Jag njuter av att vara omgiven av så vackra höstfärger. Guldfärgat gräs, guldfärgade löv och en liten guldfärgad hund.
Men jag är samtidigt medveten om hur snabbt det kan vända, så jag njuter extra mycket bara för att jag faktiskt kan det. Flera i min närhet, både inom den stora familjen och bland mina vänner i bloggvärlden, går just nu igenom en tuff period. Ni skall veta att jag tänker på er ♥
Min bror med familj har byggt en så häftig gård en bit upp i skogen. Litet för ensligt för mig, men så härligt med djurlivet in på knuten och att få vakna upp på morgonen och se och höra fåglarna. Jag tog några bilder på vägen upp till dem.
Min retfulla blick beror på att Isabella stod till vänster och gjorde sig i ordning för att åka ut med Mary-Linn, och hon ville inte vara med på bild. Hon var jättefin på fotot, men eftersom hon inte ville vara med så behöver hon förstås inte. Tyvärr.
En jättetrevlig kväll med mycket prat och skratt, med coronaavstånd (har det blivit ett godkänt nyord än? kommer säkert att bli) mellan oss som inte tillhör samma familj.
Hemma igen. Väldigt pigg, så jag försökte hålla mig vaken tills Bella kom hem. Höll ut till midnatt. Klänningen är för övrigt tio år gammal, dessutom köpt begagnad, så den räknas väl som trendigt retro nu då ;) Det är ingen prislapp kvar på klänningen, det är en dekoration.
Två ridlektioner den här veckan och två styrketräningspass. Jag har varit fortsatt trött, och numera lyssnar jag (i alla fall bättre än tidigare…) på kroppen. Så, i dag skall jag ta det lugnt och fortsätta arbeta mig igenom min litteraturlista för forskarutbildningen och förhoppningsvis skriva några bokrecensioner, men i morgon hoppas jag vara pigg nog för ett benpass på gymmet.
Hur gick det för er, hade ni lyckats gissa rätt på vilka böcker som skulle nomineras till årets Augustpris? Av mina fem förslag i facklitteraturklassen blev ett rätt; Herrarna satte oss hit. Som jag skrev i ett tidigare inlägg tror jag att den blir Årets fackbok, utan att ens ha läst de andra. Men jag är väldigt nyfiken på Familjen och Sverigevänner också. Och i den skönlitterära klassen vill jag läsa Klas Östergrens roman, Renegater, den tredje och avslutande delen i trilogin där de tidigare böckerna har titlarna Gentlemen och Gangsters. Jag har inte läst någon av de tidigare delarna, men funderar ändå på att kasta mig rakt in i den tredje och avslutande delen.
Den här bilden är inte från veckan, men från exakt samma vecka förra året. De här böckerna planerade jag att läsa. I år har jag lika många, eller ärligt talat ännu fler, böcker i boktraven med böcker som jag vill läsa. Men hellre det, än att inte vilja läsa alls.
Önskar er en fin helg!
I boken Critical Legal Positivism (2002) presenterade Tuori en modell av rätten med de utmärkande drag som han anser känneteckna ett idealtypiskt välutvecklat och modernt rättssystem. I Rättens nivåer och dimensioner utvecklas den modellen.
Enligt Tuori har rättsbegreppet två innebörder: a) rätten som en symbolisk-normativ företeelse, det vill säga rätten som ett rättssystem, och b) rätten som tillämpning av lagen.
Rättens nivåer
Tuori menar att rättssystemet är ett flerskiktat fenomen. Det består inte bara av det som framgår av rättens synliga ytnivå, det vill säga språkligt formulerade, uttryckliga normer, utan inkluderar också djupare nivåer, vilka både möjliggör och begränsar det som sker på rättens synliga yta. Dessa underliggande nivåer benämns rättskultur och rättens djupstruktur.
Dessa nivåer interagerar med varandra, exempelvis genom att lagar, domstolsavgöranden och ställningstaganden inom rättsvetenskapen i ytskiktet påverkas av rättskulturen i mellanskiktet, det vill säga juristernas metoder, grundläggande rättsbegrepp och rättsprinciper, och rättskulturen i sin tur påverkas av det som sker i rättens ytskikt. I det djupaste skiktet finns de djupast förankrade rättsliga traditionerna, de mest grundläggande principerna, såsom de mänskliga rättigheterna, vilka förändras långsamt, men både påverkar och påverkas av de två övre skikten.
Rättens dimensioner
Rätten kan således betraktas som ett rättssystem. Rätten kan även ses ur ett annat perspektiv, nämligen rätten som tillämpning av lagen och bestående av specifika samhälleliga utövare. I det moderna samhället kan enligt Tuoris modell urskiljas olika kategorier som specialiserat sig på rättens utövande. De viktigaste anses vara utövare inom a) lagstiftande, b) rättskipande och c) rättsvetenskaplig verksamhet.
Tuori anser att det är de rättsliga utövarna som förmedlar relationerna mellan rättens olika nivåer. Det är ett rimligt påstående, om man tar fasta på att Tuori låter förstå att de viktigaste rättsliga utövarna är utövarna inom lagstiftande, rättskipande och rättsvetenskaplig verksamhet, vilket jag tolkar som att dessa grupper inte behöver vara de enda utövarna enligt Tuoris modell. Följaktligen bör Tuoris modell kunna innebära att även aktörer, som inte är specialiserade inom rättens utövande, kan ha stor betydelse för interaktionen mellan rättens olika nivåer.
Rättens dimensioner utifrån rationalitet (eller rättens tillämpning utifrån ändamålsenlighet)
Arbetsfördelningen mellan rättens utövare och rättsvetenskapens roll kan analyseras genom att man separerar det som Tuori benämner rationalitetsdimensioner. Rättens rationalitet kan då analyseras i tre dimensioner; rättens a) objektrationalitet, b) interna rationalitet och
c) normativa rationalitet.
Rättens objektrationalitet avser rättsliga regleringars förhållande till sina regleringsobjekt, det vill säga normernas förmåga att uppnå sina samhälleliga målsättningar. Objektrationaliteten spelar huvudrollen i lagstiftning och lagberedning och det är de politiskt sammansatta lagstiftningsorganen, det vill säga riksdag och regering samt ämbetsmännen som bär ansvaret för att objektrationalitet uppnås.
Den interna rationaliteten avser rättssystemets konsekvens och koherens. Rättssystemet är konsekvent då det inte innehåller logiska motsättningar, det vill säga då enskilda rättsnormer inte strider mot varandra. Koherens inom rättssystemet innebär att det finns ett samband mellan underliggande rättsprinciper och värderingar och enskilda normer, vilket i praktiken innebär att avsedda rättsprinciper och värderingar implementerats i rättsregler. Aktörer inom lagskipning och rättsvetenskaplig verksamhet bär det huvudsakliga ansvaret för rättssystemets interna rationalitet, för dess konsekvens och koherens. Som ett exempel skall domstolar använda sig av lagmotiven och tillämpa dem tillsammans med olika rättsliga principer på ett sätt som är koherent. I syfte att inte hota koherensen i rättssystemet skall domstolar döma i enlighet med gällande rätt.
Tuori lyfter fram bevarandet och främjandet av rättens interna rationalitet, rättssystemets konsekvens och koherens, som rättsvetenskapens, och särskilt rättsdogmatikens, kanske viktigaste uppgift i de rättsliga utövarnas ömsesidiga arbetsfördelning. Rättsdogmatikens funktioner har ofta karaktäriserats som tolkning och systematisering. Rättsdogmatiken uppfyller sin systematiseringsuppgift genom att utveckla så kallade allmänna läror inom olika rättsområden, allmänna läror som består av det ifrågavarande rättsområdets grundläggande begrepp och allmänna rättsprinciper. Enligt Tuoris modell av rätten utgör allmänna läror en väsentlig beståndsdel av juristernas rättsliga expertkultur, och spelar en väsentlig roll i upprätthållandet av rättens interna rationalitet.
Rättens normativa rationalitet innebär rättens legitimitet. Rättens normativa rationalitet är en beteckning för vad som exempelvis ett samhälle finner rättfärdigande eller berättigande.
Antal sidor: 67
Utgivningsdatum: 2013-01-01
Serie: Forum Iuris
Förlag: Helsingin yliopiston oikeustieteellinen tiedekunta
ISBN: 9789521078293
