästar och andra djur fått mig att röra mig mycket utan att jag reflekterat över det. Nu måste jag medvetet välja att motionera. Styrketräning har funnits med i min vardag under drygt tjugo år, så det känns lika naturligt som att äta och sova, men konditionsträning, där brister det rejält. Nu har jag fått upp ögonen för problemet och kommer att ta tag i det.

Golfbanelunch på Johannesberg i dag igen. De är suveräna i restaurangen, så trevlig och serviceinriktad personal. I dag var dagens rätt pasta bolognese, eller en vegetarisk pastarätt. Jag frågade om det gick bra att beställa bara bolognese med sallad till, istället för pasta. Och titta så fint min rätt serverades, och gott var det också!

Hoppas ni har en fin dag och passar på att gå ut och fylla på med D-vitaminer!

Håller kvar det sista av sommaren

Lyxigt att bo mitt ute på landet och arbeta hemifrån, och ändå ha bara fem minuter till en lunchrestaurang som serverar varierad, vällagad och väldigt god mat.

Litet bekymrad över hur det kommer att bli när golfrestaurangen stänger för säsongen… Korv med mos på macken..?

Dagens vegetariska alternativ var falafel med limesås och, tror jag, skånsk äggkaka och belugalinser. Väldigt gott, liksom det nybakade brödet av surdeg. Det var så där fluffigt och litet segt som surdegsbröd skall vara. Råkostsalladen enligt fransk modell var som vanligt väldigt god med vinägrettdressing, som är bra att inleda varje måltid med, eftersom vinäger är bra för maltsmältningen och sänker det glykemiska indexet rejält, med upp till 30%. Något att tänka på för alla med litet för höga blodsockervärden.

Jag äter fortfarande enligt antiinflammatoriska riktlinjer och mår som en drottning av det, men jag gör avsteg när jag känner för det, som i dag när det serverades så gott bröd. Men inte på kvällen, vilket jag kommer att berätta mer om i min utvärdering som kommer snart.

Golfbanelunch med utsikt över vidderna

De nya krögaren på Johannesbergs golfrestaurang får klart godkänt. Brödet är färskt och smakrikt (det är verkligen inte alltid som bröd faktiskt smakar något alls) och den lilla salladsskålen överraskar positivt varje gång.

Det är så trist att serveras sallad, gurka och tomat, gång på gång på gång på gång… Här får man olika varianter med olika smaker. I dag var det strimlad rödkål, strimlade morötter, skivade rädisor och solrosfrön med (tror jag) vinägrettdressing. Väldigt gott! Jag berättade vad jag tyckte för servitören, och han skulle hälsa personalen i köket. Hoppas vi är flera som uppskattar litet mer kreativ sallad än salladsblad, gurka och tomat, så att de vågar fortsätta i samma anda.

Patrik åt sin favorithusmansrätt; raggmunkar med stekt fläsk och lingon, och jag som äter antiinflammatoriskt valde det vegetariska alternativet; varm grönkålssallad med quinoa. Salladen var väldigt god och krämig, och var dressad med litet balsamvinäger. Jag måste prova att laga något liknande hemma.

Väldigt lyxigt för mig som på landet, att ha så nära till en bra lunchrestaurang när man är trött på sin egenlagade mat. Och nu fick jag ju inspiration till vad jag kan laga av all grönkål jag odlat.

Ps. Om ni undrar var mina bokinlägg är – de är på gång! Flera recensioner är på gång, och inlägg om nya böcker som landat här hos mig. Och vad jag hann läsa i sommar, och vad jag tänker läsa i höst.

Lunch med utsikt över grannskapet

I dag var det premiär för nya krögaren på Johannesbergs golfrestaurang, samma som tagit över driften av Johannesbergs slott. Riktigt trevlig personal! Och maten var så god som den ser ut; pannbiff i modell wallenbergare, gräddig löksås med färskpotatis och pressgurka.

Färskt bröd till, och kaffe med kaka om man ville. Kakan avstod jag, eftersom jag äter antiinflammatoriskt för att kunna utvärdera tre böcker som jag skall recensera. Vad som menas med att äta antiinflammatoriskt kommer jag att berätta mer om i recensionerna, det blir tre stycken. Inom kort.

Nästa gång skall jag fota maten med vinkel litet mer västerut, så ser ni var vi bor. Om inte förr, så blir det nog på onsdag, då är det på menyn något jag har längtat efter den senaste tiden; dijonstekt strömming med potatispuré, lingon & brynt smör.