Gänget, av Katarina Wennstam

.

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Nu är de vuxna, med fruar, karriärer, barn. Men de träffas fortfarande och håller ihop, killarna som en gång utgjorde Gänget. Så försvinner en av dem, och advokat Shirin Nouri blir plötsligt indragen i en historia där det förflutna gör sig påmint med brutal kraft. Vad hände den där kvällen på Fåfängan för nästan tjugo år sedan?
.

Mina intryck och utvärdering

Jag har sett fram emot att läsa Katarina Wennstams nya bok sedan jag någon gång på senvintern fick veta vad den skulle komma att handla om. En bok om gruppens inverkan på individen, om normer och om konsekvenser av de val man gör. Och detta vävs in i en mordhistoria om skuld och skam som börjar med att en numera vuxen man från det gamla ungdomsgänget tar sitt liv. Det låter ju onekligen både intressant och spännande. Och det är det.

Det här är en lättläst och lagom spännande roman med en intrig som håller ihop, men som kanske är litet av det enklare slaget i mitt tycke. Alla delar i intrigen är inte självklara från början, men det är ganska uppenbart hur det hänger ihop och ungefär vad som kommer att hända. Författaren har själv sagt i intervjuer att hennes mål med romanerna är att få ut sitt budskap genom att skapa så kallade bladvändare. Det är enklare att påverka genom romaner än genom mer svårtillgängliga facktexter. Det är också väldigt tydligt att det är just det som är Katarina Wennstams syfte. Det fungerar, boken sätter igång tankar om det som sker såväl i romanformen som i verkligheten. Men ibland blir det litet för mycket information om mäns övergrepp mot kvinnor och om näthat i generella termer kring lagändringar och juridisk praxis, utan att det har någon direkt relevans för handlingen.

Katarina Wennstam har uppnått precis det hon själv uttalat att hon vill uppnå med sina romaner, vilket innebär att jag läser ut boken i ett enda svep och jag funderar en hel del på det som sker i boken och diskuterar det med både min man och våra snart tonåriga tjejer. Ett tips till författaren, om hon vill nå ut även till män med sina böcker, är att skriva spänningsromaner med en manlig huvudperson. Män läser helst böcker om män, och den här typen av romaner skulle verkligen behöva läsas inte bara av kvinnor utan även av män.

 

Mitt betyg: 3/5

.
Antal sidor: 303
Utgivningsdatum: 2017-07-31
Serei: Charlotta Lugn och Shirin Sundin (del 5)
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Form: Sokcic, Miroslav
ISBN: 9789100145910
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

2 reaktioner till “Gänget, av Katarina Wennstam

  1. Jag har som sagt bara läst någon av hennes spänningsromaner och hennes böcker om Flickan och… det jag funderar på är om den här boken eller hennes andra romaner/deckare skulle vara bra att läsa i skolan. I gymnasiet eller kanske också i högstadiet? Jag tycker ju att hennes faktatexter ska läsas i skolan men kanske är det lättare att få elever att läsa och diskutera en mer spännande bok? I gymnasiet är det visserligen många klassiker som ska bakas in men lite andra böcker borde också finnas med. Minns att vi läste en bok av Koontz…

    Gilla

  2. Tycker nästan att alla av Katarina Wennstams böcker (dom som jag har läst alltså) är lättlästa och är aningen – hur ska jag säga – ”emot män”. Känner inte till författarens bakgrund, så jag vet inte om hon har ett ”förflutet” som förtryckt, feminist och/eller ”manshatare”.

    En sak jag reagerade på är din kommentar i sista stycket. Har en känsla av att de flesta svenska deckarförfattare (mest kvinnor) – oavsett om huvudkaraktären är en man eller kvinna – riktar sig till just kvinnor. Det kan vara en fördom från min sida, men jag är inte säker på att män läser deckare, där (tyvärr) de flesta författare rör till de med alltför mycket privat lull-lull, barn, kärlek etc. för att män skulle vilja läsa dom. Manliga läsare vill nog ha lite mera ”hardcore”, och det vill jag egentligen också ha om jag ska vara ärlig.

    Å även om Wennstam började med att skriva spänningsromaner med manliga huvudpersoner så vill manliga läsare knappast läsa om sina egna ”tillkortakommanden” som Wennstam uppenbarligen vill sätta i första rummet…

    Gilla

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.