Söndagens smakbit ur en bra bok v. 18 – Mitt namn är Lucy Barton

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Det här är en väldigt mörk, men samtidigt livsbejakande, lyhörd och förlåtande berättelse om att växa upp under eländiga förhållanden, om att ha kraft att bryta sig loss men också om att inte ha det.

Citatet är från sidan 105. Lucys föräldrar har påträffat Lucys bror i mammans kläder, nu skall pappan lära honom en läxa:

… jag minns bara hennes gallskrik och folksamlingen och skrattet. Pappa körde vår pickup längst stora gatan och skrek på min bror, som gick gatan fram i ett par stora högklackade skor som jag kände igen från korgen, och en behå över sin t-shirt och ett halsband med oäkta pärlor och hans ansikte var strimmigt av tårar. Pappa körde bredvid honom i vår pickup och skrek att han var en jävla bög och det skulle hela världen få veta. Jag kunde inte tro mina ögon, och jag tog Vicky i handen, fastän jag var yngst av oss, och gick hela vägen hem med henne.

Min recension av Mitt namn är Lucy Barton kommer senare under dagen.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

Helgfrågan v 18 – Klassiker

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon: Vilken klassiker tycker ni absolut man ska läsa?

Jag har själv bara sett filmatiseringar av Vilhelm Mobergs böcker, bland andra Rid i natt, Utvandrarna, Invandrarna och Raskens. Allihop såg jag som barn, men följde teveserierna och blev så berörd av dem. Jag minns fortfarande en speciell scen ur Raskens som etsat sig fast i mitt minne, vad jag grät. Jag tycker att det tillhör allmänbildningen att bland annat känna till sitt lands historia, och Vilhelm Mobergs böcker är ett bra sätt att inte bara lära sig om hur samhället såg ut kring sekelskiftet 1800-1900, utan också få en inblick i vanligt folks vardagsliv som ofta försvinner i vanlig historieskrivning.

Så här beskrivs handlingen i Raskens:

Raskens utspelar sig under senare hälften av 1800-talet i sydöstra Småland och handlar om den fattige drängen Gustav Rask som blir indelt soldat och tilldelas ett soldattorp. Han gifter sig med den fattiga pigan Ida. Raskens handlar om parets strävsamma liv på torpet, men det är också ett tidsdokument över hur många människor levde i Sverige vid den tiden romanen utspelar sig; systemet med indelta soldater avskaffades 1901. Inspiration till romanfiguren Rasken fick Vilhelm Moberg från sin egen far, soldaten vid Konga kompani vid Kalmar regemente.

Tyvärr, eller hur man skall se det.., kommer det ju nya böcker hela tiden som jag också vill läsa, och klassikerna har fått stå tillbaka. I sommar, innan bokfloden i augusti, är det min plan att försöka hinna läsa just klassiker. Tack Mia för en inspirerande Helgfråga som ger många bra tips!

 

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 17 – Ung kvinna saknad

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

En natt för tjugo år sedan försvann Sophie Coller. Hon lämnade ingenting efter sig, förutom en ensam sneaker på den gamla piren och ett stort tomrum i hjärtat på sin bästa vän Francesca. Nu har en kropp hittats, och Francesca dras tillbaka till den kuststad som hon så länge försökt glömma. Kanske kommer sanningen om vad som hände Sophie till sist att komma fram. Ändå börjar Francesca önska att hon inte hade återvänt. Vart hon än vänder sig möter hon spöken ur sitt förflutna. Samma gamla ansikten, samma tillhåll, som i hennes ungdom. Men om någon vet vad som faktiskt hände Sophie den där kvällen måste hon ändå få veta. Det är bara det att den sortens avslöjanden kan kosta en allt man håller kärt: familj, psykisk hälsa, till och med livet.

Smakbiten är från sidan 16 f:

Genom åren har jag ansträngt mig så oerhört för att hålla ordning i livet, lyckas, gå vidare, låta bli att tänka på dig varenda dag. Det är som om jag har legat gömd i ett garnnystan… men nu har garnet börjat nystas upp och snart kommer jag att synas, visas fram för hela världen. Jason. Hans namn dyker upp i huvudet, objudet. Jag dricker en stor slurk vin men hjärtat fortsätter att bulta för fort. För nu kommer sanningen fram, Soph, och med den kommer det som var vår mörka hemlighet på den tiden. Det enda som vi aldrig, aldrig kunde berätta för någon annan.

Min recension av Ung kvinna saknad kommer den 2 maj här i bloggen.

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten