Recension: Silvervägen, av Stina Jackson

Lelle kör hela nätterna längs riksvägen som i folkmun kallas Silvervägen. Varenda småväg, varenda ödetorp söker han igenom. Han letar mer och mer desperat efter sin sjuttonåriga dotter, Lina, som är spårlöst försvunnen sedan tre år tillbaka. Han får ingen ro, ångesten tär på honom, och värre blir det när ytterligare en tonårsflicka försvinner.

Till det lilla samhället Glimmersträsk kommer sjuttonåriga Meja tillsammans med sin mamma. De har alltid levt på samhällets skuggsida, och Meja är som bedövad efter alla år då hon tvingats vara den som tar hand om sin mamma istället för tvärtom. Hon har tappat räkningen på hur många gånger de har brutit upp från en plats och flyttat. Den här gången är det till en man långt ute i skogen, som mamman träffat genom en dejtingsida.

Ni som har läst Vargarnas historia, av Emily Fridlund, kommer att känna igen den ödesmättade, lågmälda stämningen som berättelsen förmedlar. Och det finns många fler likheter mellan berättelserna. Precis som i Vargarnas historia utspelar sig handlingen på en avlägsen, liten ort med många hemligheter och lögner, och även här får en familj som lever mer eller mindre ett hippieliv, i omgivningens ögon en sekt, stor betydelse för berättelsen. I båda böckerna är de tonåriga huvudkaraktärerna asociala och missanpassade, båda har en mamma som har nog med sig själv. När hippiefamiljerna dyker upp i deras liv dras de in i deras hemtrevliga och kärleksfulla gemenskap och får äntligen känna hur det känns att vara en riktig familj.

Intensiteten och den lågmälda tonen är nästan hypnotiserande och bokens största behållning. Jag vill å ena sidan vidare i berättelsen för att få veta vad som hände Lina som försvann, och för att få veta hur det skall gå för Meja, och för Lelle som jag lider med och önskar skall få ro. Å andra sidan vill jag inte läsa för snabbt, jag vill hålla kvar den hemlighetsfulla och suggestiva stämningen.

Berättelsen håller ihop hela vägen fram till de allra sista avsnitten, då trådarna skall knytas ihop. Jag hade önskat att just den delen varit litet mer sinnrik. Jag föredrar när man på slutet av boken själv inser hur allt hänger ihop genom att man då ser den röda tråden genom ledtrådar som avslöjats längs vägen, utan att ha förstått att det var just ledtrådar. Här har författaren valt att knyta ihop trådarna genom berättande samtal som förklarar var, när, hur och varför. Det drar tyvärr ned intrycket av en i övrigt fängslande berättelse som det var en ren njutning att dras in i.

Silvervägen är författarens debutroman, och den är nominerad till det svenska deckarpriset Crimetime Specsavers Award för årets bästa deckardebut. Priset delas ut vid Sveriges största deckarfestival, Crimetime Göteborg, i samband med Bokmässan i september.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 296
Utgivningsdatum: 2018-05-22
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Formgivning: Miroslav Sokcic
ISBN: 9789100176006
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Min bästa sommarläsning – 15 tips!

Varje tisdag utmanar Johannas deckarhörna med en ny topp fem på ett visst tema. Den här veckan är temat: Böcker jag vill läsa i sommar.

Jag vill hinna läsa både recensionsexemplar som jag inte hunnit med i vår och böcker som stått olästa i bokhyllan alldeles för lång tid. Jag hoppas och tror att jag kommer att läsa många fler än så här, och flera som inte är med på bilden är det min ambition att hinna läsa och skriva om innan mitten av juni, då startskottet går för min sommarläsning.

Den liggande boktraven till vänster är skönlitterära romaner med stark samhällsförankring. Böckerna i mitten är mer åt det småmysiga hållet. Till höger ligger min trave med spänningsromaner som jag vill hinna läsa.

Sommarmysig läsning

Eftersom utmaningen handlar om att välja ut bara fem böcker som jag vill läsa i sommar, väljer jag de här. Jag är ganska övertygad om att samtliga kommer att fastna i minnet och inte bara vara ett trevligt tidsfördriv.

Hos Johannas Deckarhörna kan du själv tipsa om fem böcker på veckans tema. Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många bra tips.

 

 

 

Boktitelpoesi inför sommarens bilsemestrar…

Boktitelpoesi brukar det kallas när man lägger samman tre boktitlar och skapar en helt ny innebörd.

När jag såg två av boktitlarna bredvid varandra i bokhyllan tänkte jag mig en familj på bilresa, där barnen efter en kvart har ledsnat och sedan ställer samma fråga var femte minut.

– Hjälp jag är utmattad! Är vi framme snart?
– Nej och åter nej!

Det är Sanna som håller i utmaningen Gems weekly Photo Challenge, som är öppen för alla. Klicka in och var med du också och inspireras av andras kluriga tolkningar. Nytt tema varje söndag.