Kategori: Söndagens smakbit ur en bra bok

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 15 – Där Satan har sin tron

Publicerat den av Justnujusthar16 kommentarer

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Det här är första delen i en helt nyutkommen (nyutkommen i Sverige, i Norge kom den ut förra hösten) psykologisk thrillerserie med kriminalinspektör Marian Dahle. Hon får i uppdrag att tillsammans med en pensionerad psykolog återuppta cold casefallet med en sexårig flicka som försvann i Oslo för femton år sedan. Samtidigt sätts en brutal hämndplan i verket. Män blir kidnappade, torterade och mördade.

Vi får väl se om jag klarar att läsa den här boken, med tanke på hur avskyvärda handlingar den tydligen innehåller. Citatet är från sidan 43:

Kunskaper i anatomi var ingenting de behövde i jobbet, men under arbetet med tronen hade han sökt information i gamla tidskrifter. Ändtarmen utgjorde en del av matsmältningssystemet och var mellan tio och femton centimeter lång. Den gastrokoliska reflexen orsakade sammandragningar i magsäcken och tunntarmen. Han hade tillverkat metallföremålet ute i verkstaden, av en gammal stötfångare. Och läderbältet hade ett metallås, så att offret inte kunde ta sig loss.

Min recension kommer på onsdag här i bloggen och på Instagram, om jag klarar att läsa om så vidriga handlingar…

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

♥

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 14 – Mödrarnas söndag

Publicerat den av Justnujusthar25 kommentarer

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Så här snyggt är omslaget när man vecklar ut det – en målning av konstnären Leonardo Dudreville

Berättelsen utspelar sig framförallt under en enda ödesmättad dag, den 30 mars 1924. För första och enda gången möts husjungfrun Jane Fairchild och den ende levande sonen och arvtagaren till godset Upleigh, Paul Sheringham, på hans föräldragods. Under sju års tid har de i hemlighet varit älskande och tvingats att träffas i smyg i buskar och uthus. Nu har han bett henne att komma till sitt föräldragods. Just den här dagen har inte bara tjänstefolken lämnat godsen för att bege sig till sina familjer. Även herrskapet Sheringham har rest på utflykt för att planera det arrangerade bröllop som skall stå om två veckor, mellan Paul Sheringham och familjen Hobdays dotter, i syfte att försöka bevara det som varit och som annars riskerar att försvinna.

Citatet är från sidan 82, då Paul Sheringham har lämnat godset före Jane Fairchild, och hon vandrar omkring naken i det stora godset och kommer till biblioteket:

… och meningen med bibliotek, tänkte hon ibland, var inte böckerna själva utan att de upprätthöll denna högtidliga atmosfär av manlig fristad som inte fick störas. Få saker kunde därför vara lika chockerande som att en kvinna trädde in i ett bibliotek naken. Vilken tanke!

Min recension av den fantastiska boken finns här.

Fler intressanta smakbitar ur bra böcker finns i bloggen Flukten fra virkeligheten

♥

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 12 – En sax i hjärtat

Publicerat den av Justnujusthar15 kommentarer

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Jag har precis läst den här charmiga, humoristiska och ganska spännande pusseldeckaren. Handlingen utspelar sig på den småländska landsbygden under sensommaren 1957. Hannah Lönn kommer i sin folkvagn från Stockholm för att bo hos sin faster under några veckor eftersom fastern skadat foten. Till skillnad från sitt liv som klädskapare i Stockholm förväntar sig Hannah tråkiga veckor med kafferep, syjuntor och förlegade värderingar. När Hannah och hennes faster hittar en av grannkvinnorna död med en sysax i bröstet kommer successivt åtskilliga mörka hemligheter i dagen och det blir en långt ifrån långtråkig landsortsvistelse.

Citatet är från sidan 284 f. då hemförhör skall hållas med en av byborna, som står med blod upp till armbågarna när det ringer på dörren:

Hon kände med ens igen den rödhårige. Han öppnade truten och mumlade något om kriminalassistenter. Han kunde inte sluta stirra på förklädet. ”Nödslakt”, sa Svea. De var nog inte bondsöner, för de fattade inte galoppen. Under ett ögonblick for fanken i Svea och hon var på väg att säga att det var gubben som låg styckad och klar inne i köket. Att hon gjort processen kort eftersom han hade hösnuva – vilket förstås inte gick an för en bonde. Tack och lov hejdade hon sig. Hon blev rädd för sig själv, var kom all den där galghumorn ifrån?

Recension kommer i bloggen under kvällen.

Fler intressanta smakbitar ur bra böcker finns i bloggen Flukten fra virkeligheten

♥