Etikett: Sigtuna litteraturfestival

En heldag på Sigtuna litteraturfestival

Publicerat den av annettejuhlin2 kommentarer

Den 5 maj var det äntligen dags för Sigtuna litteraturfestival. Jag hade läst böcker av många av författarna och intervjuat några av dem inför festivalen. Om du vill läsa alla inlägg jag skrivit om festivalen, finns de samlade här.

På festivaldagen var det strålande sol och härligt väder! Årets första riktigt varma dag här i Uppland.

Jag hann med en hel del den här dagen, bland annat Språkfrukost med Sara Lövestam på Stora Brännbo Konferens & Hotell. Gott kaffe och krämig yoghurt med färska bär och pumpafrön i en liten konserveringsbruk, som blivit så trendigt i tider då väl knappast någon vet längre hur man egentligen konserverar ;)

”Jag är här för att svenska folket älskar grammatik”, inledde Sara Lövestam med. Vilket förstås ledde till skratt överallt i restaurangen. Överhuvudtaget präglades föreläsningen av en stor dos humor. Förmodligen det bästa sättet för att nå ut med grammatikregler.

Jag har läst Sara Lövestams två första grammatikböcker, och jämfört med dem tycker jag att budskapet blev mer klargörande under föreläsningen. Men böckerna är populära, de har sålt mer än någon av Sara Lövestams romaner.

Hur man kan välja en skarpt röd bakgrund till föreläsare är för mig en gåta…

Jag trodde inte att jag skulle hinna lyssna på Ann-Helén Laestadius och Mikael Niemi, men spontant bestämde jag mig för att hinna med både dem och en författare till på Stora Brännbo innan jag begav mig ned mot biografen i Sigtuna. Fotografen för dagen hade för övrigt en kamera av samma märke som jag, och han hade valt samma sorts objektiv. Med den skillnaden att min kamera låg i kameraväskan, jag fotade med mobilkameran… ;)

Ann-Helén Laestadius berättade att uppföljaren till Augustvinnaren Tio över ett kommer i höst. Den måste jag självklart läsa.

… ett par ben i bakgrunden, utan överkropp..??

Så här uppsluppen och glad stämning var det :) Mikael Niemi är en fantastisk berättare, som vi skrattade när han berättade olika anekdoter. Jag har inte läst hans senaste bok, Koka björn, men måste absolut göra det efter att ha lyssnat på honom.

Som tredje författarsamtal lyssnade jag på Anna Laestadius Larsson. Jag har inte läst någon av hennes historiska romaner, men blev väldigt sugen på att göra det.

Hon berättade bland annat hur hennes intresse för kvinnor i historien började när hon var nio år, och hur intresset vuxit sedan dess. Hon vill helst strössla med bortglömda kvinnor från svunna tider i sina romaner, kvinnor som haft stor betydelse men som ändå inte nämns i historieböckerna.

Historia skall inte bara vara His story, utan också Her story, så att det blir Our story”

Lunchen på Stora Brännbo var väldigt god. Blomkålssoppa med krutonger och bröd med ost, marmelad och vindruvor till efterrätt. Till att börja med var jag nästan ensam i restaurangen eftersom 90 % av festivalbesökarna betalade lunchen med betalkort och hamnade i en lång, lång kö. Själv valde jag att swisha och hamnade först i en egen kö, mycket praktiskt :)

Efter lunch tog jag en halvlång promenad ned mot centrum och biografen Gröna Ladan, där Kristina Ohlsson och Christoffer Carlsson skulle prata om vad som gör en deckare riktigt bra.

På vägen till författarsamtalet hamnade jag i en liten park där det växte magnoliaträd. De enda foton jag tog med min systemkamera var på de här vackra magnoliorna. Men titta på bilderna i det här inlägget, magnoliorna i South Carolina, USA, ser helt annorlunda ut.

Deckarförfattarna Christoffer Carlsson och Kristina Ohlsson signerar böcker

Kristina Ohlsson gav en hint om att det kanske, kanske kommer fler böcker i deckarserien om Fredrika Bergman. ”Jag är nästan säker på att jag avslutat serien”, sade hon. Nästan är trots allt bara nästan, så kanske skriver hon en del till.

Christoffer Carlsson berättade att han skickade in sitt första manus till Ordfront förlag när han var tio år. Förlaget valde han eftersom de gav ut Henning Mankells böcker. Det gick inte hela vägen den gången, men senare har det ju gått desto bättre.

På frågan vad som gör en riktigt bra deckare ansåg båda två att det förstås krävs hantverksskicklighet för att snickra ihop ett manus. Men det krävs också talang. Kristina Ohlsson påpekade att vi ofta säger att ”alla kan skriva”, men hon ansåg att alla inte borde det. Bra texter har det gemensamt att de kännetecknas av ett flyt. Det skall kännas som att man blir omhändertagen, som på en bra flygresa.

Kristina Ohlsson och Christoffer Carlsson visade sig ha helt olika litterära förebilder. Kristina Ohlsson nämnde Stephen King, Dennis Lehane och Jo Nesbø, som hon tycker triggar baskänslor. Christoffer Carlsson läser gärna författare som inte skriver kriminalromaner, som P.O. Enquist och Kerstin Ekman. Författare som bjuder på en språklig upplevelse, där språket inte bara är att verktyg för att få något sagt. Han tycker om berättelser som vinner på att läsas långsamt.

Det var intressant med just de här två författarna, som visade sig vara varandras motsatser i mycket. Kristina Ohlsson föredrar när det inte är några tvetydigheter, inga miljöbeskrivningar, så få ord som möjligt, fokus på att föra handlingen framåt och anser att språket inte är det primära. Christoffer Carlsson anser att många kriminalförfattare är journalistiskt drivna och skriver likadant. Han har tröttnat på det och anser det begränsande. Tvärtom, i förhållande till Kristina Ohlsson, anser han att språket är just det primära.

Och här sitter jag med böcker som är skrivna av två av författarna på litteraturfestivalen, Jan Guillou och Pascal Engman. Båda skall läsas, helst innan de kommer med nya romaner, vilket sker i september.

Sammanfattningsvis var det en härlig dag med spännande samtal, mycket humor och skratt, kloka tankar och god mat i vackra och mysiga Sigtuna!

♥

Skapa ditt eget program till Sigtuna litteraturfestival

Publicerat den av annettejuhlin1 kommentar

På lördag den 5 maj är det äntligen dags för Sigtuna litteraturfestival. Många av Sveriges mest välkända och folkkära författare kommer för att prata om sina författarskap och sina böcker.

På Sigtuna litteraturfestivals hemsida kan man läsa mer om författarna och få en uppfattning om vad de skall prata om, och dessutom kan man skapa sitt eget program för dagen, inte så dumt!


Så här ser mitt program ut just nu. En intressant mix av författare och ämnen, och som ni ser har jag planerat in både författarfrukost och kafferep :)

Det är så många intressanta författare som kommer till Sigtuna, så det kan hända att jag ändrar mig spontant på plats, vi får se. Jag skall i alla fall fota så mycket jag kan och anteckna, så att jag kan berätta om dagen här i bloggen sedan.

Vill du också få chansen att lyssna på spännande samtal, fika på mysiga och sjönära caféer, träffa ett helt gäng folkkära författare och köpa signerade böcker, då skall du beställa din biljett här.

♥

 

 

– Jag inspireras aldrig. Jag arbetar. Intervju med Jan Guillou

Publicerat den av annettejuhlinLämna en kommentar

Den 5 maj är det dags för Sigtuna Litteraturfestival. En av de författare som kommer att medverka i författarsamtalen är Jan Guillou. Jag har fått möjlighet att ställa några frågor till honom om hans författarskap, och i synnerhet om hans senaste roman, 1968, som jag skrivit om här.

Fotograf: Peter Knutson,  tel. 070-734 60 02

– Jag inspireras aldrig. Jag arbetar.

Det svarar Jan Guillou på frågan vad han inspireras av i sitt författarskap. Ett logiskt svar från en person som varit författare under femtio år, i höst blir klar med sin fyrtionionde roman och som genom sina verk är både folkbildande och politiskt engagerad. För att lyckas med det kan man naturligtvis inte vänta på att yttre faktorer skall styra arbetet.

 

 

 

1. Du har åtminstone tidigare sett litteraturen som ett politiskt kampinstrument. Ser du romansviten Det stora århundradet på samma sätt?

Ja naturligtvis, men här är jag ju bunden till den faktiska historieskrivningen, så då blir det politiska uppdraget en fråga om betoning. Att exempelvis betona hur brittisk och belgisk kolonialism var Afrikas vidrigaste och Tysklands mycket mer human. För Afrikas del kan man rentav beklaga att det inte var Tyskland som vann första världskriget (detta skriver jag om i första boken, Brobyggarna).
.

2. På vilket sätt har du genom ditt författarskap bidragit till att utbilda svenska folket?

Det är jag kanske inte rätt person att försöka besvara. Men jag vågar hoppas att de tio Hamiltonböckerna på 80- och 90-talet var en pedagogiskt väl upplagd studie i svenskt maktspel och samtidshistoria. Arn-böckerna har förhoppningsvis gett en mycket ljusare och sannare bild av medeltiden än den gängse. De som läser den nuvarande serien borde förhoppningsvis uppleva 1900-talet mera greppbart och begripligt.
.

3. Du var drygt tjugo år 1968 och har egna erfarenheter från den tiden, vilka jag förmodar har präglat dig och påverkat hur du ser på samhällsutvecklingen. Hur ser du på dina värderingar och ditt förhållningssätt till 1968 nu när du kan se tillbaka på och dessutom gjort grundlig research om den perioden? Har ditt synsätt förändrats?

Jag har inte ändrat några värderingar från den tiden. Jag var 24 år 1968. Däremot måste jag erkänna att det inte finns särskilt mycket kvar av den optimism som vi inom vänstern kände på den tiden. Femtio år senare är världen en mardröm som vi aldrig kunde föreställa oss.
.

4. I din pågående romansvit kommer du att ta ett grepp om hela nittonhundratalet, och skildra de viktiga händelser och värderingar som präglade sin tid, genom en släktsaga i tre generationer. Du beskriver i en intervju dessa personer ur tre generationer såsom förvärvaren, ärvaren och fördärvaren, vill du utveckla det?

Talesättet ”värvaren, ärvaren och fördärvaren” syftar vanligtvis på hur rikedom stiger och förgås inom en och samma familj inom ganska kort tid. Jag ska emellertid ändra lite på förutsättningarna. I familjen Lauritzen slog fördärvarna till redan i generation två. Istället kommer rikedomen med besked tillbaka i generation tre.
.

5. Jag har det senaste året läst fyra olika böcker där författarna fördjupat sig i och lyft fram ett visst årtal som särskilt viktigt för demokrati och medbestämmande, eller för att skildra motsatsen till demokrati. Dels din egen; 1968, dels Elisabeth Åsbrinks 1947, dels George Orwells 1984 dels Per T Ohlssons 1918. Både Ohlssons och Åsbrinks avsikt har varit att skildra skeenden under ett visst år som fortfarande ger effekter på det samhälle vi har i dag. 1968 är den första boken i romansviten Det stora århundradet vars titel utgörs av ett årtal. Varför tycker du att året 1968 bör lyftas fram litet extra?

Orwells årtal har ingen verklighetsanknytning, utan var bara ett påhitt. Elisabeth Åsbrinks 1947 kännetecknas i hennes version mest av att Israel kom till då. Per T Ohlssons 1918 däremot handlar om ett avgörande år i svensk historia, som glömts bort och underskattats. Där stod valet mellan demokrati och revolution, och det demokratiska alternativet segrade. 1968 är ett årtal med stor symbolisk kraft som egentligen handlar om en kort epok. Den definitiva romantiteln annonserar avsikten ”att nu ska jag verkligen berätta hur det var”.
.

6. Vad inspireras du av i ditt författarskap? Världshändelser, utgår jag ifrån, men hur är det med skönlitteratur? Hinner du följa med i och läsa annan litteratur än den som du måste läsa i arbetet med en ny roman?

Jag inspireras aldrig. Jag arbetar. Självklart läser jag mest fackböcker men hinner med åtminstone ett tiotal skönlitterära verk om året.
.

7. Den 5 maj kommer du och många fler författare att medverka vid Sigtuna Litteraturfestival. Vad kan vi förvänta oss av författarsamtalen?

Ovanligt väl förberedda författare hoppas jag!
.

Till sist vill jag tacka för en intressant och spännande läsupplevelse, och självklart undrar jag när vi kan se fram mot den åttonde delen i romansviten Det stora århundradet?

Den kommer i början av september och har titeln ”De som dödar drömmar sover aldrig”, som handlar om vänsterterrorismens epok i Europa.

 

Ps. Årets litteraturfestival äger rum den 5 maj 2018, som vanligt i den mysiga småstaden Sigtuna, alldeles vid Mälaren. Vill du också få chansen att lyssna på spännande samtal, fika på mysiga och sjönära caféer, träffa ett helt gäng folkkära författare och köpa signerade böcker, då skall du beställa din biljett här.