Middagstipset – familjens mat hela veckan, av Jenny Warsén

Det här var så befriande. En kokbok med mat som både ser och låter otroligt god och som också är enkel att laga. Dessutom inga konstigheter. Inga ovanliga ingredienser och inga ingredienser där man skall använda en matsked av något som man köper som tre deciliter. Det är rejäl mat som även den mest kräsne garanterat kommer att tycka om.

När jag först bläddrade igenom boken satte jag små klisterlappar på alla sidor med recept som jag ville laga. Jag fick sluta upp med det ganska snart, för jag satte lappar på varenda sida ;) Ni kommer helt säkert att få se maträtter framöver här i bloggen som är inspirerade av den här kokboken.

I kväll lagade jag Kreolsk gryta med chorizo, och den var väldigt mustig och god. Dessutom lättlagad. Jättegott tillsammans med ris. Till middag i morgon tror jag att jag skall laga Himmelska kotletter med sås, potatis och lingonsylt, eller Korvsoppa, eller Tacopaj, eller Hemgjorda fiskpinnar med kall dillsås, eller Ceasarsallad med hemgjord dressing och krutonger, eller… Helt ärligt, den här boken är proppfull med idéer och recept på god mat. 70 stycken, närmare bestämt. Dessutom innehåller den veckomenyer för fyra veckor. Perfekt att ta till när alla är trötta efter en lång dag, idéerna tryter och man snabbt vill få fram mat på bordet.

Jag har lagat mycket mat genom åren. Det har varit italienskt, franskt och amerikanskt förstås, japanskt, kinesiskt och mexikanskt. Det har varit cross-over och klassisk husmanskost. Jag har lagat enligt GI och enligt LCHF, massor med kötträtter och vegetariskt. Den här kokboken gjorde mig glad. Här finns det bästa av allt. Det som är både gott och enkelt utan att krångla till det, och som passar både vuxna och barn. Många av rätterna är inga lightvarianter direkt, de innehåller ofta crème fraiche och/eller grädde, men hellre en god rätt som alla tycker om än smalare rätter som inte är samma njutning.

Ni känner säkert till författaren, hon driver Skandinaviens största bak- och matblogg: http://www.jennysmatblogg.nu

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 159
Utgivningsdatum: 2018-08-21
Form/foto: Kullberg, Lisa (form) / Pousette, Ulrika (foto)
Förlag: Bonnier Fakta
ISBN: 9789174247947
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Tematrio – Rosa

Temat för denna veckas boktrio hos Lyrans Noblesser är Rosa. Det får bli en trave med rosa böcker eftersom jag inte kan komma på någon snitsig vinkling på temat. Olgas mat får följa med som bonusbok eftersom den innehåller så många goda och väldigt lättlagade recept som hela familjen gillar.

Här är min trio, utan inbördes ordning

1. Glappet har jag inte läst, men jag såg teveserien, och vilken fantastisk serie det är med otroligt skickliga skådespelare som är helt perfekt i sina roller. Ella och Josefin skriver ett manifest om hur de skall leva sitt liv som kvinnor som inte tar någon skit. Jag blev så arg många gånger när jag såg den serien, men mest upplyft och jag blev som förhäxad av den där serien. Särskilt en scen är så oväntad och chockartad, när Ella och Josefin är på dubbeldejt med två betydligt äldre män som de är kära i, och männen kommer med ett förslag. Göran Ragnerstam och Dan Malmberg spelar rollerna som vämjeliga medelålders män så otroligt bra och Julia Dufvenius och Katharina Cohen spelar Ella och Josefin precis lika oförglömligt.

Glappet visades första gången 1997, men nu kan man se den på SVT Play, gör det, det skall jag!

2. Sisters är en tecknad serie som träffsäkert fångar precis det jag känner igen hos mina döttrar, och jag kan även känna igen hur det var att vara syster till två bröder. En väldigt rolig serie, det här är första delen.

3. Den sista flickan. Berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten. Boken är Nadia Murads berättelse om hur hon levde med sin familj i en liten by i norra Irak när IS år 2014 började sitt maktövertagande i området. Många män sköts när de vägrade att konvertera från yazdanism till islam och tusentals kvinnor och unga flickor över åtta år togs som sexslavar. De såldes eller skänktes till olika IS-anhängare, misshandlades och våldtogs. Fortfarande är tusentals yazidiska kvinnor tillfångatagna. En otroligt stark skildring om ett folkmord som skedde helt nyligen, men som många inte vet något om. Läs!

 

Här har deltagare i Lyrans Tematrio länkat till sina blogginlägg på temat Rosa. Alla är välkomna att vara med.

 

Böcker jag ser fram emot i höst

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Böcker jag ser fram emot i höst.

Att bara välja fem böcker är nästan omöjligt, men de här fem ser jag fram emot alldeles extra mycket under augusti-oktober.

Jag såg de första avsnitten av Springfloden när första säsongen visades på SVT år 2016, sedan kunde jag inte vänta längre på att få veta hur det skulle gå, så jag läste boken och tittade vidare på teveserien efteråt. Jag fastnade direkt för den här deckarstilen och har läst alla de fyra böckerna i serien och nu längtar jag efter både den femte boken i serien och andra säsongen av teveserien som börjar den 16 september.

En ny tid som kom i början av året var den första romanen av två om makarna Bagge. Hösten 2018 kommer Jessens bok Doktor Bagges anagram ut på svenska. I den får läsaren följa Lilly Bagges make, doktor Bagge, och hans tankar om livet, relationer och äktenskapet. Jag ser fram emot att läsa den, och få inblick i en åtminstone till det yttre väldigt stram, korrekt och okänslig person. Jag är så nyfiken på att få veta hur han såg på sin hustru, om det fanns verkliga känslor för henne eller om han hade känslor för någon annan.

Som ambassadör för Sigtuna litteraturfestival fick jag läsa Pascal Engmans debutroman Patrioterna, och vilken debut! Full fart, spänning och ett intressant tema, och dessutom något helt oväntat. Jag skall få läsa uppföljaren också, Eldslandet, och hoppas att den är lika bra.

Vigdis Hjorth är en ny författare för mig. Jag blev nyfiken på ämnet för romanen, Arv och miljö, och vill absolut läsa den. Men i går läste jag en artikel där skribenten anser att författaren upprepar sig i varje bok, så till den grad att man kan börja fråga sig var gränsen skall gå för att romanen skall anses vara en kopia. Intressant. Å andra sidan har jag inte läst något av Vigdis Hjorth tidigare, så för mig blir det en helt ny historia.

Elizabeth Strouts roman, Vad som helst är möjligt, har jag fått hem och skall läsa inom kort, kanske till och med i kväll. Jag läste Mitt namn är Lucy Barton förra året. En mörk, men samtidigt livsbejakande, lyhörd och förlåtande berättelse om att växa upp under eländiga förhållanden, om att ha kraft att bryta sig loss och skapa sig en bättre framtid, men också om att inte ha den styrkan. Mest handlar det kanske om att kunna förlåta och att försonas med sitt förflutna. Handlingen i den här nya romanen verkar luta åt samma håll, vilket lovar gott.

Klicka gärna in hos Johannas Deckarhörna och tipsa om fem böcker på veckans tema. Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många bra tips.