Fem tips på riktigt bra brittiska klassiker

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Brittiska klassiker

Shetland sheepdog, eller Sheltie som de flesta säger, är en hundras som härstammar från Shetlandsöarna utanför Skottland i Storbritannien, så i dag passar det väl bra att vår Shelly är med på bilden med brittiska klassiker, eller vad tycker ni? Och visst ser hon väl litet brittiskt aristokratisk ut dessutom?

De fem böcker jag valt är fem sinsemellan väldigt olika genremässigt, men de är riktigt bra och minnesvärda allihop. En av de böcker som gjort allra störst intryck på mig finns med i den här traven, nämligen John Bergers otroligt välskrivna och gripande roman To the wedding. Ni måste bara läsa den.

Dystopin 1984 började jag läsa som tonåring, men det blev för tungt så jag läste inte ända till slutet. Det gjorde jag tidigare i år, och det är jag glad för, boken är fantastisk. Många av er har säkert läst Jane Austens Pride and Prejudice, Doris Lessings The fifth child och White teeth av Zadie Smith. Annars kan jag rekommendera dem också.

Fler tips på brittiska klassiker får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

De bästa svenska deckarna inför årets Crimetime Göteborg

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Crimetime – de bästa svenska deckarna i år.

Eftersom det är dags för Sveriges största deckarfestival, Crimetime Göteborg, har jag bara tagit fasta på de nominerade till deckarpriset Crimetime Specsavers Award, alltså inte svenska deckare generellt.

Årets deckarförfattare/läsarnas pris

Av de nominerade till Årets deckarförfattare/läsarnas pris är Camilla Läckberg min favorit. Jag tycker att hon har visat att hon förtjänar priset. Hon uppfyller kraven på att ha varit verksam i minst fem år, kommit ut med minst en bok under 2017-2018 och lyckats hitta en stor läsekrets.

Årets deckardebut

Jag har läst tre av de nominerade till Årets deckardebut, och jag tycker att det står mellan Stina Jacksons Silvervägen och Pascal Engmans Patrioterna. Priset delas ut till en ny stjärna på deckarhimlen. Förutom berättelsens fängslande kraft bedömer juryn hur författaren har lyckats hitta sin publik och ser gärna att boken tillför något nytt till spänningsgenren.

Silvervägen är otroligt välskriven med mycket känsla, men jag hade önskat att trådarna nystades upp efterhand på väg mot upplösningen. Som det är nu utreds alla när, var, hur och varför i sista kapitlet genom att det resoneras och diskuteras. Jag tyckte även att Silvervägen hade många likheter med Emily Fridlunds Vargarnas historia, så även om Silvervägen är en mycket välskriven roman kan jag inte säga att den tillför något direkt nytt till spänningsgenren.

Patrioterna var en wow-upplevelse som fick mig att undra om det verkligen kunde stämma att den var författarens debutroman. Det är så genomtänkt och proffsigt skrivet. Trots det höga tempot lyckas författaren beröra med sina gestaltningar av både karaktärer och miljöer i boken. Pascal Engman använder sig dessutom av ett grepp i spänningsgenren som inte är vanligt alls, förutom i en viss HBO-serie som gjort succé. Mer kan jag inte avslöja tyvärr, utan att avslöja för mycket. Ledsen, ni får helt enkelt läsa boken.

Årets barndeckare

Av de nominerade till Årets barndeckare har jag läst flera böcker. Martin Widmark och illustratören Helena Willis skriver barndeckarna om LasseMajas Detektivbyrå. Jag har inte läst deras senaste böcker i serien, men de uppfyller med råge alla kriterierna för att tilldelas priset. De skriver deckare eller spänning för barn 6–12 år, deras utgivning har verkligen bidragit till att utveckla genren och till att öka barns intresse för böcker och läsning.

Ett annat författarpar som är nominerade till Årets barndeckare är Camilla och Viveca Sten med andra delen i serien om Havsfolket, nämligen Sjörök. Jag har läst hela trilogin och den är fantastisk. Men jag tror att det blir svårt att slå LasseMajas detektivbyrå. Jag har även läst den första delen i Karin och Albin Alvtegens bokserie om Hinsides, en klassisk fantasyroman som också är väldigt bra. Jag har inte läst Falafelflickorna av Christina Wahldén eller Handbok för superhjältar av Elias och Agnes Våhlund.

Hederspriset

Redan under förra veckan fick vi veta att författaren Liza Marklund tilldelas Crimetime Specsavers Award i kategorin Hederspriset. Hederspriset delas ut till en författare som varit banbrytande för den svenska kriminallitteraturen och satt Sverige på deckarkartan.

Sammanfattningsvis anser jag

… att Pascal Engman borde tilldelas priset för Årets deckardebut, men jag tror att det blir Stina Jackson eller kanske Niklas Natt och Dag
… att Martin Widmark och illustratören Helena Willis borde tilldelas priset för Årets barndeckare, men jag tror att det blir Elias och Agnes Våhlund
… att Camilla Läckberg borde tilldelas läsarnas pris och utses till Årets deckarförfattare, men jag tror att det blir Sofie Sarenbrant eller kanske Emelie Schepp igen

På lördag kl 16.15 avslöjas vinnarna. På Crimetime Göteborgs hemsida finns all information.

Fem nya böcker med höstliga bokomslag

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Bokomslag med höstfärger.

Min lilla rödtott matchar ju temat perfekt som ni ser. Böckerna också tycker jag, om man med höstfärger menar lövens färger på hösten. För vissa är ju hösten bara ett tråkigt mörker, och då hade kanske svarta eller duggregnsgrå böcker passat bättre.

Böckerna jag valt är böcker som kommit ut i år och som jag skall läsa nu i höst.

Varning för mat: om hur något så livsviktigt har blivit livsfarligt. En bok som lockade mig med sin titel. I den här boken samlas matskribenter, journalister, forskare och experter för att reda ut hur mat gick från att vara något livsnödvändigt till att betraktas som något potentiellt livsfarligt. De svarar på frågor som: Varför äter somliga bara rå mat? Vad säger dieten om din sociala status? Hur kan föräldrar undvika att sprida sin mat-oro till barnen? Kan vi lita på forskningen?

Larmrapporten: att skilja vetenskap från trams är en bok i liknande genre som Varning för mat, nämligen att alltid komma ihåg att vara källkritisk.

Plåtmannen kom som en överraskning i brevlådan i våras. Jag vet inte så mycket om den, mer än att en av mina favoritförfattare, Joanna Cannon, författare till Problemet med får och getter, har beskrivit den så här: ”Jag har inte blivit så rörd och så förälskad i en bok och dess karaktärer på väldigt länge”. Det räcker för att få mig att vilja läsa den.

Vad är väl höstigare än att laga långkok! Och så gott det är! Jag skall testlaga något av alla grytrecept i Jens Linders kokbok Andra långkok, uppföljaren till Långkok som kom för tio år sedan, och berätta här i bloggen vad jag tyckte om både boken i sig och om recepten.

Sist, men inte minst: Pascal Engmans spänningsroman Eldslandet. En riktig tegelsten på drygt 500 sidor och första delen i en serie om polisinspektör Vanessa Frank. Författarens debutroman, Patrioterna, var makalöst välskriven och spännande, så jag ser verkligen fram emot att läsa Eldslandet.