Söndagens smakbit ur Kallbrand, Börjlinds nya kriminalroman

Mari, på bloggen Flukten fra Virkeligheten, håller tillsammans med Astrid Terese, på bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag är det Mari som håller i utmaningen, och jag bjuder på en smakbit ur den här boken:

Perfekt anpassat i tid kommer samtidigt både andra säsongen av Springfloden på SVT och författarnas femte del om Olivia Rönning och Tom Stilton; Kallbrand. Väldigt mycket hängde i luften efter den senaste boken, så jag är nyfiken på hur det skall gå för Olivia, Tom, Mette och de andra.

Personskildringarna i Börjlinds böcker brukar vara mer komplexa än de vanligtvis är i moderna kriminalromaner, där fokus ligger på att hålla ett högt tempo. Läser man serien om Rönning och Stilton från början får man också följa deras och de andra karaktärernas personliga utveckling, och det är minst lika intressant som att läsa om brottsutredningarna.

Brotten har alltid stark anknytning till samhällsutvecklingen. Den här gången inleds boken med att en bilbomb sprängs med åklagaren Malin Brovall, hennes man och dotter. Men jag väljer ett citat från sidan 29 f., som jag tycker är minst lika intressant eftersom det lyfter fram ett beteende som troligtvis kommer att få betydelse längre fram i boken:

Mettes röst fick som vanligt alla att omedelbart lystra.

– Innan vi börjar dragningen vill jag presentera Magnus Larsson, sa hon. Sprängämnesexpert. Landets främsta, skulle jag vilja påstå. Magnus ska redogöra för vad han och hans team har kommit fram till så här långt när det gäller själva bomben och förfarandet runt den.

Och det gjorde Magnus på ett sätt som Olivia tyckte var alldeles för basalt och utdraget. Han talade som om han stod framför en förskoleklass som aldrig hade varit i närheten av en brottsplats och inte framför landets främsta poliser. Mansplaining, tänkte hon. Men hon var van, män hade förklarat självklarheter för henne så länge hon kunde minnas. Hon hade slutat lyssna redan på polishögskolan. Vid det här laget hade hon ett väl utvecklat filter som släppte igenom det som var värt att ta till sig, en bråkdel oftast, resten av tiden hade hon tankarna på mer vettigt håll.

Min recension kommer under nästa vecka, så håll gärna utkik i bloggen då.

Här skiner solen från en klarblå himmel och det skall bli + 19 grader, en vecka försenad brittsommar. Jag lärde mig nyligen att det kallas brittsommar när det blir varma och soliga dagar kring Birgittadagen den 7 oktober. Sommarvärme med höstlöven som lyser upp i gult, orange och rött. Nästan overkligt härligt och vackert.

Hoppas att ni får en riktigt fin söndag!

Boken kan köpas i alla välsorterade bokhandlar, samt beställas hos Bokus och Adlibris.

♥ ♥ ♥ ♥

 

Recension: Doktor Bagges anagram, av Ida Jessen

Äntligen har andra delen givits ut om Doktor Bagge och hans fru Lilly Bagge. Båda böckerna skildrar delvis samma tid. Det är tidigt 1900-tal och Lilly slutar sin anställning som lärarinna för att gifta sig med Doktor Bagge. Under tjugo år lever de som äkta makar, tills den dag då Doktor Bagge skriver in sig på sjukhuset efter en tids sjukdom och kort därefter går bort.

Då den första delen framförallt är framåtblickande utifrån Lilly Bagges perspektiv, mot den nya tid som hon står inför då Doktor Bagge gått bort, är den här andra delen mer bakåtblickande och skildrar livet så som Doktor Bagge upplever det och hur det har format honom.

I den första boken blev det snart uppenbart att äktenskapet snarare var lämpligt än lyckligt, och att det saknade förtrolighet och verklig närhet. Den känslan förstärks i den här andra boken. Under parets tjugo år tillsammans vänjer sig Lilly vid att styras av sin make, så till den grad att hon när han är borta tappar fotfästet och börjar fundera på vem hon egentligen är och vad hon vill. ”Vad ska jag göra när han inte finns här längre? Vem ska påminna mig om vad jag ska tycka? Vem ska hålla mig på plats?”

Jag njöt av att läsa om hur Lilly försiktigt men beslutsamt återgår till att vara den levnadsglada och spontana kvinna hon en gång var, då hjärtat sprang före henne. Det var en ljuvlig berättelse, full av hopp. I den här andra delen får vi följa Doktor Bagge och hans tankar om livet, relationer och äktenskapet. Jag var så nyfiken på att få veta mer om denne strame, korrekte och direkt okänslige och elake person. Om han verkligen var sådan mot alla, eller om det bara var mot sin fru. Jag ville veta om det någonstans inom honom fanns verkliga känslor för Lilly, om han alltid var så otillgänglig eller om han kanske hade känslor för någon annan. Och jag tycker att jag får svar på mina frågor. Hur barndomen och arbetet formar honom, och hur han trycker ned sin fru därför att han själv är svag i de delar av livet som inte gäller hans yrkesroll.

Ida Jessen har en förmåga att beskriva det som sker med små nyanser som inte säger så mycket, men som mellan raderna säger allt. Båda böckerna är litterära juveler i litet format. Läs och njut.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 170
Utgivningsdatum: 2018-09-14
Förlag: Historiska Media
Originaltitel: Doktor Bagges anagrammer
Serie: Bagge (del 2)
Översättare: Ninni Holmqvist
ISBN: 9789175455792
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

 

Om att synas i sociala medier

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon hur vi tänker om att locka fler till våra bokbloggar genom till exempel Instagram, och vad vi tycker om att lägga ut recensioner även där.
.
Eftersom mitt Instagramkonto och bloggen är mina intressen och inte arbeten så gör jag oftast precis det som faller mig in. Till exempel blandar jag hejvilt mellan inlägg om böcker, mat, djuren, olika event och familjebilder. Och jag gillar att försöka ta bilder som man blir glad av. Som när Shelly eller någon av våra katter är med på mina bokbilder. Eller när jag släpar ut alla böcker till löven på gräsmattan… Det gör jag enbart därför att fotografering är ett lika stort intresse som bokläsning, och då kan jag kombinera dem. Perfekt, ju.
.
Det vi alla som har Instagram och blogg antagligen märkt, är att man når ut till många fler på Instagram än genom bloggen. Den senaste veckan har mitt Instagramkonto lästs av fler än 1000 olika läsare. Så jag förstår att förlagen vill att vi som får recensionsexemplar visar upp böckerna där.
.
Jag varvar mellan långa recensioner på Instagram och bara några rader med hänvisning till bloggen, men numera har jag oftast långa recensioner även där. Dels därför att förlagen då på ett enkelt sätt kan dela inlägget om de tycker att det är bra reklam för sin bok, dels därför att många inte orkar hoppa över till bloggen och läsa vidare. Vill man inte läsa hela recensionen på Instagram kan man ju bara scrolla vidare.
.
Jag tror dock att bilderna på böckerna är det som intresserar flest på Instagram. Och att fler väljer Instagram framför bloggar speglar väl, tyvärr, utvecklingen som helhet i samhället, att många vill se bilder och få korta kommentarer. Själv föredrar jag bloggar, men Instagram är mycket bättre på att snabbt ge en överblick över många olika konton.

Mias bonusfråga: Har du något mysigt hösttips? Ja, det har jag. Det är fantastiskt fint väder än så länge, så jag passar på att rida, träna, gå på Augustevent och sitta på trappan och dricka te och kaffe och äta middag till tända ljus. Så otroligt härligt. Och så kan man äntligen läsa hela kvällarna med gott samvete, eftersom det ändå är för mörkt för att vara utomhus.
.

Fler som diskuterar Helgfrågan hittar du hos Mias Bokhörna, klicka gärna in och var med du också.

♥