Mina senaste skärmbilder från mobiltelefonen

Publicerat den av Justnujusthar6 kommentarer

Jag tar skärmbilder/skärmdumpar från mobiltelefonen hela tiden. Ibland för att jag vill titta närmare på en viss sida eller bild litet senare, på en större skärm. Ibland för att kunna visa andra och inte glömma bort var bilden fanns. Ibland är någonting bara så otroligt viktigt eller klokt, så jag tror att det blir ungefär samma sak som att trycka på gillaknappen att spara bilden.

Det här är mina senaste skärmbilder som jag sparat på min mobiltelefon. En nyckelring att ha på resväskan och ett par skor.

En bild på hur man skulle kunna sälja grönsaker även i Sverige (det här är från Australien) – plocka fritt, utan att plasta in grönsakerna först. På samma tema en bild om hur klimatsmarta svenska bönder är och så en bild på en kvinnlig premiärminister som vill satsa på lycka och välmående istället för BNP. Intressant tankegång, den vill jag veta mer om. Några bilder till som handlar om klimatet.

En bild på sommarens roliga händelse – min första musikfestival.

Vi har väldigt mycket trä i vårt hus. Interiörbilden visar hur fint det skulle bli om vi målade allt trä vitt istället. Pepp-bild.

Och så ett citat: ”Just saw a person reading my favourite book. It’s like a book recommending a person.” Visst stämmer det? Jag tycker till exempel automatiskt bra om en person som jag ser läser Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset.

Det är ganska personligt och säger en del om vem man är, de här sparade skärmbilderna, tycker jag. Vad tycker ni?

Recension: Stormvarning av Maria Adolfsson

Publicerat den av Justnujusthar4 kommentarer

För ett år sedan kom första delen om kriminalinspektör Karen Eiken Hornby, som återvänder till Doggerland efter att ha upplevt en stor personlig tragedi. Romanen hade titeln Felsteg. Jag blev väldigt nyfiken på den redan innan den kom ut. Inte minst därför att förlagets beskrivning av handlingen talade för att det inte var en kriminalroman i den hårdkokta genren, utan mer fokuserad på personer och miljö, vilket jag oftast föredrar. Jag hann dock inte läsa den innan andra delen i serien; Stormvarning, kom ut i början av det här året.

De flesta romaner som ingår i en serie kan läsas fristående, så jag litade på att det skulle gå bra även den här gången. Och det gjorde det. Jag fick snabbt en klar bild av Karen, som är huvudkaraktären i boken, och även av hennes kollegor och vänner. Mordhistorien är spännande och jag gillar det långsamma tempot, där jag som läsare åtminstone har en rimlig chans att följa med i alla turer i mordutredningen. Intervjuer av misstänkta, teknisk bevisning och analyser varvas och vävs samman med karaktärernas privatliv där personligheter och relationer får betydelse för utredningsarbetet. Det ger historien trovärdighet och gör den intressant på många fler sätt än i enbart jakten på gärningsmannen.

Historien utspelar sig på en ögrupp i Nordsjön kallad Doggerland, som en gång utgjorde förbindelse mellan Storbritannien och Danmark, men som försvann någon gång för 6-7000 år sedan. Innan dess fanns öarna Heimö, Noorö och Frisel. Kulturen och miljöerna präglas av en blandning mellan det skandinaviska och det brittiska, och jag får en liknande känsla när jag läser Stormvarning som när jag har läst Peter Mays böcker som utspelar sig på öar i den nordvästra delen av Skottland. Miljöbeskrivningarna bidrar tveklöst till stämningen i boken, och om Doggerland fortfarande fanns kvar skulle jag vilja resa dit direkt för att själv få höra ljudet från havet och uppleva det blåsiga, karga och klippiga landskapet på nordligaste Noorö och de frodiga våtmarkerna och det rika fågellivet på den sydligaste ön Frisel.

Jag ser fram mot att fortsätta att följa Karen, för fler böcker blir det säkert. Författaren, Maria Adolfsson, har berättat att hon redan när första boken skrevs hade motivet klart för ytterligare två böcker i serien, så det bör minst bli en trilogi.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 422
Utgivningsdatum: 2019-01-28
Serie: Doggerland (# 2)
Förlag: Wahlström & Widstrand
Omslagsformgivning: Miroslav Sokcic
ISBN: 9789146235125
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Om att fota böcker och att komma i sina jeans

Publicerat den av Justnujusthar8 kommentarer

Ibland lägger jag bara upp en bild från förlaget på den bok jag läst och skriver om här i bloggen, men jag gillar ju att både ta egna och titta på andras bilder, så oftast försöker jag kombinera text med bild för både min och er skull.

I dag är det otroligt fint vårväder, och det kan man ju faktiskt ana på bilden. Men man ser inte vilken bok det är jag läst och inte så snyggt när jag är kapad under knäna. Tack till Tofflan, som en gång påpekade att det såg väldigt konstigt ut när jag beskurit en bild på mig så att huvudet inte var med ;) Numera försöker jag få med både huvud och fötter, och det gick inte så bra här.

Litet kul att boken heter Stormvarning och att trädet jag klättrat upp på föll just i en storm. Men det hade fungerat bättre om jag hunnit fota boken innan snön försvann, nu blir det bara konstigt med en bok som utspelar sig på vintern och bilden är fotad en dag då det ser ut som vår.

Det enda jag kan fundera på när jag ser den här bilden, är när det kan vara dags att byta ut den torra enbusken och ljungen i krukorna mot vårblommor som penséer. Solen lyser så skarpt på bokomslaget att man inte ens kan ana vilken bok det är.

Till slut gav jag faktiskt upp, skippade att fota boken och satt med ansiktet mot solen och drack mitt kaffe istället. Till recensionen som jag tror kommer i morgon skall jag ta en annan bild som förhoppningsvis blir bättre, den här boken förtjänar det.

Och eftersom min blogg inte bara är en kanal för att kunna tipsa om böcker och socialisera med andra bloggare, utan även min lightdagbok, så måste jag ju skriva om ett mål som jag uppnått. Jag provade nämligen motvilligt mina jeans i dag. Jag var beredd på att det skulle ta stopp ungefär vid låren, eftersom det är minnet jag har kvar sedan sist jag provade.

Jag har träningskläder ungefär 80% av tiden och klänning 20% av tiden, så det var minst två personer (jag nämner inga namn, men de börjar på B och J) som var skeptiska till dels att jag skulle kunna ha mina jeans, dels att jag skulle använda dem. Träningen för att bli av med smärtan i höften verkar ha givit effekt även på kroppsformen, för jeansen passade ju. Vad praktiskt :)

Hoppas ni har en fin dag där ni är, och att ni också får litet sol på er!

Tillägg: Här är en länk till min recension av Stormvarning. Visst blev det väl bättre med den bakgrunden till boken än de här bilderna?

♥