Helgbilden v. 11 – Scrappträff

sisters

Det var väl ingen som hade trott att jag skulle scrappa något på vår scrappträff i går, men jag hann med tre layouter! Och då blev det ändå mycket prat och skratt som vanligt, och pauser för fika, lunch och middag.  Skillnaden är att när vi är hos mig har jag svårt att släppa värdinnerollen, så jag ägnar mig mest åt att vara social och scrappar sällan något alls. Nästa träff är hos Jessica, så jag räknar med att få mycket scrappat då också!

Den här layouten blev klar väldigt snabbt. En brun chipboardslinga som jag kladdade på vit gesso, en liten uggla av resin från Ingvild Bolme, Primablommor och faktiskt en Magdasblomma också *nostalgi* och ett litet spetsband. Jag hade skurit till och placerat en handfull papper under fotot så att det såg grafiskt snyggt ut. Jobbet jag lade ned på det var ju ganska onödigt, papperen försvann nästan helt under alla blommor ;)
.

wild thing

Många har en speciell scrappstil som gör att man kan se vem som scrappat ett visst alster. Jag tror inte att jag har det. Dels gillar jag att variera mig, dels scrappar jag så litet så jag hinner aldrig fastna för en viss stil. Den här layouten med Jackie blev väldigt clean & simple, men jag gillar den. Jag kanske skriver något om bilden till höger om fotot, vi får se.
.

shelly och Bella

I bilen på väg till Annika, som höll i scrappträffen, fick jag en idé om hur jag ville scrappa en layout. Det blev inte som jag föreställt mig, men jag kladdade på med gelatos och gesso, och sprayade med olika färger. Det var rätt så kul, men jag gillar nog clean & simple bättre.

liten_logga_helgbilden

Fler helgbilder finns här!

133 – Inredning (69/366)

sovrum

Vi har tapetserat om i de flesta rum sedan vi flyttade in för tretton år sedan, men inte i vårt sovrum. Tapeten är sliten på vissa ställen, men vi tycker att den är så fin och den passar husets karaktär och tidsanda så bra.

Av en slump fick jag se tapeten i en inredningstidning, Elle Decoration, nr. 7/2015.  På sidan 100 står det: ”Den där tapeten som det inte går att släppa taget om fast den suttit sedan 1930-talet. Tapet av Johan Norman, formgiven på 1780-talet.” Johan Norman var verksam som tapetmakare i Gamla stan på 1700-talet.

Jag gillar både nytt och gammalt, och gärna en blandning, men det är extra spännande med inredning som har en historia. Det går ju inte att riva ned den här tapeten och sätta upp något mer opersonligt. Och att byta bara vissa skadade delar går inte heller, eftersom vår tapet har blekts med tiden. Dessutom handtrycks den och blir därför svindyr. 3300 kronor per rulle är i saftigaste laget, då kan vi leva med att tapeten är litet nött.

365

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!

 

4 – Aj! (68/366)

aj foto 1

Ni som följt mig minns att vi köpte kycklingar i slutet av sommaren. Marantupparna lekte och gjorde upp sinsemellan ganska tidigt. När leken blev på allvar blev vi tvungna att ta bort tre av dem. En Marantupp sparade vi. Det gick bra tills för någon månad sedan, när han började attackera mig. Förmodligen blev han könsmogen i kombination med att det blev vår. Vissa anser att beteendet blir värre då. Jag försökte få honom att sluta, men till slut fick jag ge upp och låta honom flytta till en egen flock med hönor.

En av Brahmatupparna (som ser ut som på bilden här ovanför) tog över ledarskapet. Det dröjde inte länge förrän han började gå efter mig i hönshuset och en vacker dag var det dags igen, han flög på mig. Jag satte varje gång handen över ryggen på honom och höll ned honom mot golvet för att markera att jag bestämmer. I början gick det bra, han gav sig och gick undan. Men aggressiva tuppar är det svårt att få bukt med, och jag lyckades inte heller. Han kom emot mig så snart jag släppte honom. Någon gång stod jag med ryggen mot honom och plockade ägg i ett rede när jag kände en kraftig dunkning i ryggen. Det var han ;) Han fick också flytta.
.

aj foto 2

Då hade vi tre Brahmatuppar kvar. När jag kom in i hönshuset i går kväll såg en av Dupontarna ut så här… Aj, aj…  Han låg och gömde huvudet i ett hörn för att inte råka värre ut. Eftersom vi är extra förtjusta i Dupontarna fick den andre slagskämpen flytta samma dag.

Nu har vi bara våra två favorittuppar kvar i flocken; Dupontarna. De har varit så beskedliga hela tiden och det verkar som rangordningen mellan dem är klar. Jag hoppas verkligen att det här fungerar nu. Det är inte särskilt kul att bli attackerad av en 75 cm hög tupp, varken för människor eller andra tuppar.
.

jätte - Kopia

Skadorna är framför allt på kammen. Kammen är något tupparna imponerar på hönorna med, en stor kam ger makt. Kanske därför de ger sig på den när de gör upp om ledarskapet.
.

ledaren

Han har tack och lov inte fått några andra skador, kammen ser redan ut att ha börjat läka och han verkar pigg och gal som vanligt som ni ser :) Trots att han nu är ledaren i flocken, är han inte lika mån om att ställa sig mellan mig och hönorna, som de andra tupparna gjorde. Det är bara att hoppas att han inte är lika revirtänkande.

Ja, herregud… Jag och  mina höns ♥

365

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!

.