Böcker jag ser fram emot sommaren 2019

I veckans topplista vill Johanna i deckarhörnan att vi berättar om de fem böcker som vi ser allra mest fram emot i sommar.

Det här är de böcker jag ser fram allra, allra mest mot att läsa. Två av favoriterna vill jag läsa för mitt arbetes skull, min avhandling, så dem tar jag med som bonusböcker, nämligen Demokratins genombrott: Människor som formade 1900-talet och Så gör jag:  konsten att skriva.

* Döden klär i domino är andra delen om Hannah Lönn, en ung klädskapare som dras in i brottsutredningar. Första delen om Hannah Lönn, En sax i hjärtat, läste jag 2017, och jag har sett fram mot uppföljaren sedan dess. Mysiga pusseldeckare som utspelar sig på 50-talet.

* Dotterns berättelse är författarens andra roman. Den första, Den tyska flickan, var en stark roman som baserade sig på verkliga händelser och den berörde mig otroligt mycket. Jag kommer antagligen aldrig att glömma varken handlingen eller prosan.

* För tre år sedan läste jag Simma med de drunknade. Nu kommer författaren med en ny roman, Systerklockorna, och jag vill absolut läsa den. Slutet på 1800-talet. En ny präst flyttar in i prästgården i Gudbrandsdalen där den nittonåriga Astrid arbetar. Samtidigt kommer en främmande man från Tyskland med storslagna planer. Man anar att ingenting blir sig likt.

* Fallet beskrivs så här: ”Stockholm har börjat återhämta sig efter 90-talets IT-krasch och ekonomin ser ljusare ut. På krogen träffar Mikael Lotta och strax påbörjar de sin gemensamma bostadskarriär. De följande åren flyttar de från lägenhet till lägenhet, allteftersom lånen ökar. Inga moln finns på den klarblå bostadshimlen, och Mikael börjar spekulera i nybyggda lägenheter som en säker investering.”

* Romanen med titeln Bror beskrivs så här: ”Bröderna är begåvade och ambitiösa, men fostras i en miljö där möjligheterna är få och tryggheten sällsynt för unga svarta män. Sommaren 1991 tar drömmarna slut, och ett liv präglat av trauma och oförlösta minnen väntar för Michael och hans familj. Bror är en roman om sorg och rasism, minnen och musik, och för tankarna till Ta-Nehisi Coates och Colson Whitehead.”

Men det finns ju många fler som lockar, och de kommer här:

Nya böcker som kom i maj som jag vill läsa

Nya böcker som kommer i juni som jag vill läsa

Nya böcker som kommer i juli – augusti som jag vill läsa

Vad ser ni fram emot att läsa i sommar?

Här finns mitt inlägg med mina favoriter för hela året 2019.

Recension: Gå förlorad av Agnes Lidbeck

Det är något med språket i Agnes Lidbecks romaner som gör att jag bara måste läsa dem, trots att berättelserna karaktäriseras av en krass syn på människor, i alla fall på ganska vanliga människor från medelklassen, och berättelserna får mig på dåligt humör. Språket är kyligt, rakt och osentimentalt, men framförallt extremt fängslande.

Gå förlorad är en fristående tredje och avslutande del i en trilogi. Debutromanen, Finna sig, kom för två år sedan och präglas precis som uppföljaren, Förlåten, och Gå förlorad av en hel del svärta. Enligt den senaste mätningen är vi i Sverige bland de lyckligaste människorna i världen. Men det är inte de lyckligas liv som Agnes Lidbeck har valt att skildra.

Här handlar det om Anders, en jämställd man som lever med sin fru och dotter i ett trivsamt villakvarter och som arbetar på samma arbetsplats som sin mamma, eller morsa som han kallar henne när hon inte hör, i samma yrke som hon, bara inte lika framgångsrik. Agnes Lidbeck skildrar vardagliga händelser, som lågstadiets skolavslutningspicknick där familjen sitter på en filt. ”Det skiner om oss, tänker Anders.” Han leker med barnen och förväntar sig att bli sedd och uppskattad för det, men när han söker de andras blickar sitter de tätt ihop och pratar om något som det är meningen att han och andra inte skall höra. Han söker ständigt bekräftelse, men det är aldrig nog. Han bakar surdegsbröd som han fotograferar i fint ljus och lägger upp på Instagram och inväntar likes.

Agnes Lidbeck väljer att skildra det som kan finnas, eller finns, beroende på vilken människosyn man har, bakom det som syns utåt. Samtliga ger intryck av att vara missnöjda med sina liv. De lever så som de tror förväntas av dem, inte som de egentligen vill. Om de ens vet vad de vill. De tillåter sig inte att känna efter. Överhuvudtaget är det väldigt få känsloyttringar i den här trilogin. När de väl visar sig sker det som undertryckt frustration, plötsligt och kraftfullt, men försvinner sedan i berättelsen som om ingenting har hänt.

Jag tycker inte om personerna i Agnes Lidbecks romaner, men jag blir trollbunden av hur de skildras. Ibland tycker jag dock att språket blir litet väl korthugget, det är som att läsa en barnbok. ”Kniven skrapar löken ner i grytan. Anders skär annat. Anders klipper grenar från rosmarinplantan i köksfönstret, och timjankvistar.” Jag får associationer till Barbro Lindgrens barnböcker om Max, och det var nog inte riktigt meningen.


Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 239
Utgivningsdatum: 2019-03-27
Förlag: Norstedts
Omslag: Sara R. Acedo
ISBN: 9789113092942
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Vårens fem bästa böcker i veckans topplista

I veckans topplista vill Johanna i deckarhörnan att vi berättar om de fem böcker som vi tyckt vara de allra bästa under våren, det vill säga guldkornen under mars-maj.

Det här är de fem böcker jag tyckt vara bäst under våren. Två av böckerna gav jag femmor och tre av böckerna fyror i betyg. Scrolla ned så berättar jag litet om var och en av dem.

★★★★★
Skamlös
Skärmhjärnan

★★★★
Innan ni tog oss
Staden
Folk med ångest

♥  Skärmhjärnan
Sammantaget ger Skärmhjärnan ett bra underlag för beslut om hur man bör förhålla sig till sitt eget skärmanvändande och hur man som förälder bör förhålla sig till barnens och ungdomarnas användning av mobiler och surfplattor.

För mig var det en ögonöppnare att läsa att den främre delen av vår hjärna inte är tillräckligt utvecklad förrän i 25-30-årsåldern. Och det är just den delen som reglerar vårt risktagande och vårt belöningssystem. Det innebär att barn och ungdomar har mycket svårare än vi vuxna att styra mobiltelefonanvändandet, eftersom deras hjärna ännu inte är fullt utvecklad för att kunna avstå från sådant som får dem att må bra för stunden, som att hela tiden använda mobiltelefonen.

Här har jag recenserat Skärmhjärnan.

__________

♥  Staden
Det här måste vara det perfekta upplägget för en rysare – en liten grupp människor som skall tillbringa fem dagar på en helt isolerad och ödelagd bruksort, långt ifrån annan bebyggelse och kommunikationer.

Man anar redan i första kapitlet att något hemskt har hänt, och kommer att hända igen. Jag läser och både önskar och inte önskar att teamet skall vända om. Jag är ju så nyfiken på vad teamet skall upptäcka, men när de kör in i den igenvuxna staden som ligger så isolerat i en dalgång att den inte ens finns med på kartor, och börjar sätta upp sina tält, då vill jag bara ropa nej, nej, gör det inte! Det låter kanske märkligt, men det är samtidigt väldigt stämningsfull läsning.

Här har jag recenserat Staden.

__________

♥  Folk med ångest
Jag har läst Fredrik Backmans senaste roman, Folk med ångest. Det är samma känslomässiga bergochdalbana som när jag har läst hans tidigare böcker, och samma varma underton. Fredrik Backman håller sina läsare i handen genom hela historien, och titeln till trots känns det både tryggt och trivsamt, och överraskande roligt.

Försök bortse från omslaget, det fick mig nästan så avskräckt att jag inte ville läsa boken, och nu när jag läst tycker jag inte att det motsvarar djupet i innehållet det minsta.

Här har jag recenserat Folk med ångest.

__________

♥  Innan ni tog oss

Det här är en fängslande och väldigt fint berättad historia som, trots att den baseras på fruktansvärda händelser, ändå har en varm ton och ger en stor läsglädje. Det är en konst att hitta den rätta nivån med tanke på ämnet. Att det blir så bra tror jag delvis beror på att historien berättas omväxlande i dåtid och nutid, delvis på att författaren har en så mjuk och lugn berättarröst.

Berättelsen om hur Rill och hennes småsyskon rövas bort och kommer till ett barnhem, hur de behandlas och hur de försöker hålla ihop och inte skiljas åt, är den mest gripande. Kapitlen som skildrar Averys sökande i nutid efter förklaringar till den gamla damens intresse för hennes armband, Averys efterforskningar genom brev och fotografier och hur hon långsamt inser hur allt hänger ihop, är spännande på ett eftertänksamt vis. Kombinationen dåtid och nutid blir väldigt lyckad och trots ämnet skulle jag klassificera Innan ni tog oss som en feelgoodroman.

Här har jag recenserat Innan ni tog oss.

__________

♥  Skamlös
De tre författarna vill visa att social kontroll inte bara handlar om grova övergrepp som tvångsäktenskap och könsstympning, utan även om mildare former som genomsyrar hela livet för många flickor och kvinnor. Författarna till Skamlös beskriver det så bra, när de lyfter fram att de inte uppmanar till att bryta sig loss från familjen, utan att det handlar om att vi  måste hitta en lösning.

”Vi pratar inte om de här grejerna för att kritisera eller hänga ut vår egen kultur. Vi gör bara upp med något vi upplever som en kulturlöshet i den kulturen. Vi pratar om det för att vi inte tycker att vi skall behöva välja antingen eller. Jag tror att vi kan vara både och. För mig är det viktigt att kunna prata öppet om de här sakerna, och samtidigt vara stolt över min flerkulturella bakgrund och kulturen som mina föräldrar kommer ifrån. Jag fattar inte varför vissa tycker att det är en motsättning.”

De personliga berättelserna och diskussionerna i boken gör det lättare att sätta sig in i de olika förtryckande situationer som beskrivs. Som när en flicka tvingades vara med i simundervisningen iklädd skjorta och leggings. Det är inte svårt att föreställa sig hur jobbigt det hade varit att sticka ut så i förhållande till resten av klassen, för att inte tala om hur mycket svårare det hade varit att lära sig simma. Eller när en våldtagen flicka berättade om övergreppet för sin mamma, och det första mamman sade var: ”Vad har han gjort med dig? Jag måste få veta hur pass vanhedrad familjen har blivit.” Vissa saker har jag inte reflekterat över tidigare, som att muslimska tjejer inte bör lägga upp selfies där ansiktet syns i sociala medier, eftersom du då blir synlig och det anses skamligt.

Här har jag recenserat Skamlös.