Recension: Vargarnas historia, av Emily Fridlund

Publicerat den av Justnujusthar5 kommentarer

 

Linda och hennes föräldrar lever primitivt och av små medel i en torftig stuga vid en sjö i skogen, långt utanför den gudsförgätna småstaden Loose River i Minnesota. Innan Linda föddes valde föräldrarna att bryta upp från sitt medelklassliv och tillsammans med andra leva i ett hippiekollektiv. I ortsbefolkningens ögon en sekt. Sedan länge är det bara Linda och hennes föräldrar som bor kvar.

I sina begagnade kläder och med en asocial inställning till livet, skolan och klasskamraterna, utgör Linda en udda figur i samhället. I skolan går hon under smeknamnet Miffot eller Kommunisten. Den enda hon känner någon slags gemenskap med är den nye läraren med ett mörkt förflutet. Inte heller hemma känner hon någon djupare gemenskap och tillhörighet. Mamman håller en oförklarlig distans till sin dotter. Pappan har svårt med det som är levande, men med honom kan hon i alla fall hugga ved och rensa fisk. Linda håller helst till ensam i skogen och med hundarna.

En dag flyttar det in en ung kvinna med ett litet barn i huset på andra sidan sjön. Linda blir barnvakt till deras fyraårige son. Hon dras till familjen som öppnar sitt hem för henne och låter henne bli en del av deras självklara gemenskap. Linda är en betraktare, och hon lägger märke till alla små detaljer som tillsammans skapar familjens hemtrevliga och kärleksfulla liv. Hon ser hur kvinnan värmer barnets juice när den är litet för kall och hur hon och barnet rabblar en ramsa varje gång de tar av sig skorna. Men Linda ser även saker som gör henne fundersam, och hon blir inte särskilt förtjust i mannen i familjen när han dyker upp. Hon uppfattar honom som en okänslig faktatyrann som påverkar stämningen negativt i den lilla familjen på andra sidan sjön. Tecknen på att allt inte är som det skall blir fler och fler.

Jag blir inte klar över vem Linda egentligen är, och varför hon inte reagerar innan det är för sent. Det kanske kan förklaras med att hon äntligen känner gemenskap, att hon tillhör, och att hon försöker hålla fast vid det så länge det går. Intrycket är ändå att hon ger ett själviskt och osunt distanserat intryck till mycket som sker. Ingenting verkar beröra henne på djupet. Redan inledningsvis blir detta tydligt, när en av lärarna plötsligt avlider i skolan. När sjukvårdarna lyfter upp den döde läraren på en bår, gråter elever i skolan. Linda däremot rycker på axlarna och gnolar på en låt av The Doors.

Vad som egentligen hände, då för tjugo år sedan, får vi veta i ett långsamt berättartempo, på gränsen till monotont. Prosan har en drömsk ton och tillsammans med de ganska många och utförliga miljöbeskrivningarna av den otämjda naturen i norra delen av USA blir det nästan hypnotiserande. Det är väldigt vackert. Jag är mer tveksam till de parallella historier som berättas i boken. De är visserligen intressanta i sig, men jag är inte säker på om de verkligen har betydelse för handlingen. Ingenting uttalas klart, författaren låter läsarna själva ana hur saker förhåller sig. Det är något jag annars ofta saknar i romaner, att författare vågar lita på att läsare kan dra egna slutsatser. I Vargarnas historia fortsätter mycket att vara just aningar när boken är utläst, många frågor i boken förblir obesvarade. Det här är tveklöst en bok som fortsätter att väcka tankar och funderingar lång tid efter att den är läst.
.

Mitt betyg: 4/5

.
Antal sidor: 264
Utgivningsdatum: 2017-06-05
Originalets titel: History of Wolves
Översättare: Molle Kanmert Sjölander
Formgivning: Sofia Scheutz
Förlag: Albert Bonniers Förlag
ISBN:9789100171414
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

Tematrio – Sommarplaner

Publicerat den av Justnujusthar20 kommentarer

Den sista tematrion för säsongen hos Lyrans Noblesser har temat sommarplaner: Berätta om tre saker ni planerar att göra i sommar!

 

1. För fem år sedan stod hon där i soluppgången bredvid sin mamma. I sommar är det dags att börja hantera henne mer, och tanken är att jag skall rida in henne själv. Så, det blir en hel del hästtid i sommar. Det kommer också att kläckas kycklingar inom kort, så min första plan kanske kan sammanfattas djurliv utan stress, som jag ofta tycker att det kan bli på vardagarna.

2. I sommar skall vi bila genom Frankrike tillsammans med en annan familj. Först ned genom Loiredalen och sedan upp och runt i Normandie. Det blir en hel del slott och det blir mycket kultur och historia. En del konst också, eftersom vi skall besöka Monets trädgård. Och så god och vällagad mat, förstås. Jag brukar skriva reseberättelser och fota mycket under våra resor, vill ni följa med på resan genom min reseblogg, så finns den här. Vi reser i mitten av juli. Det är inte så enkelt för oss att resa iväg på grund av djuren, men Patriks pappa med sambo har erbjudit sig att bo här när vi är borta, ni förstår säkert hur glada och tacksamma vi är för det.

3. En hel del storstädningar skall jag ta tag i också. När hösten kommer med vanliga rutiner igen, vill jag att min och barnens garderober är rensade från kläder vi aldrig använder. Till exempel. Det finns fler platser där en storstädning kan vara på plats.

Jag har inte tagit med läsning, att umgås med vänner och bekanta, små dagsutflykter och sol och bad i min trio, men jag räknar med en del sådant också. I dag skall jag som exempel läsa ut Vargarnas historia av Emily Fridlund, en väldigt välskriven och insiktsfull berättelse om ensamhet och vilka ödesdigra konsekvenser det kan få att man så gärna vill känna att man tillhör, att man ingår i en gemenskap. Recensionen kommer i eftermiddag.

Här har deltagare i Lyrans Tematrio länkat till sina blogginlägg om sommarplaner. Alla är välkomna att vara med!

♥