Kategori: Bokrecensioner

Avgrunden, av Kim Leine

Publicerat den av Justnujusthar5 kommentarer

Jag har läst flera böcker under hösten som utspelar sig under eller precis efter krigstid. Avgrunden är den ojämförligt mest omfattande och mastiga. Den täcker in både slutet av första världskriget med finska inbördeskriget, via 1920-talets fredstid när Europa blomstrar och vidare in i 1930- och 1940-talen med tilltagande antisemitism och nazism och andra världskriget. Den liknar ingen annan bok jag läst.

Under 674 sidor berättas historien om de danska tvillingarna Kaj och Ib Gottlieb som 1918 reser till Finland för att strida som frivilliga i inbördeskriget, och deltar i stormningen av Tammerfors. Efter kriget fortsätter de sina utbildningar som läkare respektive teolog. Vi får följa dem in i arbetslivet, genom förälskelser och förhållanden, medgångar och motgångar. Det är inte enkelt för någon av dem att finna sig till rätta i fredstid. När andra världskriget bryter ut engagerar de sig båda två i motståndsrörelsen och får uppleva att både familj, vänner och de själva drabbas av antisemitismen och nazismen i Europa.

Boken inleds med utdrag ur ett protokoll och ur en sjukjournal där det framgår att båda bröderna avlidit dagarna efter varandra i slutet av november 1944. Jag läste rapporterna om och om igen och försökte förstå varför författaren valt att inleda boken med dem, och vilka personerna var som nämns i rapporterna. I slutet av boken knyts hela berättelsen ihop och allt får sin förklaring, även rapporterna om brödernas dödsfall och de inblandade personerna. Vad kan man annat säga, än att det är imponerande och genialiskt.

Det här är en bok som ingen annan. Den börjar dröjande, med ett språk som närmar sig poesi i sitt uttryck, dämpat och stillsamt samtidigt som det är distanserat och långt ifrån sentimentalt, närapå känslokallt. Författaren väjer inte för att skildra det mest brutala, frånstötande, hemska, fula och onda. Jag slits mellan att skarpt ogilla vissa skildringar i boken och att fullkomligt trollbindas av helheten. Den psykologiska skildringen av bröderna och deras relationer till varandra och till andra får mig att många gånger dra efter andan. Hela berättelsen präglas av undergångsstämning, samtidigt som läsningen inte alls är betungande. Att läsa Avgrunden är en mycket omtumlande och märklig upplevelse som gjorde mig både tom och uppfylld på samma gång. Som läsare drivs man fram och tillbaka mellan kontraster och ytterligheter, och det är bara att låta sig följa med.

Omslaget är för övrigt i mitt tycke mästerligt. Efter att boken var utläst studerade jag omslaget noggrannare, och insåg hur väl det förmedlar både bokens innehåll och stämning.

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 674
Utgivningsdatum: 2017-08-30
Form: Jojo Form AB
Originaltitel: Afgrunden
Översättning: Urban Andersson
Förlag: Forum
ISBN: 9789137148007
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

♥

 

 

 

 

Generation X – sagor för en accelererad kultur

Publicerat den av Justnujusthar6 kommentarer

 

Generation X är en kultförklarad bok som gavs ut första gången år 1991. Boken brukar beskrivas som den som definierade den ironiska generationen, den som växte upp och präglades av åttiotalsfenomen som popkultur, TV-serier, svensk slit-och-släng och yuppies, det vill säga unga och välbetalda som under åttiotalet föryngrade särskilt den brittiska och amerikanska finanssektorn.

Andy, Dag och Claire tillhör den här generationen. De är i 25-årsåldern och har börjat ifrågasätta den livsstil de valt:

”Jag tror inte jag var någon särskilt sympatisk typ. Jag var faktiskt ett av de där rövhålen man ser köra in till finansdistriktet på morgnarna i en sportbil med cabben nedfälld och en baseballskeps på skallen, självsäker och mycket nöjd med hur fräsch och fulländad han ser ut. Det var både häftigt och smickrande och gav mig inte så litet maktkänsla att tänka på att de flesta tillverkarna av livsstilsprodukter i västvärlden betraktade mig som sin främsta målgrupp.”

”Men vid minsta provokation hade jag villigt bett om ursäkt för mitt jobb – att sitta vid en spermiedödande bildskärm från åtta till fem och utföra abstrakta arbetsuppgifter som indirekt förslavade tredje världen. Men efter jobbet, då jävlar! När klockan var fem gav jag järnet! Jag blekte slingor i håret och drack öl bryggt i Kenya. Jag satte på mig fluga och lyssnade på alternativ rock och hängde i de bohemiska delarna av stan.”

De tre lämnar sina i sitt tycke meningslösa och otacksamma jobb, gör sig av med alla löjliga mattsvarta föremål och de meningslösa minimalistiska rektanglarna över den havrefärgade soffan och de svenska engångsmöblerna, och beger sig ut i Kaliforniens öken, där de försörjer sig på ströjobb, dricker och berättar humoristiska och oroande sagor för varandra om den värld de valt att lämna. Boken består av just sådana berättelser, som i lättsam och ironisk ton sätter fingret på och definierar det som utmärker framförallt åttiotalet. Eftersom jag själv tillhör den här Generationen X känner jag igen både yuppiesarna, oftast unga män som knappt var torra bakom öronen men som utstrålade att hela världen låg för deras fötter, och deras motpoler, de som precis som Andy, Dag och Claire valde att ta tydligt avstånd från en sådan i deras tyckte ytlig livsstil, men som i moraliskt och intellektuellt hänseende ansåg sig överlägsna yuppiesarna.

Flera av de klassiska begreppen från den här tiden definieras i bokens marginaler. Ofta speglar de en väldigt cynisk syn på andra människor. Många av begreppen har jag aldrig hört tidigare, som McJOBB. ”Ett arbete inom servicesektorn med låg lön, låg prestige, låg värdighet, låga förmåner och ingen framtid. Betraktas ofta som ett tillfredsställande yrkesval av folk som aldrig haft något.” Luftfamilj: ”Beskriver den falska känslan av samhörighet mellan arbetskamrater i kontorsmiljö.” Dorian Grays syndrom: ”Ovilja att låta sin kropp visa tecken på åldrande.”

Bokens absolut största aha-upplevelse inträffade när jag insåg hur formad man faktiskt blir av den tid man lever i, utan att man inser eller ifrågasätter det när det pågår. Jag blir imponerad av vilket bra grepp författaren har om den här generationen, inte bara om yuppiesarna utan även om deras motpoler och alla de andra. Jag kan till exempel känna igen mig i Claires resonemang i boken, då hon försöker få sin pojkvän att tänka djupare:

”Vilket ögonblick sammanfattar för dig hur det är att leva på den här planeten? Vad vill du ta med dig? Falska yuppieupplevelser som man måste betala för, som forsfärder med flotte eller elefantridning i Thailand räknas inte. Jag vill höra dig berätta om ett litet ögonblick i ditt liv som bevisar att du verkligen lever.”

Pojkvännen lyckas inte svara på frågan, så Claire ger honom ett exempel på vad som gäller för henne: snö. Ganska skönt att läsa och inse att jag kanske inte var en knasboll, utan helt normal utifrån den generation jag växte upp i ;) Det är som sagt stor igenkänning i både mitt eget, mina vänners och bekantas sätt att se på världen, och i samhället i stort som det såg ut på sjuttio-åttiotalet. Det är bokens största behållning, igenkänningen. Det jag saknar är ett driv i berättelsen som skapar en lust att läsa vidare, att få veta mer, bortom igenkänningsaspekten.

 

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 175
Utgivningsdatum: 2017-07-17
Form: Lars Sundh
Originaltitel. Generation X: Tales for an Accelerated Culture
Översättning: Johan Frick
Förlag: Modernista
ISBN: 9789174997071
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

♥

Hälsokoden – recept för ett friskare liv (paleo)

Publicerat den av JustnujustharLämna en kommentar

Trots att det finns så enormt många kokböcker, och trots att jag själv har enormt många av dem, tycker jag att det är väldigt få som är användbara. Antingen krävs det tjugo olika ingredienser och lika många moment, vilket gör att jag tappar sugen direkt. Visst, ibland är det roligt att ägna timmar åt ett enda recept, men som jag skrev, nu var det användbara kokböcker jag var ute efter, som man kan inspireras av varenda dag om man vill. Eller så är det egentligen inte en kokbok, utan en fotobok med snygga matbilder, som inte alls lockar till matlagning när man läser vilka ingredienser recepten innehåller.

Men nu undrar jag om jag inte har hittat den perfekta kokboken, åtminstone för mig och vad jag vill äta just nu. Jag vill fokusera mer på grönsaksrätter, undvika mjölmat, laga enkla recept med bra råvaror som inte kräver en enorm tid i köket, men som ändå har något extra.

När jag letade runt på webben hittade jag den här kokboken och klickade hem den. Ser ni post-it-lapparna som sticker upp ur boken? Det är de recept jag vill prova först, men sedan vill jag faktiskt laga allihop. Jag överdriver inte det minsta. Den här kokboken kommer att bli min nya inspirationskälla.

Åsa Söderberg är legitimerad fysioterapeut, personlig tränare och kostrådgivare. Hon driver hälsobloggen Fyscoachen. Alla recept är fria från gluten, socker och mjölprodukter. För den som är intresserad finns en introduktion till Paleo och även ett avsnitt om stress, sömn och fysisk aktivitet. Själv bryr jag mig inte längre om vad de olika inriktningarna inom kost kallas, jag vill bara att maten skall vara näringsriktig och god. Och det är maträtterna i den här boken.

Hittills har jag lagat köttbullar i tomatsås, blåbärsplättar, asiatisk biffsallad, älgfärssoppa med vitkål och i dag lagade jag blomkålssoppa med gurkmeja och baconströssel – mums så gott! Recept på soppan finns här, det måste ni bara prova. Tillagningstiden var nog inte mer än 15 minuter, varav koktid 10 minuter, det kan inte bli bättre :)

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 176
Utgivningsdatum: 2015-02-04
Form: Reimers, Carl (form) och Quick, Peo (foto)
Förlag: Pagina
ISBN: 9789163610561

Tyvärr är boken slutsåld hos både Bokus och Adlibris, men jag väntar på besked från författaren om den finns att få tag i någonstans.

♥