Böcker att se fram emot i mars-april 2020

Vårmånaderna mars-april är ofta starka bokmånader, och precis som vanligt kommer det att strömma ut spännande böcker i bokhandlarna. Det här är de böcker jag personligen ser mest fram emot:

Rapport från ett slakteri låter inte så upplyftande, men jag tror att den kommer att bli en av de böcker som kommer att synas och diskuteras överallt. En reportagebok om vardagen på ett slakteri, skriven av en av de veterinärer som har som uppgift att kontrollera att allt går rätt till väga.

Jodi Picoults roman Små stora saker var otroligt välskriven och tankeväckande. Jag gissar att En enda gnista kommer att vara detsamma. Ett gisslandrama på en kvinnoklinik, med instängda läkare, sköterskor och kvinnor som kommit för att de vill sätta liv till världen och kvinnor som kommit för att avsluta liv. Och så en polis som skall försöka få kontakt med gisslantagaren, och upptäcker att hans femtonåriga dotter är en av de inlåsta på kvinnokliniken.

Nina Lykkes förra bok, Nej och åter nej, tyckte jag mycket om, så hennes nya roman som kommer att heta Nästa!: en läkarroman, måste jag läsa. Stina Jackson kommer med sin andra spänningsroman efter succédebuten Silvervägen. Den här har titeln Ödesmark.

De tre första böckerna i serien om Kulla-Gulla kommer att ges ut lagom till 75-årsjubileumet nästa år. För några år sedan köpte jag hela serien begagnad av ren nostalgi och har inte hunnit läsa om den än, men skall göra det. Litet som att läsa Per Anders Fogelströms Stad-böcker, men om landsbygden och ur ett barns perspektiv.

Jag blev väldigt besviken på Peter Mays senaste roman, Harris Tweed. Inte ens hans fantastiska miljöbeskrivningar kunde hjälpa upp den hafsiga handlingen. Nu hoppas jag att författaren är tillbaka på banan och har skrivit en roman av samma kvalitet som hans tidigare. Jag är väldigt nyfiken på Döden i Gaillac.

Många har läst Där kräftorna sjunger innan den ges ut i svensk översättning. Det verkar vara en bok som man antingen tycker är fantastisk eller ganska värdelös. Av det jag läst om handlingen, och vad andra skriver om den, tror jag att det är en bok i min smak. Snart vet vi. Den kommer ut i april.

Graham Swifts roman är kanske den jag ser mest fram emot. Jag tyckte så otroligt mycket om hans roman Mödrarnas söndag, så förväntningarna är stora på Här är vi.

Och så kommer fortsättningen på Olive Kitteridge. Olive, igen, av en av mina favoritförfattare, Elizabeth Strout.

Anne Swärds roman Vera var också en riktigt välskriven och minnesvärd roman som fastnade i tankarna. Hennes nya roman kommer att ha titeln Jackie. Skall läsas.

En ungdomsbok bland favoriterna; Bergtagen av Camilla Sten. Jag tyckte mycket om hennes rysare/spänningsroman Staden, och hoppas att hennes nya roman är lika mystisk, obehaglig och stämningsfull som Staden var.

Om jag var din hemmafru, eller hur man får en vardag att smaka som en lördag av Lotta Lundgren är en helt makalöst rolig kokbok med kåserier. Jag har läst den och skrivit om den här i bloggen, men har med den i mitt urval av bokfavoriter för att tipsa er om den, ni som ännu inte läst, njutit och skrattat.

Jag fick tips från Susanne på Instagram om den prisbelönta Carl Hell-serien, så nu har jag lagt till Catalana till de böcker jag ser fram emot att läsa i vår. Jag måste bara hinna läsa de tre tidigare delarna först. Eller så gör jag som jag brukar när det kommer fristående delar i en serie som jag inte läst tidigare, hoppar rakt in och läser den nya boken. Brukar fungera det också.

Hjärtinfarkten : Fakta, expertråd och personliga berättelser. Hjärt-kärlsjukdomar dödar fler människor än någon annan sjukdom i Sverige. Jag vill veta mer om varför och hur man drabbas och hur livet går vidare för den som överlevt, och för de anhöriga.

Anna Janssons deckare är alltid småmysiga och lättlästa. Jag minns knappt handlingen i någon av de tidigare jag läst, men de är avkopplande, och ibland är det sådana böcker man behöver. Hennes nya deckare; Dödslistan, nummer 21 (!) i serien om Maria Wern, handlar om misstänkta men friade våldtäktsmän och sexförbrytare som faller offer för en anonym mördare. Männen hittas nakna med namnet Erinya inristat i huden. Bredvid kropparna återfinns en ullsax som använts för att stympa dem.

Har ni några favoriter som ni ser extra mycket fram emot under våren?

Bättre vara ute på hal is å ha de glatt

… än att gå i lera och sörja.

Tänkte på Robert Brobergs låt när jag kom hem från skogsturen med Leiftra i dag, lerig upp till knäna. Jag red och gick bredvid över berg, kärr, diken, vattensamlingar och leriga skogsvägar och fick ihop 12000 steg. Härligt liv att kunna ta en paus från arbetet och rida i dagsljus. Å andra sidan arbetar jag både vardagar och helger, tidiga morgnar och kvällar.

Under eftermiddagen skall jag arbeta vidare med teoriavsnittet i min avhandling. Jag har funderat under ett par dagar på om jag skall välja den säkrare och enklare vägen, eller den svårare där jag kommer att bli hårdare bedömd och jag riskerar att misslyckas, men där resultatet också kan bli så mycket bättre och mer spännande, och roligare för mig att skriva. Vilket val skulle ni ha gjort? Vilket tror ni att jag har gjort?

Hoppas ni fått en fin start på veckan!

Söndagens smakbit ur: Lite död runt ögonen av David Ärlemalm

Mari, på bloggen Flukten fra Virkeligheten, håller tillsammans med Astrid Terese, på bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag är det Astrid Terese som håller i utmaningen. Jag bjuder på en smakbit ur den här boken:

Det här omslaget började dyka upp i mitt Instagramflöde för ett par månader sedan, hos bokbloggare och andra som fått möjlighet att läsa manuset redan innan boken kom ut i bokhandlarna. Jag blev nyfiken, dels på handlingen förstås, dels på kontrasten mellan det gladgula omslaget och den ruggiga titeln.

Nu har jag läst, och jag kan verkligen rekommendera er som inte läst än att göra det. Det här är en väldigt insiktsfull roman om en liten familj på samhällets skuggsida där mamman oväntat dör av en överdos och den missbrukande pappan blir den som skall vara den vuxne och trygga för den fyraåriga dottern. Det går bra och det går dåligt. Jag skrev en utförlig recension av boken i går, om ni vill läsa.

Här kommer ett smakprov från sidan 20:
Han satt i soffan och bläddrade i en uppslagen bok, olustig över intrånget, bråket det skulle leda till, när Bodil ropade från sovrummet: Mamma sover. Sofia låg på den bäddade sängen, sprutan fortfarande i armen. Bodil hängde på sidan, höll henne i handen och sa: Hej hej, mamma, vakna vakna mamma.

Och ett smakprov från sidan 34:
Sofias familj, soc, till och med hans pappa hade hört av sig för första gången på år, bara för att få honom att släppa Bodil. Som om han skulle släppa livet. Ibland hade han känt sig självisk som höll fast, djupt inne visste han att det inte enbart var för hennes skull. Det var hon som höll honom i sin lilla hand, inte tvärtom.