Coffin Road, av Peter May

.

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

En man spolas upp, halvt ihjälfrusen, på en ödslig strand på ön Harris i Yttre Hebriderna. Han har ingen aning om vem han är eller hur han kom dit. Hans enda ledtråd är en karta över en rutt vid namn Coffin Road. Han vet inte vart den kommer att leda honom, bara att han måste följa den. Kriminalinspektör George Cann korsar Atlanten till en avlägsen klippö utanför Yttre Hebriderna. Fylld av onda aningar kliver han i land på den plats där tre fyrvaktare mystiskt försvann ett sekel tidigare. Men nu finns det en ny gåta: en man hittad ihjälslagen på samma klippa. I sitt flickrum i Edinburgh sitter tonåriga Karen Fleming och grubblar över vad som hände hennes döde far, en framstående vetenskapsman. Två år efter att man hittade hans självmordsbrev kan hon fortfarande inte tro att han frivilligt skulle ha övergett henne. Coffin Road följer dessa tre riskfyllda resor mot en enda, chockerande sanning – och insikten om att okunskap kan leda till vår död…

.

Mina intryck och utvärdering

Det här är en sådan bok som verkligen lockar till att söka upp platserna som nämns på google maps. Miljöbeskrivningarna är helt fantastiska och författaren lyckas få mig att vilja boka en resa omedelbart till öarna Flannan Isles i nordvästra delen av Skottland. Och det trots att det ständigt regnar och vinden sliter i kläderna, och trots att det är kargt med branta klippor och ett vilt och skummande hav där vågorna kan bli trettio meter höga. Miljöbeskrivningarna bidrar tveklöst till stämningen i boken.

Jag gillar det långsamma tempot, där den ilandflutna mannen steg för steg måste försöka komma underfund med vem han är, vad han gör där och vad som hänt honom. Det är spännande, inte på ett hetsigt och nagelbitande sätt, men på ett ödesmättat, förtätat och intensivt vis. Det är lätt att leva sig in i hur frustrerad och desperat situationen måste te sig. Själv läser jag febrilt för att komma underfund med hur allt hänger ihop.

Ett extra plus för att det här är en spänningsroman som inte väjer för en synnerligen aktuell och livsviktig fråga, som just nu debatteras och diskuteras i både Europa och USA. Historien får därmed ett angeläget sammanhang och på köpet får vi som läsare kunskap och möjlighet att själva ta aktiv ställning. Jag vill inte gå in på vad det rör sig om, en stor del av behållningen av boken är att vara i samma fas som huvudpersonen, och inte veta vad allt egentligen handlar om förrän mot slutet av boken. Ni måste helt enkelt läsa själva :)

Det här är en fristående spänningsroman, den första jag läser av Peter May. Jag blev riktigt betagen av den, och ser fram emot att läsa många fler av honom.

.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 319
Utgivningsdatum: 2017-08-03
Förlag: Modernista
Översättning: Charlotte Hjukström
Omslagsformgivning: Lars Sundh & Markus Hedström
ISBN: 9789177017158
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

Topp 5 – Böcker jag ser fram emot att läsa i höst

Varje tisdag kommer Johannas deckarhörna med en ny topp fem på ett visst tema. Den här veckan är temat Böcker jag ser fram emot att läsa i höst.

Den här hösten är jag så sugen på att läsa en hel trave (eller två, tre…) med böcker! I augusti gavs det ut många böcker som ligger här och väntar och som jag skall läsa. De böcker jag har valt, utan inbördes ordning, ges ut mellan september – november.

Min topp 5

Alla gånger jag inte dog av Geneviève Lefebvre, Sekwa Förlag

Krokas av Elin Olofsson, Wahlström & Widstrand

Mafioso av Ray Celestin, Southside Stories

Vera av Anne Swärd, Albert Bonniers Förlag

Mischling av Affinity Konar, Bokförlaget Polaris

 

Klicka nu in hos Johannas Deckarhörna och var med du också! Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många, många bra tips!

Vi mot er, av Fredrik Backman

.

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Det är så enkelt att få människor att hata varandra att det är obegripligt att vi någonsin gör något annat.

Efter de fruktansvärda händelser som skakade Björnstad i första boken berättar Vi mot er historien om månaderna efteråt. De bästa vännerna Maya och Ana lever ut sommaren på en gömd ö och försöker lämna omvärlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas. Rivaliteten mellan Björnstad och grannstaden Hed växer till en ursinnig kamp om pengar, makt och överlevnad som exploderar när städernas hockeylag möts. Samtidigt avslöjas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhälle tvingas visa vad det egentligen vill stå för. Det kommer sägas att våldet kom till Björnstad det här året, men det är en lögn. Våldet fanns redan här.
.

Mina intryck och utvärdering

För nästan exakt ett år sedan läste jag en bok som knockade mig totalt. Det var Fredrik Backmans bok Björnstad. Den var utan tvekan en av årets allra bästa enligt mig, och jag tror att den har stora chanser att bli vald till Årets bok på bokmässan nu i höst. Vi mot er är uppföljaren. Ingen kan väl ha missat att den här blivande trilogin handlar om ett litet samhälle där ishockey dominerar livet för alla som bor där, vare sig de vill eller inte, att det handlar om småstadsmentalitet och mänskliga relationer, lojalitet, kärlek, svek och civilkurage.

När jag hade läst sista sidan i Björnstad, saknade jag alla de olika personligheterna i boken. Fredrik Backman har en fantastisk förmåga att skapa karaktärer som känns både trovärdiga och levande, de skulle kunna vara du och jag, våra vänner och ovänner. De berör och det är svårt att släppa taget om dem. Uppföljaren har varit efterlängtad och mina förväntningar skyhöga. Nu undrar ni förstås om Vi mot er levde upp till förväntningarna, om den kan mäta sig med Björnstad? Det kan den. Fredrik Backman har gjort det igen.

Är då allting sig likt från den förra boken? Nej, inte riktigt. I Björnstad fick läsarna veta redan på första sidan i boken att något fruktansvärt skulle inträffa, och den händelsen var den centrala från början till slut som allt annat byggdes upp kring. I Vi mot er är det inte en stor katastrof som inträffar utan många mindre, i en jämn ström. Jag upplever inte spänningsnivån som lika hög i Vi mot er och jag blir inte lika frustrerad som jag blev när jag läste Björnstad, men det innebär inte att historien håller mig mindre fast eller att jag är mindre berörd. Det enda jag är tveksam till i förhållande till båda böckerna, är att de börjar med ganska långa startsträckor. Det tar ungefär sjuttio sidor innan historien tar fart och sveper mig med sig utan att jag tänker på att jag läser, vänder blad och läser vidare. Det känns som de sista 450 sidorna går lika snabbt att läsa som de inledande 70.

Backman är en mästare på att hantera det sentimentala i sina historier utan att det blir klichéartat och platt. Det är samma varma underton i Vi mot er som det var i Björnstad. Båda böckerna är en känslomässig bergochdalbana och jag omväxlande ler, småskrattar och blir tårögd. Fredrik Backman håller sina läsare i handen genom hela historien. Det känns varmt, tryggt och trivsamt. Det här är beroendeframkallande. Jag vill ha mer.

Läs gärna min intervju med Fredrik Backman efter att han skrivit första delen om Björnstad.

.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 519
Serie: Björnstad (del 2)
Utgivningsdatum: 2017-08-21
Förlag: Forum
Omslagsformgivning: Nils Olsson
ISBN: 9789137150925
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris