Bokbloggsjerka v. 11 – Om Stereotyper i böcker

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Vad tycker du om stereotyper? Känns det tryggt, irriterande, bör undvikas, etc.

Oftast är jag för nyfiken och har för litet tid för att läsa böcker med huvudpersoner som är stereotypa. Jag vill reagera, bli överraskad, imponerad, känna något. Det gör jag inte om jag hela tiden förstår vad som skall hända och hur huvudpersonerna skall agera.

Ibland läser jag sådana böcker ändå, om böckerna ger något annat som kompenserar för stereotypa karaktärer. Som Keplers böcker. Den manlige huvudpersonen, Joona Linna, är erfaren och skarpsinnig, dessutom stabil, lugn och stenhård i sin yrkesroll. Hans kvinnliga kollega, Saga Bauer, är ung, blond och blåögd och närmast overkligt vacker, precis som prinsessan i sagan. Dessutom är hon utöver att vara vacker och späd, även atletisk och stark. Ja, tjena…

I Keplers böcker blir jag inte det minsta berörd av människornas öden, vilket jag normalt sett vill bli, men det snabba tempot, de lättillgängliga historierna och upplevelsen som liknar att se en actionfilm har gjort att jag läst flera av dem. I Keplers böcker är det aldrig subtilt och tvetydigt, när någon är rädd skrivs det uttryckligen, alternativt beskrivs det som att hjärtat slår hårdare och snabbare. När författaren inte litar på läsaren, utan måste förklara allt i detalj, brukar det få mig att backa rejält. Keplers böcker har fått 3:or i omdöme av mig, men deras senaste bok Kaninjägaren fick faktiskt en 4:a, därför att det psykologiska djupet var större än i deras tidigare böcker. Jag oroade mig till och med för hur det skulle gå för vissa av karaktärerna, och det var inte självklart att Joona Linna och Saga Bauer skulle komma helskinnade ur det som hände. Deras superkrafter var inte längre att lita på. Det höjde läsupplevelsen.

Länkar till fler som diskuterar stereotyper i böcker finns i Annikas litteratur- och kulturblogg! Titta gärna in där och var med själv också.

♥

Helgfrågan v. 11 – Bokomslagets betydelse

Mia håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon: Vad tror du omslaget har för betydelse när man köper en bok?

Det här är bokomslag som jag gillar. Framförallt motsvarar bokomslagen innehållet, det tycker jag är det viktigaste, att de förmedlar rätt känsla. Boken om Karlfeldt är en biografi, och som sådan tycker jag att det passar med ett omslag i tidstypisk stil med Karlfeldt som motiv. Jag såg den boken i dag, och blev faktiskt lockad att läsa den just på grund av omslaget.
.

Det här är omslag som jag ryggar tillbaka för. Romanen av Julia London googlade jag fram som ett exempel på en bok där omslaget får mig att absolut inte vilja läsa boken. Det var knappt jag läste den här typen av böcker när jag var tonåring, och numera ger de mig verkligen ingenting, det känns bara som slöseri på tid. Övriga av de här böckerna har jag antingen läst eller skall läsa, trots omslaget. Hur formgivaren tänkte kring Dostojevskijs bok skulle jag verkligen vilja veta. Nu är det så att jag bestämt mig för att läsa den, oavsett omslag, men jag kommer antagligen att ta av skyddsomslaget först, för att slippa mardrömmar på natten.

Så, svaret på Mias fråga blir att omslaget påverkar mig, men eftersom jag numera läser in mig i förväg på vilka böcker jag vill läsa, spelar omslaget ingen roll för om jag läser boken eller inte. Har jag bestämt mig för att läsa en viss bok gör jag det oavsett hur den ser ut. Men det kan bli som med boken om Karlfeldt, att omslaget gör att jag får upp ögonen för en viss bok.

Fler som diskuterar bokomslag hittar du hos Mias bokhörna, klicka gärna in och var med du också!

♥

Mycket att vara tacksam över

Äntligen är det dags igen för en resa till favoritlandet Frankrike!

I sommar reser vi med våra vänner till Paris och vidare ned genom Loiredalen för besök av minst tre välkända slott. Sedan tillbaka norrut till Normandie. Vi kommer att bo på moderna hotell, slott, pensionat och även hyra ett hus under resan. Vi räknar med många intryck i det underbara landet med det vackra språket, den omväxlande naturen, de trevliga människorna och den vällagade maten!

Den här resan vore inte möjlig om det inte var för mina fantastiska svärföräldrar, som kommer att bo i vårt hus och ta hand om alla djur när vi är bortresta. Det är mycket att vara tacksam över, vi har nu nämligen två hästar, två hundar, en innekatt, två stallkatter och en vildkatt, två marsvin och 25 höns. Hoppas att de kommer att tycka att det är åtminstone litet mysigt att umgås med våra djur, och att kunna hämta in färska ägg varje morgon till frukosten.

Vi ser allihop så mycket fram emot att återse Frankrike, och det känns otroligt skönt att kunna vara helt lugn med att djur och hem kommer att vara i trygga händer när vi reser.

♥