Temat för Ugglan & Bokens tisdagstrio är 1800-tal. Jag kikade runt i bokhyllorna och insåg att flera av mina favoriter är antingen skrivna av en författare som levde på 1800-talet och/eller utspelar sig handlingen då.
Till trion väljer jag: 📍Doktor Glas av Hjalmar Söderberg 📍Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde 📍Stad-böckerna av Per Anders Fogelström
De första stad-böckerna utspelar sig ungefär 1890. Sedan blir det nytt århundrade. Jag inser nu att jag inte recenserat Dorian Grays porträtt, det måste jag göra. Stad-böckerna läste jag för så länge sedan att jag nog måste läsa dem igen för att kunna skriva om dem på ett rättvisande sätt.
Jag har bara sett Borta med vinden och Utvandrareposet, men skall läsa böckerna någon dag. Kate Mortons Klockmakaren och Mikael Niemis Koka björn har jag inte heller läst än. Däremot har jag läst och tyckt mycket om Historieläraren av Matt Haig, Carmilla av Sheridan Le Fanu (världens kanske allra första vampyrroman, från 1872), Vända hem av Yaa Gyasi, Ormen i Essexav Sarah Perry.
Övriga läste jag innan jag började bokblogga. Trilogin av Jan Fridegård handlar om Vikingatidens Sverige, men den finns med eftersom författaren är född i slutet av 1800-talet. Systrarna Brontës romaner är också sådana böcker som jag läste under högstadiet och gymnasiet, och borde läsa igen nu i vuxen ålder, med ett annat perspektiv på livet.
För övrigt känns det irriterande att smittas av covid just nu, när det kändes som jag klarat mig igenom två år av pandemi. Men jag skall egentligen inte klaga, efter tre dagar med 39 graders feber, och sedan hosta några dagar, har jag faktiskt sovit tre nätter utan att vakna av hosta varenda timme. Tröttheten finns kvar i kroppen och benen känns som bly att förflytta, men det är inte så konstigt med tanke på hur kroppen har fått kämpa. Jag har nog åldrats tjugo år de här två veckorna.
Klicka gärna på länkarna till boktitlarna så kommer ni vidare till mina recensioner.
Övriga tror jag är minst lika bra, och de finns (såklart) i min läslista 📚 Jag blev nu väldigt lockad av Madame Bovary of the Suburbs, av Sophie Divry 🤍
Jag fick tips om Netflixserien Fab 5 – Queer Eye, och tänkte att jag ger den en chans. Jag plöjde alla de sex säsongerna i ett svep..!
Fab 5 är en ny version av en realityserie som visades i början av 2000-talet. En man eller kvinna får en ny garderob, råd om hur han eller hon kan ta hand om sitt yttre, tips om kultur och etikett, ibland en ny frisyr och alltid ett omgjort hem eller arbetsplats. Varje avsnitt avslutas med att personen lärt sig att laga en enkel, god och sofistikerad rätt att bjuda sina närmaste på, nystylad och i sitt omgjorda hem. Som det uttrycks i boken: ”It’s not a makeover – it’s a make better”.
Visst, det är fängslande att se hur en person tas om hand i varje avsnitt, och får hjälp att plocka fram sitt bästa jag och även till viss del komma över psykiska svårigheter som de tampas med. Och även om killarna i serien kallar personen de hjälper för avsnittets hjälte, är det ändå de här fem männens personligheter som gör hela serien, de utgår från personernas inre och tar hand om helheten, inifrån och ut. Det måste vara som att ha fem privata psykologer som coachar på olika sätt under en vecka. Tan France, Antoni Porowski, Bobby Berk, Karamo Brown och Jonathan Van Ness är fantastiska. De ser verkligen den person de hjälper, de skapar en kontakt som inte vore möjlig om de inte brydde sig. Vilket gör att jag, och tydligen de flesta som ser den här serien, berörs på djupet. Allt känns äkta och den positiva känslan genomsyrar serien.
När jag hade sett det sista avsnittet i senaste säsongen fick jag abstinens ;) Det är anledningen till att jag köpte den här boken. Den är snygg med en snygg layout, läckra foton, kloka texter med en hel del livsvisdom som jag tror kommer av att ha de fem har upplevt svårigheter i livet, och lärt sig hantera dem. Jag har skummat igenom boken och läst litet noggrannare här och var.
Ett tips om man vill se litet mer vårdad ut i sneakers, är att stoppa in de knutna snörena under plösen på skon, så blir det inga lösa ändar som fladdrar.
Antoni, som är killen som står för matlagningen, har samma inställning som jag: ”Feeding someone else is a service. It’s the ultimate act of love and care you can pass on to another person”.
Jag lärde mig också ett bättre sätt att bevara till exempel fruktsallad fräsch längre än bara någon timme. Pressad citron förhindrar att äppelbitar och andra frukter mörknar, men om du tar en del honung och två delar vatten och lägger i frukten någon minut, så håller sig frukten upp till åtta timmar. Det skall jag testa!
Kul tips till dukningen kan vara att ställa små ramar med foton på gästerna på bordet. Bra tips om man är rädd att det skall bli stelt runt bordet.
De fem skippar helst ytligt prat vid middagsbjudningar, och ger tips på hur man kan skapa eldigare och mer spännande samtal. Ställ frågor som: a) du har 24 timmar kvar att leva, vad gör du? b) i kväll är du en superhjälte, vilken är din superkraft och varför? c) hur skulle du definiera glädje just i denna stund? d) vem älskar du och hur visar du det? e) hur kan du bli en bättre person? De djupare frågorna gör att du börjar fundera och genom det växer som person, lär dig vem du är och vad du vill i livet.
I boken presenterar sig de fem killarna och berättar om stort och smått som format dem och gör dem till vilka de är i dag. Här finns skönhetstips, recept, styling- och inredningstips som skapar din egen personliga stil och ger dig självförtroende. Och här finns mycket klokhet som man gott kan fundera över, om man inte redan gör det. Jag ger boken betyget 4, eftersom jag tycker att den fyller sitt syfte. Mig personligen gav den inte så mycket, så mitt utbyte av den blir en trea. Teveserien skulle jag däremot ge full pott, och det beror som jag skrev inledningsvis huvudsakligen på de fem männens personligheter, som lyckas få värmen att nå ut genom teveskärmen.
Mitt betyg: 4/5
Författare: Antoni Porowski, Tan France, Jonathan Van Ness, Bobby Berk, Karamo Brown Antal sidor: 256 Utgivningsdatum: 2018-11-13 Förlag: Clarkson Potter/Ten Speed Medarbetare: Denise Crew och Gavin Bond (fotografier)