Söndagens smakbit ur en bra bok – Förlåten av Agnes Lidbeck

Astrid Terese, på den norska bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:


Det här är Agnes Lidbecks andra roman. Debutromanen, Finna sig, kom förra året vid den här tiden och precis som den präglas Förlåten av en hel del svärta. Två systrar som lever helt olika liv förlorar plötsligt sin pappa. Skärgårdshuset där de tillbringade sin barndoms somrar måste städas ur och säljas.

Jag skall strax skriva mer ingående om romanen i ett eget inlägg, men kortfattat kanske man kan beskriva den som en relationsroman om de två systrarna som reflekterar över och till viss del diskuterar sina egna och varandras livsval.

Citatet är från sidan 42:

Hon är smalast till dess att sommarvikarierna kommer, varje år, de som är mycket unga och bara här tillfälligt. Då blir Maria en av alla dem som inte är här tillfälligt, utan alltid, och som inte är smal utanför äldreboendet, utan bara i jämförelse med de andra här. Hon påminns om att hon är här för alltid, att hon inte är här tillfälligt eller på väg bort. Vikarierna kommer, de blir yngre för varje år. Viktnedgången har inte blivit av det här året heller, inget år.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Betraktninger ~ tanker om bøker

Söndagens smakbit ur en bra bok – Ormen i Essex, av Sarah Perry

Astrid Terese, på den norska bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet, till att börja med i London, sedan i den lilla staden Colchester i Essex. Den unga Cora blir gift in i den viktorianska societeten, men äktenskapet blir inte lyckligt. Jag har inte läst så långt än, men det här verkar vara en bok helt i min smak. Intressant, klurig, absolut inte övertydlig och dessutom litet smågalen och humoristisk bitvis.

Det här citatet (s 22) gjorde stort intryck på mig eftersom det säger så mycket, men utan att vara övertydligt, precis som boken i övrigt är skriven:

En dag sa han: ”I Japan lagar de ett trasigt kärl med droppar av smält guld. Det vore något: tänk att få ha sönder dig och hela dina sår med guld.” Men hon hade varit sjutton, med ett pansar av ungdom, och hade inte känt kniven stickas in: hon hade skrattat och han också.

På sin nittonde födelsedag bytte hon fågelsång mot solfjädrar, syrsor i det höga gräset mot en jacka broderad med skalbaggsvingar, hon snördes in med valben, pryddes med elfenben, fick håret uppsatt med sköldpaddsskal. Hon började tala släpigt för att dölja sin stamning; hon gick ingenstans. Han gav henne en guldring som var för liten – ett år senare en till och den var ännu mindre.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Betraktninger ~ tanker om bøker

Söndagens smakbit ur en bra bok – En sista söndag, av Julie Parsons

Astrid Terese, på den norska bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Det här är en irländsk deckare som utspelar sig på en liten fridfull badort utanför Dublin. En högt aktad domare blir torterad och mördad i sitt hem. Jag har inte hunnit läsa så långt än, men att det här är en psykologisk kriminalroman med flera bottnar, som antagligen kommer att bjuda på en twist eller flera känns redan uppenbart.

Citatet är från sidan 91:

Nu höll han blicken bortvänd. Det var bäst att inte titta direkt på sådana människor. De kunde se saker i hans ögon, det visste han.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Betraktninger ~ tanker om bøker

Söndagens smakbit ur en bra bok – Aldrig mer, av Sara Larsson

Astrid Terese, på den norska bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Aldrig mer är en spänningsroman om trafficking och prostitution i Sverige och Europa. Tre människoöden vävs samman. Andrea är den fattiga, rumänska tonårsflickan som blir lovad ett drömjobb i Spanien, men i själva verket blir hon såld som sexslav. Patrik blir genom sitt arbete som terapeut indragen i en historia som visar sig vara mycket större och mer oväntad än han först kunde tro. Ted är familjefadern som under många år varit sexköpare. En dag får han ett lila kuvert med posten. Någon känner till att Ted köper sex.

Citatet är från sidan 48 f:

Han lägger tillbaka kuvertet längst ned i portföljen, tar med sig plattan och hoppar upp i sängen. Han har inte tittat på det korta filmklippet igen, ändå minns han varje detalj, varje rörelse, de obscena ljuden. När han förstod att det var han som var med på filmen hade han känt igen rummet, den sterila lägenheten som han besökte den där dagen i maj.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Betraktninger ~ tanker om bøker

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 41 – Dagar av ensamhet av Elena Ferrante

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Det här är Elena Ferrantes roman om 37-åriga tvåbarnsmamman Olga, som blir lämnad, övergiven för en annan kvinna och sjunker rakt ned i mörker och galenskap. Citatet är från sidan 60:

Natt efter natt hade jag suttit uppe för att hjälpa honom att repetera de svåraste ämnena. Jag hade tagit av min tid och lagt den till hans och på så sätt gjort honom mäktigare. Jag hade åsidosatt mina egna strävanden för att hjälpa honom med hans. Varje gång han kände sig nere hade jag lagt min egen nedslagenhet åt sidan för att trösta honom. Jag hade splittrat upp mig på hans minuter och timmar för att få honom att koncentrera sig. Det var jag som hade tagit hand om hemmet, maten, barnen och alla tråkiga vardagsbekymmer, medan han envist klättrade uppåt, bort från vårt privilegielösa ursprung. Och nu, nu lämnade han mig plötsligt och tog med sig all den där tiden, all energi och all möda som jag skänkt honom, för att njuta frukterna tillsammans med en annan kvinna, en främmande kvinna som inte hade lyft ett finger för att föda honom och uppfostra honom och forma honom till den han blivit.

 

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 24 – Den lilla bokhandeln runt hörnet

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

 

Efter några tyngre böcker kan det passa bra med något lättsammare, som en bok om en bibliotekarie som plötsligt står utan jobb när biblioteket där hon arbetar tvingas stänga. Vad gör man i det läget? Jo, man köper en charmig skåpbil och startar en egen bokhandel på hjul ;) Och jag som älskade miljöerna när vi reste runt i de dramatiska, vackra skotska högländerna, inser att det blir ännu mer feelgood i en sådan miljö, det är nämligen där hon tänker bedriva sin rullande bokhandel.

Citatet är från sidan 86 f:

Marek vred sig som hastigast för att titta på henne. ”Ah”, sade han. ”Bokhandel. Mycket bra. Folk gillar bokhandlar.” Nina nickade. ”Jag hoppades det. Jag ville… du vet. Ta med mig böcker ut till människorna. Hitta det rätta för dem att läsa.” Marek log. ”Och var har du din butik? I Birmingham?” Nina skakade på huvudet. ”Nej. Jag tänkte ha den… i bilen.” ”I bilen? En butik i en bil?” ”Ja, jag vet”, sade Nina. ”Det kanske är en usel idé. Jag har inte haft mycket tur med den så här långt.” ”Så du kör runt och letar efter folk som behöver böcker?”

 

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

 

 

 

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 16 – Sommaren före kriget

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

 

En ung och självständig latinlärare anländer till en engelsk småstad sommaren 1914. Där får hon uppleva alla oskrivna regler för ett klassamhälle som börjat skaka så smått i sina grundvalar. Hon får också uppleva de olika villkor som gällde för kvinnor och män vid den här tiden.

Citatet är från sidan 216:

”En ädel vision”, sade Beatrice. ”Jag tycker att det låter väldigt fint.” Mr Tillingham kisade på henne som om hon precis hade kommit med en förstulen förolämpning. ”Alltid knepigt att bli uppskattad av damerna”, sade han. ”Det innebär risken att bli avfärdad av de mer seriöst sinnade. Att bli stämplad som romantiskt ridderlig. Man strävar ju efter att skapa en kärvare sorts läsning.”Men alla är vi inte enbart ytliga läsare av engelska missromaner”, sade Beatrice.

”Och å andra sidan är det förstås damerna som verkar ha förmågan att piska upp rena hysterin för en eller annan idé”, funderade han vidare. ”Man skulle föredra att göra huvudidén enkel nog för det kvinnliga ögat att ta till sig, så att den på så vis blir det stora samtalsämnet.” ”Men nog kan vi alla gemensamt samlas runt just denna speciella fråga?” undrade Beatrice. ”Och det är jag säker på att vi allihop kommer att göra också, så fort jag bara har lite mer kött på benen på min essä”, sa Mr Tillingham. Han tänkte efter ett ögonblick och tillade för sig själv: ”Jag måste be unge Daniel komma på middag och höra den yngre generationens åsikt.” Beatrice blev tvungen att vända bort ansiktet och stirra ut över masklandet för att dölja en besvikelsens rodnad.

 

Min recension av boken Sommaren före kriget kan du läsa här.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 14 – Mödrarnas söndag

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Så här snyggt är omslaget när man vecklar ut det – en målning av konstnären Leonardo Dudreville

Berättelsen utspelar sig framförallt under en enda ödesmättad dag, den 30 mars 1924. För första och enda gången möts husjungfrun Jane Fairchild och den ende levande sonen och arvtagaren till godset Upleigh, Paul Sheringham, på hans föräldragods. Under sju års tid har de i hemlighet varit älskande och tvingats att träffas i smyg i buskar och uthus. Nu har han bett henne att komma till sitt föräldragods. Just den här dagen har inte bara tjänstefolken lämnat godsen för att bege sig till sina familjer. Även herrskapet Sheringham har rest på utflykt för att planera det arrangerade bröllop som skall stå om två veckor, mellan Paul Sheringham och familjen Hobdays dotter, i syfte att försöka bevara det som varit och som annars riskerar att försvinna.

Citatet är från sidan 82, då Paul Sheringham har lämnat godset före Jane Fairchild, och hon vandrar omkring naken i det stora godset och kommer till biblioteket:

… och meningen med bibliotek, tänkte hon ibland, var inte böckerna själva utan att de upprätthöll denna högtidliga atmosfär av manlig fristad som inte fick störas. Få saker kunde därför vara lika chockerande som att en kvinna trädde in i ett bibliotek naken. Vilken tanke!

Min recension av den fantastiska boken finns här.

Fler intressanta smakbitar ur bra böcker finns i bloggen Flukten fra virkeligheten

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 11 – De kommer att drunkna i sina mödrars tårar

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Det här är en roman som inte liknar någon annan jag läst. Jag skulle inte bli förvånad om den finns med bland de Augustprisnominerade i höst. Boken handlar om en ung kvinna som tillsammans med två unga män kliver in i en bokhandel där en kontroversiell konstnär skall framträda. De tar konstnären och besökarna som gisslan och kvinnan filmar det våld som följer. Mitt under terrorattacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Lyssna på mig. Jag tror inte att vi ska vara här. Det var inte hit vi skulle. Två år senare besöker en författare kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik och hon menar att hon kommer från framtiden.

Så här börjar boken:

Hon sitter tyst med slutna ögon medan Amin flera gånger upprepar det namn han har gett henne. Nour. Först när hon hör en antydan av hysteri i hans röst öppnar hon ögonen. ”Minns du något nytt?” Hans ansikte är utmärglat, munnen anspänd, han sitter bredvid henne i Hamads vita Opel, i baksätet som läcker skumgummismulor som fastnar på deras kläder. Hon skakar på huvudet. Hamad säger nåt från förarplatsen, skyndar på dem, och Amin fuktar läpparna och slår med darrande händer på mobiltelefonen som är fäst med silvertejp över metallrören på hennes väst.

Tills i morgon skall jag ha samlat tankarna om boken, då kommer min recension här i bloggen, titta gärna in då.

Fler intressanta smakbitar ur bra böcker finns i bloggen Flukten fra virkeligheten

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 9 – Andras vänner

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

 

009

Jag har läst ungefär en fjärdedel av Andras vänner och tycker mig känna igen ramen för berättelsen från författarens senaste bok; Stora små lögner (som för övrigt visas som teveserie hos HBO Nordic just nu, med bland andra Alexander Skarsgård, Nicole Kidman, Reese Witherspoon och Laura Dern i några av rollerna). Det är en psykologisk spänningsroman med väl utmejslade karaktärer som agerar som folk antagligen gör ibland i vanliga livet också, med en viss framtoning utåt och helt andra känslor och tankar inom sig. Precis som i författarens föregående bok får man veta redan inledningsvis att något hemskt kommer att hända, och sedan pendlar historien mellan nutid och dåtid.

Citatet är från sidan 51:

Det fanns saker han kunde säga till Clementine, anklagelser han ville slunga ur sig, men han visste att så snart de lämnat hans mun skulle han vilja ta tillbaka dem, för han själv förtjänade så mycket värre. Ändå fanns anklagelserna ständigt där, inte på hans tunga men i hans strupe, som om de fastnat halvvägs, som en bit osmält mat, så att det ibland kändes svårt att svälja.

I dag skulle hon hålla ett av de där meningslösa föredragen som hon numera höll. På något bibliotek ute i någon avlägsen förort. Det var säkert ingen som skulle komma dit i det här vädret. Varför gjorde hon det? Hon tackade nej till spelningar för att göra det här obetalda arbetet. Det var obegripligt för Sam. Hur kunde hon välja att återuppleva den där dagen, medan Sam hela tiden kämpade för att hindra glimtar av skamfyllda minnen att om och om igen dyka upp i huvudet?

Fler intressanta smakbitar ur bra böcker finns i bloggen Flukten fra virkeligheten