Om att läsa och låta känslorna vila

Jag trivs normalt sett inte med att gå på autopilot, att inte utmana mig själv. En av mina största rädslor är att slösa bort mitt liv på sådant som inte gör livet meningsfullt, jag vill att varje dag skall vara speciell. Men under några veckor innan jag kunde fatta det sista livsavgörande beslutet om Leiftra, och de här fjorton dagarna efteråt, är det precis vad jag har gjort, gått på autopilot. Att läsa böcker har hjälpt mig att låta känslorna vila, så jag har läst.

Det här är de två första delarna i en spänningstrilogi av Anna Roos, med förankring i våra klassiska sagor. Första intrycket bådar gott, så snygga omslag. Om jag har förstått det rätt, har författaren hämtat inspiration från H C Andersens saga, Kejsarens nya kläder, till den ena romanen och från Bröderna Grimms saga, Törnrosa, till den andra. Anna Roos debutroman var riktigt bra, så jag hoppas att de här lever upp till samma nivå.

Trilogin kallas Morden vid världens ände. Den första delen gavs ut i oktober förra året, andra delen i början av juni och i oktober kommer den avslutande delen. Har ni läst?

En hel trave med böcker (nio stycken) ligger här och väntar på att bli recenserade. I dag skall jag försöka återgå till ett mer normalt liv, med arbete, träning, trädgårdsskötsel och att formulera en recension.

Önskar er en fin dag!

 

Fyra måsten i höstens bokutgivning 2020

Mia undrar om vi kan ge några boktips från höstens utgivning. Ungefär som med resor tycker jag att en stor del av nöjet är att gå igenom allt som är på gång, så det har jag i vanlig ordning gjort.

* Yaa Gyasis debutroman var en helt makalös släktkrönika om nio människors öden, från 1700-talet och fram till våra dagar. I en nästan hälften så tjock bok som Rötter av Alex Haley lyckades Yaa Gyasi förmedla samma känsla som den boken. Nu hoppas jag att uppföljaren, Inte av denna världen, är lika bra.

* Om förväntningar och hemligheter i en familj handlar romanen Systrar.

* Domslut handlar om hur långt kärlek kan driva en människa. En kvinna möter en man på en bar. Dagen efter möts de i rätten, hon som domare och han som åtalad för olaga förföljelse av en kvinna han inte kan leva utan. Det här är författarens debutroman, så jag har ingen aning om hur väl hon skriver. Men hon arbetar som jurist, så ämnet borde hon ha koll på.

* Änkorna är den tredje, fristående delen i Pascal Engmans serie om polisinspektör Vanessa Frank. Pascal Engmans spänningsromaner har tidigare varit välskrivna och genomarbetade med aktuella teman, och han har hållit sina läsare i spänning från första till sista sidan. Till skillnad från många andra författare som skriver spänningsromaner, skriver han så att man blir man berörd och bryr sig om hur det skall gå för personerna i böckerna. Hans senaste  bok var dock mindre snårig, mindre spännande och tempot litet lägre än i hans tidigare böcker. Det blir intressant att läsa hur han har lyckats snickra ihop Änkorna.

Om ni vill se samtliga mina favoriter i årets bokutgivning visar jag dem i en sammanställning i det här inlägget.

Mias bonusfråga: Skall vi följa årets bokmässa digitalt? Nej, det tror jag inte att jag kommer att göra, men jag har beställt programmet och det kanske visar sig vara så lockande att jag ändrar mig.