Kategori: Psykologi

Självförtroendetrenden – som kejsarens nya kläder?

Publicerat den av Justnujusthar3 kommentarer

Jag brukar läsa Clara Lidströms blogg då och då. Hon bloggar som Underbara Clara.

I dag länkade hon till en radiokrönika där hon diskuterar trenden att egoboosta sig själv. Väldigt tänkvärda tankar, ni måste klicka in här och lyssna själva!

Den här bilden har jag lånat från hennes blogg

.

I sin radiokrönika tror jag att Clara Lidström sätter ord på det som många av oss andra också tänker. Själv tycker jag att den här självförtroendetrenden, som går ut på att egoboosta sig själv, känns som kejsarens nya kläder. Under en fasad av stark självkänsla finns tvivlet kvar.

Bättre då att köra på trots att man har dåligt självförtroende, som Clara Lidström uttrycker det. Jag håller med henne om att det antagligen stärker självkänslan med tiden, att köra på trots att man inte är helt nöjd med sig själv.

Och så det viktigaste, enligt mig – man blir antagligen mer ödmjuk som människa om man tvivlar på sig själv ibland. Av det utvecklas man. Att vara snäll och ödmjuk har väl varit det mest otrendiga man kan vara, men vet ni vad, jag tror att pendeln har svängt!

Det vore intressant att höra hur ni tänker om trenden att egoboosta sig själv. Berätta!

Domestic Goddess

Publicerat den av Justnujusthar8 kommentarer

A domestic goddess is a woman who keeps her home clean, uncluttered, tastefully decorated, and ordered. She is an expert in the kitchen, a delightful baker, exceptional cook and incredible entertainer. A domestic goddess always looks sexy and gorgeous. She can work in the garden, carry her partner’s golf clubs, put up shelves in the house, be a wonderful mother and a nympho in the bedroom. She knows and meets her spouse’s every need. A domestic goddess is full of knowledge and can talk about many subjects which might be of interest to her spouse. She encourages him to watch the football game on TV and play poker with his friends. In return, a domestic goddess is adored and admired by her spouse. As she satisfies and fulfills his every need, he has no desire or need whatsoever to stray.

Var bara tvungen… ;)

 

Recension: Niceville av Kathryn Stockett

Publicerat den av Justnujusthar4 kommentarer

Bilderna är från filmen som jag inte sett ännu, men absolut skall se snarast. Men jag måste rekommendera er att läsa boken. Den är helt fantastisk!

Jag sträckläste boken i princip från början till slut. Den är omöjlig att lägga ifrån sig, samtidigt som man önskar att den aldrig skall ta slut.

Om ni inte varken läst boken eller sett filmen har ni säkert hört om handlingen. Men kortfattat kan jag ändå berätta att det handlar om en närliggande period i USAs historia då raslagarna fortfarande tillämpades. Det känns ofattbart att det faktiskt handlar om 1960-talet.

I svensk översättning heter boken Niceville, efter det fiktiva namnet på staden där allt utspelar sig. I original heter den The help, syftande på de svarta hembiträden/barnjungfrur/kokerskor som de vita överklasskvinnorna i den amerikanska södern inte kunde klara sig utan, men som ändå drabbades av förödmjukande diskriminering.

Det var ok att låta de svarta hembiträdena uppfostra de vita barnen från spädbarnsåldern, men använda herrskapets porslin eller toalett fick de inte. De kunde ju sprida sina farliga sjukdomar. Just frågan om de separata toaletterna får en central och tragikomisk roll i boken.

När societetsflickan Skeeter återvänder till hemstaden Jackson i Mississippi efter avslutade universitetsstudier, faller hon tillbaka i sitt gamla liv med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler. Men hon har förändrats. Hon vill mer och ser nu annorlunda på tillvaron. Hon drömmer om att bli författare och får så småningom ett jobb på lokaltidningen. Genom sitt arbete får hon kontakt med den svarta hemhjälpen Aibileen, som har förlorat sin ende son men uppfostrat och älskat sjutton vita barn. Deras möte blir början på en udda och också väldigt farlig vänskap.

Tillsammans med en annan svart hemhjälp – den egensinniga och smarta Minny – bestämmer sig Skeeter och Aibileen för att skriva en bok som skildrar verkligheten i staden som de kallar Niceville. De skriver om hur de svarta har förnedrats och diskriminerats. Men också om drömmar, längtan och hopp. Arbetet med boken kommer att förändra deras liv för all framtid.

Det här är en bok som gjorde stort intryck på mig. Självklart på grund av handlingen men också på grund av det sätt som boken är skriven på. Tänk hur vi är mot varandra, vi människor.