Kategori: Bokrecensioner

Recension: Vända hem, av Yaa Gyasi

Publicerat den av Justnujusthar8 kommentarer
Recensionsexemplar från Norstedts - stort tack!
Recensionsexemplar från Norstedts – stort tack!

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 367
Utgivningsdatum: 2017-01-12
Originaltitel: Homegoing
Översättare: Inger Johansson
Form: Sara R Acedo
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113070964
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris, CDON med flera

 

 

Om innehållet, från förlagets hemsida

Yaa Gyasi skildrar med sin imponerande debutroman slavhandelns konsekvenser under flera generationer, från 1700-talet ända fram till idag. Frågan som ställs är om människans jakt på identitet och hemfärd också kan bli hennes väg till försoning. Vända hem inleds med två unga systrar ovetande om varandras existens. Effia har av sin framgångsrika stam gifts bort med den engelske guvernören. Esi sitter fängslad i väntan på att säljas som slav, trots en privilegierad uppväxt. Nu befinner de sig både nära och långt ifrån varandra: en bland härskarna och en i de grymma fängelsehålorna.

.

Så tyckte jag om boken

Manuset till Vända hem fick de amerikanska förlagen att föra ett budgivningskrig om utgivningsrättigheterna. Jag förstår varför, för vilken debutroman det är. Yaa Gyasi skildrar nio olika generationers liv och öden, med början i Ghana i slutet av 1700-talet då europeiska handelsstationer bedrev slavhandel med hjälp av Ashantifolket, en folkgrupp med egen stat i Ghana, vars makt under den här perioden underbyggdes av bland annat afrikansk slavhandel som en av de viktigaste inkomstkällorna. Ashantifolket tillfångatog och sålde slavar till de europeiska slavhandlarna fram till dess slavhandel förbjöds i Ashanti på 1850-talet.

I Vända hem skildrar författaren en persons liv och öden i taget, generation för generation, kapitel för kapitel fram till modern tid då slaveriet avskaffats och Ghana blev självständigt år 1957. Boken inleds enormt starkt. Man ser personerna framför sig, känner deras rädslor, sorg och glädje. Man känner dofterna, både de behagliga som kryddor, mat och växter, men även de vämjeliga, när människor ligger travade på varandra i sin egen avföring i fängelsehålorna.

I första kapitlet möter vi Effia, en vacker flicka som av en i början av boken obegriplig anledning sviks av sin familj och gifts bort med en engelsk guvernör på Fästningen i Cape Coast. Författaren till Vända hem är själv född i Ghana, men uppvuxen i delstaten Alabama i sydöstra USA. Idén till Vända hem fick hon när hon gjorde just det, vände hem, och besökte Fästningen i Cape Coast, där brittiska soldater bodde och arbetade under den europeiska kolonisationen, och också ofta gifte sig med kvinnor från lokalbefolkningen. Parallellt med Effia lever hennes okända syster, Esi, som på sin fjortonårsdag blir tillfångatagen och såld som slav till britterna. Utan att veta om varandra lever Effia som soldathustru i Fästningen, och Esi hålls till att börja med inlåst under Fästningen i fängelsehålorna där slavar hölls fångna till dess de såldes vidare.

Fadern lade handen på hennes axel och kysste henne på pannan, men när han drog sig undan var blicken bekymrad och avmätt. ”Ja, vi får järn och hirs, men vi måste ge dom nåt i utbyte. Den här mannen kom från Cape Coast för att hämta Adwoa och gifta sig med henne, och snart kommer det fler och hämtar våra döttrar. Men du, min egen, för dig har jag större planer än att du ska leva som en vit mans hustru. Du ska gifta dig med en man från vår by.” (Citat från sidan 17.)

När jag var barn såg jag teveserien Rötter. Berättelsen om en amerikansk familj, baserad på boken med samma namn av Alex Haley. I en nästan hälften så tjock bok lyckas Yaa Gyasi förmedla samma känsla som jag kände när jag såg teveserien Rötter om slavhandeln, livet på bomullsplantagerna och livet som fri men ändå ofri, på grund av regelverk och fördomar som försvårade livet för människor med afrikanskt ursprung.

Den här boken kommer jag inte att glömma i första taget. Så rakt och avskalat språk, och kanske bland annat därför så enormt fängslande och gripande att jag ibland måste ta ett djupt andetag, se upp från boken och smälta det jag just läst. En fantastisk släktkrönika, läs den!

♥

 

Recension: Baby Doll, av Hollie Overton

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer
Recensionsexemplar från Norstedts - stort tack!
Recensionsexemplar från Norstedts – stort tack!

 

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 281
Utgivningsdatum: 2017-01-12
Översättare: Hanna Svensson
Form: Kirk Benshoff/Jens Öhrström
Förlag: Norstedts
ISBN: 9789113071671
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris, CDON med flera

 

Om innehållet, från förlagets hemsida

Fri. Lily är äntligen fri. Hon var sexton år när hon kidnappades. I åtta år har hon levt instängd. Under fångenskapen har hon fött en liten flicka som heter Sky. Nu har de lyckats fly. Alla trodde att hon var försvunnen för alltid. Hennes familj och tvillingsyster blir alla chockerade och överlyckliga när hon kommer tillbaka. Men den största chocken kommer när de får veta vem som hållit henne fången under alla år.

 

Så tyckte jag om boken

Det här är en fiktiv berättelse och jag visste att Baby Doll var skriven av en manusförfattare, och inte av någon som själv varit utsatt för samma hemska öde och inte av någon med gedigna kunskaper om liknande trauman. Därför förväntade jag mig inte mer djup eller mer sorg, ångest och svärta än vad som framkommer i boken. Jag läste den som en thrillerbetonad roman om framför allt familjerelationer, och som sådan var den en bladvändare. Jag sträckläste boken från första sidan till den sista.

Titeln på boken är densamma på originalspråket. Det är synd. För mig ger titeln fel associationer, och om det inte varit för omslaget hade jag inte ägnat boken något intresse. Enligt mig hade Dockan som titel bättre motsvarat innehållet i boken. Dockan är vad kidnapparen kallar Lily under fångenskapen. Jag gillar att boken är skriven utifrån de olika huvudpersonernas perspektiv; den bortrövade unga kvinnans perspektiv, hennes tvillingsysters, mammans respektive kidnapparens perspektiv, och hur det skapar en tydligare bild av hur kidnappningen påverkat de olika personernas liv. Allt är inte helt trovärdigt, men å andra sidan, hur ofta är intriger i romaner det? Vissa delar hade kunnat skalas bort eftersom de inte fyller någon direkt funktion för handlingen. Men det bestående intrycket är den känsla jag fick när jag läste, med andan  i halsen och många gånger med tårar i ögonen. Totalt sett är det en väldigt spännande och berörande bok om komplicerade familjerelationer.

♥

 

Helgfrågan v. 4 – Bästa bok i favoritgenren

Publicerat den av Justnujusthar15 kommentarer

to-the-wedding

Mia håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon vilken som är vår favoritgenre och vilken som är den bästa bok vi läst inom den genren.

Jag läser allt jag kommer över, och många böcker har varit väldigt läsvärda och även minnesvärda, men skall jag nämna en genre och en bok blir det To the wedding av John Berger inom genren skönlitteratur. Jag läste den för tjugo år sedan och när jag ser boken kan jag fortfarande känna den enorma sorg men också den fantastiska livsglädje som den förmedlade.

Handlingen i korthet:

Ninon, är en tjugotreårig fransyska som har träffat sitt livs stora kärlek, Gino, och de planerar sitt bröllop i Italien, Ginos hemland. Ninons mamma reser till bröllopet med buss från Bratislava, pappan reser med motorcykel från Frankrike. I deras ögon lyser förtvivlan. Ninon har fått ett sår på läppen som inte vill läka, och när hon får det kontrollerat av en läkare, ger han henne beskedet att hon har AIDS. Smittad av en engångsaffär för länge sedan. Gino har inte blivit smittad, och Ninon vägrar att genomföra bröllopet eftersom ett liv med henne skulle innebära en risk att han också blir smittad. Gino lyckas dock övertala henne, och hon går med på att genomföra bröllopet under vissa bestämda villkor som skall skydda Gino från att bli smittad. Omgivningen runt Ninon betraktar Ninon med skräck och behandlar henne därefter. Ginos pappa planerar att skjuta henne, vilket han ser som en barmhärtighetsgärning för alla, men ångrar sig i sista stund när han träffar henne. Men Ninons verkliga vänner och familj och hennes läkare ger henne sitt fulla stöd.

Alla berörda måste hitta sina egna sätt för att att hantera Ninons öde. Berättelsen följer Ninons föräldrar som förbereder sig för bröllopet, och den följer Ninon. Bröllopsskildringen är fantastiskt stark, positiv och sorglig på samma gång. På bröllopsdagen tar Ninon av sig sina skor och dansar barfota med Gino på stranden, som om deras lycka kommer att vara för evigt. Som om döden aldrig kommer att drabba dem. Men genom en blind grekisk försäljare av amuletter som skall bringa tur, en av historiens berättare, får vi veta att Ninon kommer att bli sjukare och svagare, att hon kommer att få utstå stort lidande.

En väldigt fin bok som har etsat sig fast i hjärtat och som ligger högt, kanske högst upp, på min lista över de allra bästa böcker jag läst. Jag tyckte inte om slutet, av förklarliga skäl. Jag hade önskat ett slut i Jane Austens anda, lyckligt och med framtidstro. Men då hade det inte blivit den här fina boken.

Fler som berättar om de bästa böckerna de läst finns här.

♥ ♥ ♥