Författare: Justnujusthar

Jag fyller år, är barnvakt och går på hästpromenad

Publicerat den av Justnujusthar10 kommentarer

Det är riktigt lyxigt att bo nära många i vår släkt. Nu när Erica och Mattias har flyttat in i sitt hus i byn nära oss, kan jag ta cykeln och vara barnvakt hos dem inom bara några minuter.

Precis som i gamla tiders byar kan man hjälpas åt mellan generationer, hur smart är inte det? Nu när Bella och Jackie vuxit upp och klarar sig mestadels själva, har jag tid och energi att vara barnvakt till Max och hans lillebror. Jättekul och mysigt för mig, kanske ganska bra för barnen att få intryck av många vuxna i olika åldrar och en andningspaus för småbarnsföräldrarna.

… däremot tveksamt om Max gillar när jag visslar ”Mössens julafton”… Klicka på bilden och se hans reaktion…

Eftersom jag inte tycker om att fira mig själv hade jag sagt bestämt ifrån till firande i torsdags. Jag fyllde femtio då. Men jag fick besök ändå, och fick bland annat en så här fin vas med pioner.

Och så fick jag det här havet av blommor och rosen på ljusbrickan.


Men allra först blev jag väckt av att att någon sköt utanför oss. Jag trodde att det var hos grannarna och skyndade upp för att se vad som hänt och ringa efter hjälp. Men där på trappan stod en av mina bröder med familj och såg ganska nöjda ut med att ha lyckats överrumpla oss totalt :))

Och apropå bröder tycker jag att jag liknar dem när Jackie fotade mig med ett filter på Snapchat som gör om kvinnor till män och män till kvinnor. För att det inte skall bli några pinsamma missförstånd så är det på bilden längst till höger som jag är fotad med det filtret…

Filtret gör tydligen käkarna bredare, ögonbrynen buskigare, lägger till skäggstubb och gör huden grövre och rynkigare. Det är tydligen utmärkande för män, enligt Snapchat. Jag måste testa att fota med filtret som gör om män till kvinnor och se vad filtret tycker saknas hos mig :)) Att göra om en kvinna till mer kvinna. Återkommer med bild!

Jag fortsätter att gå promenader med Leiftra eftersom hon inte är helt fri från hälta än. Det är mycket bättre, så jag har fått klartecken att sitta upp och skritta, så det skall jag göra när helgen är över och jag hunnit med en del måsten.

Så här ser det ut när vi är på väg från skogen tillbaka till hagen och stallet. Magiska kvällar nu, när det är lagom varmt och man kan vara ute ganska sent och se solen gå ned.

Men nu är det det dags för ett av de måsten som jag nämnde tidigare. Hoppas ni har en härlig dag med lagom mycket sol!

♥

Böcker jag ser fram emot sommaren 2019

Publicerat den av Justnujusthar6 kommentarer

I veckans topplista vill Johanna i deckarhörnan att vi berättar om de fem böcker som vi ser allra mest fram emot i sommar.

Det här är de böcker jag ser fram allra, allra mest mot att läsa. Två av favoriterna vill jag läsa för mitt arbetes skull, min avhandling, så dem tar jag med som bonusböcker, nämligen Demokratins genombrott: Människor som formade 1900-talet och Så gör jag:  konsten att skriva.

* Döden klär i domino är andra delen om Hannah Lönn, en ung klädskapare som dras in i brottsutredningar. Första delen om Hannah Lönn, En sax i hjärtat, läste jag 2017, och jag har sett fram mot uppföljaren sedan dess. Mysiga pusseldeckare som utspelar sig på 50-talet.

* Dotterns berättelse är författarens andra roman. Den första, Den tyska flickan, var en stark roman som baserade sig på verkliga händelser och den berörde mig otroligt mycket. Jag kommer antagligen aldrig att glömma varken handlingen eller prosan.

* För tre år sedan läste jag Simma med de drunknade. Nu kommer författaren med en ny roman, Systerklockorna, och jag vill absolut läsa den. Slutet på 1800-talet. En ny präst flyttar in i prästgården i Gudbrandsdalen där den nittonåriga Astrid arbetar. Samtidigt kommer en främmande man från Tyskland med storslagna planer. Man anar att ingenting blir sig likt.

* Fallet beskrivs så här: ”Stockholm har börjat återhämta sig efter 90-talets IT-krasch och ekonomin ser ljusare ut. På krogen träffar Mikael Lotta och strax påbörjar de sin gemensamma bostadskarriär. De följande åren flyttar de från lägenhet till lägenhet, allteftersom lånen ökar. Inga moln finns på den klarblå bostadshimlen, och Mikael börjar spekulera i nybyggda lägenheter som en säker investering.”

* Romanen med titeln Bror beskrivs så här: ”Bröderna är begåvade och ambitiösa, men fostras i en miljö där möjligheterna är få och tryggheten sällsynt för unga svarta män. Sommaren 1991 tar drömmarna slut, och ett liv präglat av trauma och oförlösta minnen väntar för Michael och hans familj. Bror är en roman om sorg och rasism, minnen och musik, och för tankarna till Ta-Nehisi Coates och Colson Whitehead.”

Men det finns ju många fler som lockar, och de kommer här:

Nya böcker som kom i maj som jag vill läsa

Nya böcker som kommer i juni som jag vill läsa

Nya böcker som kommer i juli – augusti som jag vill läsa

Vad ser ni fram emot att läsa i sommar?

Här finns mitt inlägg med mina favoriter för hela året 2019.

♥

Recension: Gå förlorad av Agnes Lidbeck

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer

Det är något med språket i Agnes Lidbecks romaner som gör att jag bara måste läsa dem, trots att berättelserna karaktäriseras av en krass syn på människor, i alla fall på ganska vanliga människor från medelklassen, och berättelserna får mig på dåligt humör. Språket är kyligt, rakt och osentimentalt, men framförallt extremt fängslande.

Gå förlorad är en fristående tredje och avslutande del i en trilogi. Debutromanen, Finna sig, kom för två år sedan och präglas precis som uppföljaren, Förlåten, och Gå förlorad av en hel del svärta. Enligt den senaste mätningen är vi i Sverige bland de lyckligaste människorna i världen. Men det är inte de lyckligas liv som Agnes Lidbeck har valt att skildra.

Här handlar det om Anders, en jämställd man som lever med sin fru och dotter i ett trivsamt villakvarter och som arbetar på samma arbetsplats som sin mamma, eller morsa som han kallar henne när hon inte hör, i samma yrke som hon, bara inte lika framgångsrik. Agnes Lidbeck skildrar vardagliga händelser, som lågstadiets skolavslutningspicknick där familjen sitter på en filt. ”Det skiner om oss, tänker Anders.” Han leker med barnen och förväntar sig att bli sedd och uppskattad för det, men när han söker de andras blickar sitter de tätt ihop och pratar om något som det är meningen att han och andra inte skall höra. Han söker ständigt bekräftelse, men det är aldrig nog. Han bakar surdegsbröd som han fotograferar i fint ljus och lägger upp på Instagram och inväntar likes.

Agnes Lidbeck väljer att skildra det som kan finnas, eller finns, beroende på vilken människosyn man har, bakom det som syns utåt. Samtliga ger intryck av att vara missnöjda med sina liv. De lever så som de tror förväntas av dem, inte som de egentligen vill. Om de ens vet vad de vill. De tillåter sig inte att känna efter. Överhuvudtaget är det väldigt få känsloyttringar i den här trilogin. När de väl visar sig sker det som undertryckt frustration, plötsligt och kraftfullt, men försvinner sedan i berättelsen som om ingenting har hänt.

Jag tycker inte om personerna i Agnes Lidbecks romaner, men jag blir trollbunden av hur de skildras. Ibland tycker jag dock att språket blir litet väl korthugget, det är som att läsa en barnbok. ”Kniven skrapar löken ner i grytan. Anders skär annat. Anders klipper grenar från rosmarinplantan i köksfönstret, och timjankvistar.” Jag får associationer till Barbro Lindgrens barnböcker om Max, och det var nog inte riktigt meningen.


Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 239
Utgivningsdatum: 2019-03-27
Förlag: Norstedts
Omslag: Sara R. Acedo
ISBN: 9789113092942
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris