Bara du, av Ninni Schulman

När en etablerad deckarförfattare kliver ur sin vanliga genre och vågar sig på att skriva något annorlunda, då blir man ju nyfiken. Ninni Schulman har tidigare skrivit väldigt omtyckta deckare om journalisten Magdalena Hansson som sålt i mer än 600 000 exemplar. Hennes senaste roman, Bara du, är visserligen en spänningsroman, men det är ingen deckare utan en psykologisk thriller. Jag gillar den.

När livet känns ensamt och Tinderdejtandet aldrig leder vidare till något seriöst, dyker oväntat Pål upp i Iris liv. Han visar sig vara den drömman som Iris tappat tron på existerade. Han är lyhörd och omtänksam, han bjuder på fantastiska frukostar på sängen, lagar middagar och gör hennes matlådor. Han är nästan för bra för att vara sann. Alla hennes vänner tycker om honom och gläds med Iris som är så lycklig. De skall alltid vara tillsammans, vad som än händer.

När Iris börjar oroa sig för både sin fysiska och mentala hälsa, och plågas över vad hon kan vara kapabel att göra, finns Pål hela tiden oförtröttligt vid henne sida. Obehaget stiger i takt med att Iris tappar greppet mer och mer.

Historien berättas omväxlande av Pål i första person och om Iris i tredje person. Redan i första kapitlet vet vi vad som hänt Pål, men inte varför. Vad som hänt Iris vet vi däremot inte, eftersom hennes historia berättas i i kronologisk ordning, från tiden strax innan hon träffade Pål och framåt. Det berättargreppet bidrar till att skapa den nagelbitande spänning som successivt blir starkare ju längre in i historien vi kommer. Jag var ganska klar över vad som pågick, men säker gick det inte att vara.

Bara du är en långsamt berättad historia som redan i första kapitlet väcker nyfikenheten och sedan inte släpper greppet förrän boken är utläst.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2018-04-23
Förlag: Forum
Form: Anders Timrén
ISBN: 9789137150703
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

För kärlekens skull, av Anna Ekberg

Baksidestexten kan tyckas avslöja alldeles för mycket, liksom faktiskt första delen av boken. Ändå blev jag väldigt nyfiken på den här historien, för som ganska van thrillerläsare vet man ju att det sällan är som det ser ut. Jag blev nästan litet extra nyfiken på hur författarna skulle lyckas hålla intresset och spänningen vid liv genom hela boken, när så mycket tycktes avslöjat redan i inledningen.

Så här står det på bokens baksida:

”Christian sitter i sin bil parkerad i skogen. På håll kan han se Leonora, hans hustru sedan tjugo år, springa längs med vägen. Hon anar inget, har musik i öronen och är helt uppslukad av sin löpning. Dold av mörkret och regnet väntar han, redo att närma sig henne, med strålkastarna släckta. Beredd att ge deras äktenskap ett brutalt slut.

Christian och Leonora ser ut att ha allt: ett bra äktenskap, ett drömhus med utsikt mot Vejlefjorden, och en son som just friskförklarats efter en långvarig sjukdom. Men på en fest med Christians kollegor får Leonora se sin make tillsammans med en yngre kvinna. För första gången slås hon av insikten att hon kan bli lämnad av mannen hon älskar. Hon som har offrat allt för att ta hand om sin familj. Leonora fattar ett beslut, hon ska skydda det hon älskar till varje pris.”

Håll med om att det låter spännande! Det är det. Gillar man thrillers som fokuserar på de psykologiska och sociala faktorerna bakom brotten så gillar man För kärlekens skull. Historien tar oväntade vändningar och fler och fler lager läggs till handlingen.

Det jag inte är så förtjust i och som drar ned mitt betyg, är att historien berättas av den polis som utredde fallet. I mitt tycke hade det blivit en bättre historia om den berättades som om den hände här och nu, och inte i dåtid. De avsnitt som handlar om när den före detta polismannen berättar om mordfallet för sin dotter gör att flytet i berättelsen stannar upp, för att sedan rinna på igen när historien berättas utifrån Christian och Leonoras perspektiv. Då blir det riktigt bra.

För kärlekens skull är den andra boken av författarparet som översatts till svenska. Den hemliga kvinnan utkom 2017.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 376
Utgivningsdatum: 2018-04-11
Förlag: Massolit
Originaltitel: Kaerlighed for voksne
Översättare: Ninni Holmqvist
Formgivning: Emma Graves
ISBN: 9789176795514
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

 

Blodlokan, av Louise Boije af Gennäs

Saras dröm om att vara färdig med studierna, att lämna småstaden och flytta till Stockholm för att arbeta har äntligen blivit verklighet. Men ingenting känns bra. Det blev inte på det sätt hon hade tänkt sig. Flytten är mer en flykt från det hemska som drabbat familjen. Pappans död i en mystisk eldsvåda.

Som av en slump träffar hon Bella och blir erbjuden arbete på en event- och PR-byrå. Sara får professionell hjälp med att styla om sig för att passa företagets image, och självklart uppenbarar sig den unga, vackra kvinna hon egentligen är. Hon blir också erbjuden att dela Bellas lyxiga lägenhet på Östermalm i Stockholm, istället för att bo i det torftiga rum hon hyr i förorten. Det går nästan osannolikt bra, men Sara slår det ifrån sig och njuter av sina nyfunna vänner och sitt glamourösa liv.

Kort efter flytten till Stockholm börjar oförklarliga och skrämmande händelser att inträffa. Sara börjar ifrågasätta sina egna upplevelser och tankar, vad är det egentligen som händer? Inbillar hon sig? Har mapparna som Saras pappa sparat, med tidningsartiklar från olika skandaler som mörklagts för allmänheten, något med saken att göra? Och vad betyder de anteckningar han gjort i marginalerna?

Blodlokan är första delen i Motståndstrilogin. Andra delen i serien kommer till hösten och om ett år kommer den tredje och avslutande delen.

Författaren väver ihop tidningsartiklar om autentiska och otillräckligt utredda händelser från samhällets toppskikt, som exempelvis de försvunna tsunamibanden och mordet på Olof Palme, med berättelsen om en ung kvinnas kamp mot det etablerade maktmaskineriet. I mitt tycke tar artiklarna för mycket utrymme i förhållande till vilken betydelse de har för handlingen. Jag är fortfarande inte klar över om de har någon direkt betydelse för den här berättelsen.

Språket är okomplicerat och berättelsen lättläst. Det som händer skaver och jag läser boken i ett svep, jag måste få veta hur allt mystiskt som händer hänger ihop. Berättarstilen är dock litet för övertydlig för min smak. Jag föredrar att få personligheter och känslor gestaltade snarare än klart uttryckta. Jag vill inte få allt förklarat in i minsta detalj och hade önskat att författaren vågat lita på att läsarna kan dra egna slutsatser utifrån det som sker och hur karaktärerna agerar. Ett exempel från boken, där jag hellre förstått hur huvudpersonen mår utifrån hur hon agerar, än att få det skrivet på näsan:

Jag hade blivit erbjuden ett eftertraktat arbete och jag hade lyckats förmå mig själv att tacka ja till det. Inte så pjåkigt för en deppig tjej från Örebro, som led av posttraumatiskt stressyndrom och var till brädden fylld av skuldkänslor och obearbetad sorg.

Blodlokan har framförallt gjort mig nyfiken på fortsättningen. Jag vill veta om alla de citerade tidningsartiklarna kommer att få större betydelse i kommande delar. Jag vill veta om den här obehagliga härvan, till skillnad från de autentiska förebilderna, kommer att få rättsliga följer och de drabbade upprättelse. Och så vill jag veta vilken betydelse det kommer att få för handlingen, att huvudpersonen har en militär utbildning. Eftersom den är något som författaren återkommer till många gånger i Blodlokan, måste den ju rimligen få betydelse i kommande delar.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 448
Utgivningsdatum: 2018-01-16
Serie: Motståndstrilogin (del 1)
Förlag: Bookmark
Omslag: Elina Grandin
ISBN: 9789188545732
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris