Odla i pallkrage – två månader efter sådd

Här, framför stallet, har jag mina tio pallkragar.

I de tre bakre pallkragarna är grönkålen, persiljan, den nyzeeländska spenaten, dillen och persiljan färdig att ätas. Polkarödbetorna har kommit igång ordentligt sedan jag gallrade i odlingslådan.

Blommorna i pallkragen till höger kommer nog att börja slå ut under veckan. Spännande! Jag har ingen aning om hur de kommer att se ut. I pallkragen bredvid odlingslådan med blommor dök det plötsligt upp mängder med sockerärtor. Jag tittade på dem för några dagar sedan och såg knappt en enda, men i och med värmen så hände det grejer. Det här är den lägre sorten, jag skall strax visa den andra sorten som är högre.

Tre pallkragar närmast stallet och två framför. Ni ser att det finns plats för fler… ;)

Mitt emot har jag två pallkragar med tomater. Det är de som har ställningar för drivhus. Jag har haft plastöverdrag på under svala nätter, men nu får de vara av så att solen får chans att påskynda tomaterna.

I de tre främre pallkragarna har ringblommor, gulbetor, sockerärtor, morötter och vanliga rödbetor kommit igång bra nu.

De röda ringblommorna är på gång. Jag sådde en rad runt hela pallkragen för att de skulle bli ett fint blickfång med rödbetorna innanför.

I en annan pallkrage sådde jag gula ringblommor runt grönsakerna. Ringblommor är ätliga, så tanken var att kunna dekorera sallad med dem. Men mest bara titta på dem och bli glad :)

Sockerärtor. Väldigt goda.

Jag plockar och äter av alla grönsaker, men jag kanske faktiskt skall skörda litet mer ordentligt, och frysa in. I alla fall dill, persilja, nyzeeländsk spenat och en del av all grönkål.

Det växer väldigt tätt nu, så att skörda litet av grönsakerna skulle inte skada.

Tänk att de här två rejäla solrosorna var två små frön från början. Helt otroligt att något så litet kan utvecklas så här. Det är en av de roligaste sakerna med att odla, att se vilken växtkraft det finns.

Tomater av olika slag är på gång, men de är väldigt sena på grund av att juli var så kylig, och jag kom dessutom igång en månad sent. Det här är en lila sort, och fler kommer längre in i tomatbuskaget. Det är massvis med blommor på tomatplantorna, men frågan är om det hinner utvecklas tomater. Blir det en varm sensommar och start på hösten kan det gå, annars är det bara att göra om nästa år och hoppas på bättre utdelning.

Ärligt talat kan jag inte se skillnad på chili och paprika på det här stadiet, men jag är nästan helt säker på att det här är chili. Plantan svämmar över av chilifrukter.

Det här tror jag är paprika. Det kan också vara en annan slags chili. Jag har fem olika plantor med chili och/eller paprika, vad det är får visa sig när de utvecklas mer.

Det var rundturen bland pallkragarna, två månader efter sådd. Jag gissar att allt hade kunnat utvecklas mer om det varit varmare, men det är inte bara människor som tyckt att juli varit för kall, även växterna har påverkats. Men nu är värmen här och den skall stanna ett par veckor, det blir en fin avrundning på sommaren!

Lunch med utsikt över grannskapet

I dag var det premiär för nya krögaren på Johannesbergs golfrestaurang, samma som tagit över driften av Johannesbergs slott. Riktigt trevlig personal! Och maten var så god som den ser ut; pannbiff i modell wallenbergare, gräddig löksås med färskpotatis och pressgurka.

Färskt bröd till, och kaffe med kaka om man ville. Kakan avstod jag, eftersom jag äter antiinflammatoriskt för att kunna utvärdera tre böcker som jag skall recensera. Vad som menas med att äta antiinflammatoriskt kommer jag att berätta mer om i recensionerna, det blir tre stycken. Inom kort.

Nästa gång skall jag fota maten med vinkel litet mer västerut, så ser ni var vi bor. Om inte förr, så blir det nog på onsdag, då är det på menyn något jag har längtat efter den senaste tiden; dijonstekt strömming med potatispuré, lingon & brynt smör.

Söndagens smakbit ur: Fruset guld, av Cilla och Rolf Börjlind

Mari, på bloggen Flukten fra Virkeligheten, håller tillsammans med Astrid Terese, på bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag är det Mari som håller i utmaningen, och jag bjuder på en smakbit ur den här boken:

Sjätte och helt nyutkomna delen i kriminalserien om Olivia Rönning och Tom Stilton. Jag har läst allihop och de har varit allt från lysande till okej, men alltid klart läsvärda. Typiska bladvändare som också innehåller mer komplexa personbeskrivningar än vad som är vanligt i moderna kriminalromaner, det gör att man fängslas inte bara av brottsutredningen utan även av de olika personernas privata öden och utveckling.

Citatet är från sidan 41 f. Olivia Rönning har fått i uppdrag att ta sig upp till Arjeplogsfjället, där en man hittats skjuten i ryggen och huvudet. Hon och piloten hamnar i ett oväder och helikoptern störtar mot en bergvägg. Citatet avslöjar ingenting om det centrala i historien, men ger förhoppningsvis en bild av språk och spänningsnivå i boken.

Hon närmade sig kroppen, Pekka, han hade fortfarande hörlurarna på huvudet och låg på sidan. Hon vågade inte vända på honom. På huk sträckte hon fram en hand och kände på hans hals. Han hade puls. Då såg hon något mörkt rinna under honom. Hon vek upp hans jacka och såg ett smalt metallföremål som stack ut ur buken. Då började hon gråta. Hon grät samtidigt som hon slet sönder hans skjorta och blottade den metallskena som hade trängt in i magen. Hon var ingen läkare, hon var desperat. Med skakande händer började hon dra ut skenan.

Hoppas ni får en riktigt solig och fin söndag!