Bokbloggsjerka v. 11 – Om Stereotyper i böcker

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Vad tycker du om stereotyper? Känns det tryggt, irriterande, bör undvikas, etc.

Oftast är jag för nyfiken och har för litet tid för att läsa böcker med huvudpersoner som är stereotypa. Jag vill reagera, bli överraskad, imponerad, känna något. Det gör jag inte om jag hela tiden förstår vad som skall hända och hur huvudpersonerna skall agera.

Ibland läser jag sådana böcker ändå, om böckerna ger något annat som kompenserar för stereotypa karaktärer. Som Keplers böcker. Den manlige huvudpersonen, Joona Linna, är erfaren och skarpsinnig, dessutom stabil, lugn och stenhård i sin yrkesroll. Hans kvinnliga kollega, Saga Bauer, är ung, blond och blåögd och närmast overkligt vacker, precis som prinsessan i sagan. Dessutom är hon utöver att vara vacker och späd, även atletisk och stark. Ja, tjena…

I Keplers böcker blir jag inte det minsta berörd av människornas öden, vilket jag normalt sett vill bli, men det snabba tempot, de lättillgängliga historierna och upplevelsen som liknar att se en actionfilm har gjort att jag läst flera av dem. I Keplers böcker är det aldrig subtilt och tvetydigt, när någon är rädd skrivs det uttryckligen, alternativt beskrivs det som att hjärtat slår hårdare och snabbare. När författaren inte litar på läsaren, utan måste förklara allt i detalj, brukar det få mig att backa rejält. Keplers böcker har fått 3:or i omdöme av mig, men deras senaste bok Kaninjägaren fick faktiskt en 4:a, därför att det psykologiska djupet var större än i deras tidigare böcker. Jag oroade mig till och med för hur det skulle gå för vissa av karaktärerna, och det var inte självklart att Joona Linna och Saga Bauer skulle komma helskinnade ur det som hände. Deras superkrafter var inte längre att lita på. Det höjde läsupplevelsen.

Länkar till fler som diskuterar stereotyper i böcker finns i Annikas litteratur- och kulturblogg! Titta gärna in där och var med själv också.

Bokbloggsjerka v. 10 – Att läsa översättningar eller på originalspråket

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: ”What was the last book you read, which wasn’t originally written in your native language?

Jag minns inte vilken bok som var den senaste jag läste på ett annat originalspråk än svenska, men det var en bok i samma genre som på fotot; juridik och antingen i rättshistoria, om forskning eller mer specifikt om mitt forskningsämne.
.

När jag nöjesläser läser jag antingen svenska författare eller svenska översättningar. Helt och hållet därför att jag framför allt håller mig ajour med vilka böcker de svenska förlagen ger ut, och inte i samma utsträckning känner till när utländska författares böcker ges ut på originalspråket. Liane Moriartys bok Andras vänner, som jag recenserar här i bloggen i dag, är den senaste bok jag läst översatt till svenska.

Ett sidospår är att jag tänker fräscha upp min franska inför sommarens Frankrikeresa! För evigheter sedan, när jag underhöll franskan, läste jag böcker på franska. Nu får jag väl vara glad om jag kan beställa in något att äta på en fransk restaurang ;)

Länkar till fler som berättar om sina läsvanor finns i Annikas litteratur- och kulturblogg! Titta gärna in där och var gärna med själv också.

Bokbloggsjerka v. 8 – Köpsug

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika:

Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), var tror du att detta tvång/denna impuls bottnar i?

boktrave-fame

Det här är typiska böcker som jag känner att jag absolut vill ha när jag hittar dem på bokrea. Inredningsböcker, modeböcker, konstböcker, historieböcker, kostböcker.
.

bokrea-2011

I år har jag inte köpt en enda bok på bokrean, men för sex år sedan köpte jag de här böckerna på det årets bokrea. Det året slog jag bokrearekord, märkligt nog just det året jag hade som allra mest att göra med två småbarn, mitt företag och alldeles för litet sömn. Och följaktligen har jag bara läst en enda av de här böckerna.

Om jag skall försöka mig på att gissa vad som styr mitt köpbeteende när det är rea, så är det nog att jag tror att böckerna skall kunna bidra till en förändring i mitt liv på något sätt. Om jag läser om att bli självförsörjande på grönsaker, då kommer vår jordkällare att vara fylld från golv till tak på hösten med konserverade, syrade grönsaker i fina glasburkar och morötter och potatis i stora lårar. Om jag läser på om teckningstekniker och akvarellmålning kommer jag äntligen att ta tag i mitt konstintresse och en gång för alla lära mig teknikerna för det. Och vad som hände år 2011, när jag verkligen fastnade i reans grepp, var att jag började känna att jag tappat min intellektuella förmåga. Jag tog hand om våra barn och jag skötte företaget. Det fanns varken tid eller energi till läsning. Men jag ville tillbaka till den delen av mig, den analytiska och intellektuella, så jag beställde en hel trave med böcker som skulle knuffa tillbaka mig på det gamla spåret. Så blev det inte. Det tog fem år innan jag hade möjlighet att få tillbaka läsningen i mitt liv, och nu tänker jag inte släppa taget.

Fler som svarat på samma frågor finns hos Annika i hennes litteratur- och kulturblogg.