Etikett: Norstedts

Söndagens smakbit ur Kallbrand, Börjlinds nya kriminalroman

Publicerat den av annettejuhlin14 kommentarer

Mari, på bloggen Flukten fra Virkeligheten, håller tillsammans med Astrid Terese, på bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag är det Mari som håller i utmaningen, och jag bjuder på en smakbit ur den här boken:

Perfekt anpassat i tid kommer samtidigt både andra säsongen av Springfloden på SVT och författarnas femte del om Olivia Rönning och Tom Stilton; Kallbrand. Väldigt mycket hängde i luften efter den senaste boken, så jag är nyfiken på hur det skall gå för Olivia, Tom, Mette och de andra.

Personskildringarna i Börjlinds böcker brukar vara mer komplexa än de vanligtvis är i moderna kriminalromaner, där fokus ligger på att hålla ett högt tempo. Läser man serien om Rönning och Stilton från början får man också följa deras och de andra karaktärernas personliga utveckling, och det är minst lika intressant som att läsa om brottsutredningarna.

Brotten har alltid stark anknytning till samhällsutvecklingen. Den här gången inleds boken med att en bilbomb sprängs med åklagaren Malin Brovall, hennes man och dotter. Men jag väljer ett citat från sidan 29 f., som jag tycker är minst lika intressant eftersom det lyfter fram ett beteende som troligtvis kommer att få betydelse längre fram i boken:

Mettes röst fick som vanligt alla att omedelbart lystra.

– Innan vi börjar dragningen vill jag presentera Magnus Larsson, sa hon. Sprängämnesexpert. Landets främsta, skulle jag vilja påstå. Magnus ska redogöra för vad han och hans team har kommit fram till så här långt när det gäller själva bomben och förfarandet runt den.

Och det gjorde Magnus på ett sätt som Olivia tyckte var alldeles för basalt och utdraget. Han talade som om han stod framför en förskoleklass som aldrig hade varit i närheten av en brottsplats och inte framför landets främsta poliser. Mansplaining, tänkte hon. Men hon var van, män hade förklarat självklarheter för henne så länge hon kunde minnas. Hon hade slutat lyssna redan på polishögskolan. Vid det här laget hade hon ett väl utvecklat filter som släppte igenom det som var värt att ta till sig, en bråkdel oftast, resten av tiden hade hon tankarna på mer vettigt håll.

Min recension kommer under nästa vecka, så håll gärna utkik i bloggen då.

Här skiner solen från en klarblå himmel och det skall bli + 19 grader, en vecka försenad brittsommar. Jag lärde mig nyligen att det kallas brittsommar när det blir varma och soliga dagar kring Birgittadagen den 7 oktober. Sommarvärme med höstlöven som lyser upp i gult, orange och rött. Nästan overkligt härligt och vackert.

Hoppas att ni får en riktigt fin söndag!

Boken kan köpas i alla välsorterade bokhandlar, samt beställas hos Bokus och Adlibris.

♥ ♥ ♥ ♥

 

Gröna fingrar sökes – feelgoodroman när den är som bäst

Publicerat den av annettejuhlin3 kommentarer

Kan det sammanfalla bättre i tid än när den här färgklicken till roman landar i brevlådan precis när hela landet fått nog av vinter och bara vill ha vår! Jag brukar föredra ganska neutrala omslag, men det här omslaget är ju fantastiskt. Det är förstås Sofia Scheutz som designat det. Det kan vara det snyggaste omslag hon gjort.

Jag tycker om så kallade feelgoodböcker som har litet svärta och djup i botten, men det är sällan jag ger feelgoodböcker toppbetyg. Ofta är handlingen för ungdomligt romantisk för min smak. Det är inte Gröna fingrar sökes, och jag är så glad för det. Gröna fingrar sökes är en välskriven, vuxen berättelse om ett antal intressanta karaktärer, dels i Stockholmstrakten, dels många mil norrut i ett litet samhälle där Agnes och flera andra lägger ned sin själ i sina älskade koloniträdgårdar. Här spirar romantiken, men inte på det sättet romantik fungerade när jag var tonåring, utan på ett mer livserfaret vis då man har mer med sig i bagaget. Och här skildras kärlek i många olika former. Feelgood när den är som bäst.

Agnes är en ganska barsk, men godhjärtad pensionerad barnmorska som numera lever för sin koloniträdgård och för sonen i USA som hon skypar med varje dag. Tillfälligt, som dock verkar bli längre än bara tillfälligt, tar hon också hand om den kvicka och pratsamma Kakaduan Arthur.

När Agnes drabbas av en allvarlig sjukdom inser hon att hon inte kommer att kunna sköta om sin koloniträdgård som förr. Och hon som längre fram under sommaren väntar besök från den kända trädgårdsreportern Viola, från landets största trädgårdstidning, som hört talas om Agnes fantastiska trädgård. Agnes kan inte gärna be någon från samhället om hjälp med koloniträdgården. Dels vill hon hålla sin sjukdom hemlig, dels skulle de från orten vilja ha betalt för besväret.

Genom en annons på Blocket får Agnes kontakt med Leyla. Leyla har egna bekymmer. Efter att ännu en gång ha blivit slagen av sin man, inser hon att hon inte kan stanna tillsammans med honom. Hon tar med sig den sexårige sonen och reser till Agnes för att bo i det lilla huset i koloniträdgården i utbyte mot att hon sköter om den. Det blir en kärv start, men efter hand växer det fram en varm vänskap och förtrolighet mellan kvinnorna.

Berättelsen myllrar av intressanta karaktärer. Förutom Agnes, Leyla och sonen Hugo, finns här det homosexuella paret med den asien-inspirerade koloniträdgården. Här finns den vresige, självutnämnde kolonilottspolisen Göte, som egentligen är ganska ensam. Här finns Viggo, som är Agnes gode vän och som tar sig an Leylas son och lär honom att fiska. Och så Leylas underbare pappa, Nasim, förstås! Som inte har full koll på svenska uttryck, men som är varm och gästvänlig och lagar fantastisk mat.

”- Att jämföra din saliga mors och mitt äktenskap med ditt är som att jämföra mangor med kaktusar.
– Jag tror att du menar äpplen med päron. Leyla strök sin far över kinden och log.”

Gröna fingrar är precis en sådan feelgoodroman som jag vill läsa. Karaktärerna är som folk brukar vara i de flesta samhällen, vilket innebär stor igenkänning och ger trovärdighet till berättelsen. Jag blir rörd gång på gång när jag läser, ofta på grund av den värme som genomsyrar många av karaktärerna i boken, och också på grund av den läkande kraft som trädgårdar faktiskt har, även i bokform.

Det är som balsam för själen att läsa om lummiga trädgårdar, jord under naglarna och om trädgårdsfester som dignar av spännande rätter. Och så Kakaduan Arthur, som ger berättelsen litet extra guldglans. Jag skrattar många gånger åt honom, och blir litet nostalgisk när jag läser om och känner igen typiska beteenden hos papegojor. De är verkligen som små barn – kluriga, tjuriga och underbara. Allra mest berörd blir jag av en viktig händelse i slutet av boken, då vi får exempel på ett par av människans allra bästa egenskaper; sammanhållning och äkta omtanke. Det är så fint skildrat.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 311
Utgivningsdatum: 2018-03-22
Förlag: Norstedts
Form: Sofia Scheutz
ISBN: 9789113081281
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

♥

Förlåten av Agnes Lidbeck

Publicerat den av annettejuhlin1 kommentar


Det här är Agnes Lidbecks andra roman. Debutromanen, Finna sig, kom för ett år sedan och precis som den präglas Förlåten av en hel del svärta. Bokens titel kan antagligen tolkas dels som förlåten med betoning på sista stavelsen, dels med betoning på första stavelsen, som för att skildra det som finns bakom den tunna slöja som döljer det som varit och är.

Två systrar, Maria och Ellen, som lever helt olika liv förlorar plötsligt sin pappa. Skärgårdshuset där de tillbringade sin barndoms somrar måste städas ur och säljas. Under tiden det pågår minns och funderar systrarna över det som hände den där sommaren för många år sedan, då deras halvbror Jakob hängde sig i skärgårdshuset, och över sina egna och varandras livsval.

Enligt den senaste mätningen är människorna i Sverige lyckliga, bland de lyckligaste i världen. Men det är inte de lyckligas liv som Agnes Lidbeck har valt att skildra. I sin debutroman beskrev hon en kvinna som var missnöjd med sitt liv. Inte heller systrarna i den här historien är nöjda. Men till skillnad från Anna i debutromanen har Maria och Ellen självinsikt och erkänner för sig själva att livet inte blev som de hade tänkt sig och hoppats på.

”Hon är smalast till dess att sommarvikarierna kommer, varje år, de som är mycket unga och bara här tillfälligt. Då blir Maria en av alla dem som inte är här tillfälligt, utan alltid, och som inte är smal utanför äldreboendet, utan bara i jämförelse med de andra här. Hon påminns om att hon är här för alltid, att hon inte är här tillfälligt eller på väg bort. Vikarierna kommer, de blir yngre för varje år. Viktnedgången har inte blivit av det här året heller, inget år.”

Språket är kyligt, rakt och osentimentalt. Systrarna i berättelsen är konstlade och säger en sak, men menar en annan. De ger varandra elaka små nålstick och deras besvikelse och avundsjuka på varandra präglar historien. Kritik lindas in som vardagliga kommentarer och yttras med len stämma. Kanske syftar bokens omslag med en köttätande växt på detta. Kannorna som hänger ned från växten producerar en stor mängd stark nektar, vilket lockar insekter till dem. När insekterna väl landat blir de berusade och faller ned i kannorna där de bryts ned och frigör näringsämnen som tas upp av växten. Det kanske är så det är för systrarna, att de får energi och mår bättre själva genom att vara elaka mot och försöka trycka ned varandra.

Ett avsnitt i boken som får det att knyta sig i bröstet på mig, är när Ellen har varit i stan och köpt med sig litet extra goda livsmedel till en sallad, såsom ost, avokado och rökta räkor. Maria vänder sig då till sin femårige son och säger: ”Jag är ledsen om du inte gillar maten älskling, men det blev lite fel med handlingen och nu är du snäll och äter ändå, okej?” Det är så sylvasst elakt, särskilt som hon använder sin son som vapen.

Sammantaget är det här en ganska dyster och makligt berättad historia. Den utveckling som sker är sådan man anar snarare än att det klart uttalas. Språket är rytmiskt, nästan hypnotiskt, vilket gör att jag inte kan lägga boken ifrån mig förrän den är utläst. Jag tycker inte om karaktärerna i boken, men jag tycker om hur de skildras. Det är insiktsfullt.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 220
Utgivningsdatum: 2018-03-07
Förlag: Norstedts
Omslag: Peter Karlsson
ISBN: 9789113082264
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥