Bländad, av Petra Holst

 

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Bländad är en klaustrofobisk och oavlåtligt spännande relationsroman om ondskan som finns mitt ibland oss, om kärlek och svek, och om faran i att låta sig bländas av dem som bara ger sken av att vilja gott.

Liv bor med sin man Martin och sina 14-åriga tvillingdöttrar i en skånsk villaidyll. De kämpiga småbarnsåren är över och hon trivs med sitt arbete som lärare. Hon mår bra nu. Så får hon en ny granne i huset mittemot. Det visar sig vara Malena, Livs ungdomsvän. Det har gått många år sedan de sågs, många år sedan Julian. Liv har lagt det bakom sig, hon är starkare nu, vuxnare. Men trots att Liv försöker hålla avståndet förvandlas hon på nytt till en fluga som sprattlar i Malenas nät. Snart har den trygga vardagen fallit i bitar och det finns ingenstans dit Liv kan fly. Grannarna i kvarteret börjar undvika henne, i arbetet på skolan är hon på väg att tappa fotfästet och hon vet inte ens om hon kan lita på sin egen man. Det förflutna hinner ikapp henne, och medan Liv kämpar för att rädda sig själv och sin familj blir minnena från det fruktansvärda som hände under sista året på gymnasiet allt tydligare.
.

Så tyckte jag om boken

Jag har varit nyfiken på att läsa Bländad länge nu, men hela tiden har recensionsexemplar från olika förlag kommit före i läsprioriteringen. När vi nu i sommar skulle vara på resa under två veckor, tog jag med mig två väl valda böcker, bland annat Bländad.

Bländad är lättläst och språket vardagligt, vilket passar väldigt bra för den historia som berättas om Liv, som är en vanlig kvinna som lever ett vanligt liv. Så dyker Malena upp, trevlig och korrekt utåt men farligt beräknande under ytan. Livs lyckliga och stabila tillvaro börjar plötsligt skaka utan att hon vet hur hon skall kunna stoppa det. Man känner samma vanmakt som Liv upplever. Spänningen byggs upp mer och mer, och jag blev mer och mer nyfiken på hur författaren skulle knyta ihop trådarna och skapa ett trovärdigt och tillfredsställande slut. Vad gör man om det dyker upp en Malena i sitt eget liv, hur hanterar man det? Det var frågor jag hoppades få svar på.

Tyvärr tycker jag att författaren valde en litet för enkel väg ut ur historien. Jag hade önskat ett slut med litet mer finess, ett slut som var mer oväntat men som ändå var trovärdigt. Mot slutet av boken diskuterade jag den med mina vänner och familj, och vi pratade om hur man som författare kan tänkas lösa en situation som den som Liv drabbats av. Jag kommenterade att jag hoppades att det inte skulle bli på ett visst sätt. Litet trist att det blev just så.

 

Mitt betyg: 3/5
.

Antal sidor: 367
Utgivningsdatum: 2016-05-18
Förlag: Forum
Formgivning: Sundberg, Maria
ISBN: 9789137146768
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Madame Bovary – min eviga följeslagare

Den här boken köpte jag 1985. Jag har släpat och burit den och andra böcker genom åtta flyttar. På bokens baksida kallas den en av litteraturens ”eviga följeslagare”. Min också, uppenbarligen ;-)

Gustave Flaubert föddes faktiskt i Rouen i Normandie, dit vi skall mot slutet av vår Frankrikeresa. Därför kan det väl passa bra att äntligen läsa den här klassikern nu då, drygt trettio år efter att jag köpte den…

Någon som vet något om förlaget som gav ut den? Niloe-biblioteket, den röda serien.

Den här boken är jag mest nyfiken på att läsa i sommar

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon: Vilken bok är du mest nyfiken på ur din sommarbokhög?

I går läste jag ut den här underbara boken. Efter att ha läst den är det svårt att bli riktigt lika nyfiken på någon annan bok så snart efteråt, men jag har länge velat läsa…

Lykttändaren, så den har jag börjat på nu. Om bara någon månad kommer bokfloden att fullständigt svämma över alla bräddar med nyutkomna böcker som jag är väldigt nyfiken på, så till dess skall jag försöka komma ikapp med läsningen. Inklusive Lykttändaren, som stått i bokhyllan sedan förra hösten.
 .
Bonusfråga: Vart ska du på semestern? Finns det någon plats du vill besöka?
 .

Väldigt snart reser vi till Paris och vidare ned genom Loiredalen och upp igen till Normandie. Det skall bli så härligt att återse det härliga landet, folket och maten. Förra gången vi var i Frankrike blommade stora fält med solrosor, det här fotot tog jag då. Hoppas på samma sak i år igen!

 .
.
Jag brukar alltid skriva resedagbok och ladda upp bilder i min reseblogg, som en sammanfattning av dagen och som en extra säkerhetsåtgärd. Jag är alltid litet orolig att de bilder jag tagit skall försvinna på något sätt, till exempel genom att minneskortet går sönder. Är de sparade i resebloggen känner jag mig lugnare.
.

Fler som diskuterar Helgfrågan hittar du hos Mias Bokhörna, klicka gärna in och var med du också!