Mina favoriter till Årets svenska fackbok

fackbockerna

Det här är de böcker som har nominerats till Årets svenska fackbok 2016. Jag vet inte hur man skall kunna välja ut en enda bok av så sinsemellan olika genres, men jag har tre favoriter: 1947, Arktis och Skotten i Köpenhamn. Klicka på titlarna så länkas du vidare till mina recensioner av respektive bok.

Galan är i kväll, och direktsänds på Augustprisets hemsida kl. 17.30 – 18.45.

.

Edit: Årets svenska fackbok är Gutenberggalaxens Nova av Nina Burton. Min recension finns här.

 

 

Recension: Fattigfällan, av av Charlotta Von Zweigbergk

Recensionsexemplar från Ordfront förlag - stort tack!
Recensionsexemplar från Ordfront förlag – tack så  mycket!

 

Mitt betyg: 2/5

Antal sidor: 255
Utgivningsdatum: 2016-07-26
Förlag: Ordfront
Formgivning: Josefine Edenvik och Elina Grandin
ISBN: 9789170378799
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Innehållet i korthet, hämtat från förlagets hemsida

Vi svenskar tror gärna att det finns ett tryggt skyddsnät om något händer. Socialförsäkringar och inte minst socialtjänsten ser till att inga blir vräkta eller behöver svälta. Men sanningen är att alltfler glider igenom skyddsnätet, att socialtjänsten på många platser havererat totalt och att den växande skaran fattiga i Sverige möter ett system som misstänkliggör och kontrollerar dem, snarare än att erbjuda hjälp. Beata har en ordentlig utbildning, en fin lägenhet och har själv uppfostrat fyra barn utan att någonsin vara sen med en enda räkning. Visst, hon har aldrig haft det fett, men hon har blivit expert på att hushålla med sina tillgångar, tagit knäck efter knäck och aldrig varit rädd för att ta i. Hur kunde det bli så att hon som alltid varit så kompetent till sist är en av dem som köar utanför Frälsningsarméns matutlämning? Som tar dyra sms-lån och pantsätter sina smycken för att inte bli vräkt. Det enda misstaget hon begick var att bli långvarigt sjuk. I Fattigfällan får vi följa Beatas kamp med socialen och hennes strävan efter att försöka få en stunds trygghet för att orka bli frisk innan det är för sent. Beata är ett fiktivt exempel på alla de som farit illa när olyckan varit framme, men allt som händer henne i boken är baserat på verkliga händelser.
.

Så tyckte jag om boken

Fattigfällan är nominerad till Årets svenska fackbok. Ämnet är otroligt viktigt och jag tror att många av oss kan känna igen oss i det som beskrivs i boken, även om vi inte varit i samma situation lika lång tid som huvudpersonen. Man måste vara frisk för att vara sjuk, sade en läkare till mig någon gång under min långvariga behandling efter en bilolycka som slet av mig benet. De erfarenheter jag har av sjukvård och även av myndigheter motsvarar både det min läkare sade och de händelser som lyfts fram i Fattigfällan. Man upplever att det inte finns någon logik i myndigheternas regler för exempelvis ekonomiskt bistånd. Att det saknas en vilja att hjälpa de behövande att komma på fötter igen. Att behöva kämpa på det viset som huvudpersonen i boken för att få tillgång till samhällets skyddsnät, det är under all kritik.

Jag är dock förvånad över att Fattigfällan nominerats till Årets svenska fackbok. För att nomineras skall böckerna anses tillhöra ”de bästa nyutkomna böckerna, på svenska språket” som givits ut under perioden 19 oktober 2015 – 23 oktober 2016. En ganska luddig regel, men om man läser tidigare motiveringar till böcker som nominerats, kan man ändå dra vissa slutsatser om vilka kriterier som jurymedlemmarna brukar utgå ifrån. Böckerna skall vara välskrivna och intressanta. Böckerna tar många gånger upp existentiella frågor. Som läsare skall man bli berörd. Böckerna bör fylla ett tomrum, det vill säga bidra med något nytt. Böckerna skall också vara sakligt/vetenskapligt övertygande.

Fattigfällan är utan tvekan intressant och som läsare blir jag berörd. Boken fyller ett tomrum, särskilt då författaren så grundligt lyfter fram varje enskild händelse då huvudpersonen har kontakt med myndigheter och sjukvård och även med vänner och bekanta. Boken skildrar även huvudpersonens upplevelser av händelseutvecklingen. Min uppfattning är dock att Fattigfällan inte uppfyller de krav man kan ställa på en fackbok vad gäller saklighet och nyansering, dessutom är den alltför utdragen och full av upprepningar. Boken har mer karaktär av en debattbok, nog så viktig. Den lyfter fram ett socialt problem i vårt samhälle, som jag hoppas kommer att granskas närmare så att regler och attityder förändras i de fall det behövs. Som underlag för sådana beslut räcker inte Fattigfällan till, den har som jag skrev snarast formen av ett debattinlägg som sätter ljuset på ett problem, snarare än att ge sakligt stöd för åtgärder.

Jag hade önskat att författaren förhållit sig saklig till såväl hur systemet fungerar som till huvudpersonens situation. Det hade givit boken en större tyngd. De pengar som myndigheterna ger ut som bidrag till behövande kommer från andra i samhället genom de skatter som betalas in. Att systemet då ställer krav på bidragstagaren är självklart rimligt och bör tas på allvar. Jag studsar när jag läser uttryck som att ”Experterna kan ta sina informationsbroschyrer och välvilliga råd och stoppa upp någonstans”. Om Fattigfällan skall räknas som en kvalificerad fackbok, anser jag att man bör ställa högre krav på språket än att uttrycka sig på det sättet. Jag förstår inte heller det onyanserade resonemanget som återkommer i boken, om att de felbeslut som huvudpersonen fattar skulle bero på behovet av tröst. Som att huvudpersonen, då hon svälter på grund av sin ekonomiska situation, väljer att börja röka, dricka alkohol och leva på kakor, fryspizza och pommes frites, samtidigt som hon inte har råd att betala sina räkningar, utan är i behov av andra människors ekonomiska stöd för att klara sig. Nämns behovet av en dietist slår författaren bort det som om det vore en skymf. Huvudpersonen uppger att hon inget hellre vill än att bli frisk och arbetsför, och en dietist hade kunnat informera henne om att snabbmat orsakar trötthet och håglöshet, och inte alls bidrar till tillfrisknande. Ren mat kan ge intryck av att vara dyrare, men det mättar bättre och längre och innehåller det kroppen behöver för att kunna reparera sig. Man behöver inte äta samma mängder som av snabbmat för att få i sig det man behöver. Ett annat exempel ur boken är när huvudpersonen får beskedet att hyran för hennes lägenhet på Östermalm i Stockholm ligger 600 kr över gränsen för vad som kan utbetalas som bidrag varje månad, bemöter huvudpersonen det ganska nonchalant med att ”Min hyra är några hundralappar för hög i månaden”, det vill säga hälften av vad som egentligen är fallet.

Boken innehåller många kommentarer av liknande slag som dem jag redogjort för här, och sådana kommentarer drar tyvärr ned intrycket av boken som helhet. Vore boken skönlitterär, det vill säga påhittad, skulle jag inte reagera som nu vad gäller saklig och nyanserad framställning. Som fackbok, som avser att skildra en betydelsefull funktion i vårt samhälle, är dock sådana krav odiskutabla.

 

 

 

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 45

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok.

Recensionsexemplar från Bio & Fokus Förlag - stort tack!
Recensionsexemplar från Bio & Fokus Förlag – stort tack!

Jag har läst den här både vackra och otroligt spännande boken. Den är en av de sex böcker som Augustnominerats till Årets svenska fackbok i år. Jag förstår varför. Jag kunde inte lägga den ifrån mig, utan sträckläste från första till sista sidan. Efteråt bläddrade jag igenom den igen bara för att i lugn och ro kunna titta ordentligt på varje fotografi i boken.

arktis-2

Det här är en perfekt julklapp till alla som är engagerade, eller borde bry sig mer, i klimatförändringarna som påverkar våra sista orörda vildmarker. Unna dig själv ett exemplar av boken också, du kommer att älska den, det gör jag!

Citatet är från sidan 14:

Myrspoven kan göra nonstopflygningar på över 11 000 kilometer, den flyger dag och natt utan att mellanlanda en enda gång och utan att fylla på sina energireserver i form av mat och vatten. Resan tar nio dygn och är inte bara den längsta nonstopflygningen i hela fågelvärlden utan också den längsta nonstopvandringen inom hela djurriket. Myrspovar, som klarar vägen till häckningsplatserna längs arktiska kuststräckor i norr, får leva där några veckor innan det är dags att ge sig iväg på returresan söderut mot övervintringsområdena på södra halvklotet.

Min recension av boken finns här, och här finns fler smakbitar ur bra böcker.

Ha en fin dag!

Arktis: Liv i en värld av is och snö, av Felix Heintzenberg och Ole Jørgen Liodden

Recensionsexemplar från Bio & Fokus Förlag - stort tack!
Recensionsexemplar från Bio & Fokus Förlag – stort tack!

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 200
Utgivningsdatum: 2016-09-08
Förlag: Bio & Fokus Förlag
ISBN: 9789197993333
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Som Augustambassadör har jag den stora förmånen att få den här boken som ett recensionsexemplar i brevlådan. Den är en av de sex böcker som nominerats i kategorin Årets svenska fackbok. Det är lätt att förstå varför den blev nominerad. Texten är engagerande och skriven på ett sätt så att jag inte enbart bläddrar i boken för att se på fotografierna, som det ibland annars kan bli med böcker av det här slaget, utan vill läsa allt. Jag vill lära mig om Arktis, en av våra sista orörda vildmarker, där växter och djur särskilt anpassade för det svåra klimatet lever. Jag vill lära mig om den här väldigt speciella platsen på jorden, där kontrasterna mellan sommar och vinter är så stora. Där djuren och växterna visar en enorm uppfinningsrikedom för att klara en sådan extrem situation som den på Arktis.

Jag läser om isbjörnar och lunnefåglar, stormfåglar och fjällugglor, tretåiga måsar och polarharar, och jag blir så fascinerad. Och imponerad. Myrspovar flyger till exempel längre än 11000 kilometer i ett sträck, utan att mellanlanda eller äta och dricka, för att komma fram till Arktis där de häckar. Resan tar nio dygn. Väl framme på häckningsplatserna längs de arktiska kuststräckorna stannar de några veckor, sedan är det dags att ge sig iväg söderut igen. Vilka maratonflygare, det verkar nästan ofattbart!

arktis-2

Jag läser om grisslor, som lockar sina ungar att hoppa tiotals meter från höga klippor ned i havet redan innan de kan flyga, för att ge sig ut på havet tillsammans. Grisslornas första prövning i livet. Dels att klara sig från att landa i grus och stenar på stranden nedanför, dels att undkomma tundrans och havens rovdjur som väntar på lätta byten nedanför klipporna. Och visste ni hur vissa larver klara den stränga kylan under vintermånaderna? De har glycerol och etylenglykol i sin kroppsvätska, biologiska frostskyddsmedel som de själva framställer. Det finns också djur som kan producera sin egen kroppsvärme så att de är oberoende av omgivningens temperatur.

arktis-3

Hur ofta hör man att en fackbok är en bladvändare, eller att man sträckläste den? Inte så ofta. Men det här är precis en sådan bok. Texten är otroligt viktig och intressant och fotografierna så fantastiskt vackra och spännande. En björn som hoppar mellan isflak, en stormfågel som simmar mellan alldeles blå isblock, en vit fjälluggla som nästan inte syns mot den vita snön. Det är så mycket känsla i varje fotografi att de nästan får mig att vilja resa till Arktis för att själv få uppleva allt detta vackra och dramatiska på plats.

Det här är en perfekt julklapp till alla som är engagerade, eller borde bry sig mer, i klimatförändringarna som påverkar våra sista orörda vildmarker. Unna dig själv ett exemplar av boken också, du kommer att älska den, jag lovar!

 

Beställ biljetter till Augustgalan med Niklas Strömstedt som konferencier

På måndag den 24 oktober avslöjas de nominerade i kategorierna Årets svenska skönlitterära bok, Årets svenska fackbok och Årets svenska barn- och ungdomsbok, och även vilka texter av ungdomar som nominerats till Lilla Augustpriset.

Niklas Strömstedt. Foto: Mattias Edwall
Niklas Strömstedt. Foto: Mattias Edwall

En månad senare, den 28 november, är det så dags att dela ut Augustpriset på den stora Augustgalan i Stockholms Konserthus. Nu är det klart att Niklas Strömstedt blir årets konferencier! Han behöver väl ingen närmare presentation, som en av vårt lands mest kända musik- och teveprofiler. Jag ser väldigt mycket fram emot vad han kommer att göra av sitt uppdrag. I ett annat intervjuprogram har han visat att han är enormt seriös, men samtidigt har både självdistans och kan skämta om både sig själv och andra. Det gillar jag. Hoppas att han vågar briljera på samma sätt under en så mytomspunnen prisceremoni som Augustgalan.

Här kan du beställa biljetter till Augustgalan. Sista beställningsdag är den 14 november.

 

Omtalade favoriter till Årets svenska fackbok

I går resonerade jag kring vad man egentligen menar med bedömningskriteriet i Augustprisstadgarna, ”de bästa nyutkomna böckerna”, och jag berättade vilka böcker jag personligen tycker är värda varsin statyett i sina respektive klasser. I dag skall jag gå litet närmare in på fackboksklassen.

150 titlar har skickats in för bedömning till enbart fackboksklassen. Det är omöjligt för mig att försöka gissa vilka fackböcker som kommer att bli nominerade på måndag, inte minst av det skäl Gunnar Wetterberg, författare och historiker, angav i premiäravsnittet av Augustpodden. Han menade att facklitteraturen får en väldigt begränsad uppmärksamhet på kultursidorna, och jag håller med. De sidorna är inte särskilt ofta till hjälp när man vill hålla sig à jour med aktuell facklitteratur. Och att själv hålla sig uppdaterad om all svenskspråkig facklitteratur inom så varierande områden som kategorin rymmer, det är oöverstigligt.

De böcker Gunnar Wetterberg nämner i Augustpodden, värda en nominering i fackboksklassen, är följande:

 

wetterberg

  • Allt är vågor : Virginia Woolf och den moderna fysiken, av Per Molander
  • De små då : Perspektiv på barn i historien, av Eva Österberg
  • Islams dynamiska mellantid : muslims idéhistoria mellan guldålder och framväxten av politisk islam, av Mohammed Fazlhashemi
  • Vårt klot så ömkligt litet, av Ulf Danielsson
  • Gutenberggalaxens nova : en essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution, av Nina Burton

Blir de här böckerna nominerade får jag en tuff månad, när jag skall läsa och förstå innehållet i allihop, innan Augustgalan den 28 november..!

 

Mitt första förslag på bok som blir Augustprisnominerad 2016
Wetterberg menar att de författare som också är journalister har en större chans att bli nominerade än andra, därför att deras böcker lyfts fram av kollegorna på kultursidorna. I så fall borde min favorit, 1947 av Elisabeth Åsbrink, ha stor chans att bli nominerad. Det håller jag tummarna för! Jag är förstås inte insatt i alla de 150 böcker som konkurrerar i fackboksklassen i år, men i jämförelse med all facklitteratur jag läst står den sig väldigt väl, av skäl som jag förklarar i min recension här. Eventuellt har jag några fler favoriter i fackboksklassen, jag återkommer när jag läst dem.

Har ni några favoriter i år, i någon eller några av klasserna?

 

Nomineringsdags – ”de bästa nyutkomna böckerna”

Just nu är det förmodligen febril aktivitet i de tre jurygrupperna!

I varje jurygrupp ingår fem personer som skall läsa och diskutera vilka av alla böcker som förlagen skickat in, som skall nomineras nu på måndag. Det är kulturjournalister, professorer, författare och andra kunniga ledamöter som skall fälla det första avgörandet om vilka sex böcker respektive texter som skall nomineras i varje klass.

I år skickades det in 149 titlar till den skönlitterära klassen, till fackboksklassen skickades det in 150 titlar och till kategorin barn-och ungdomslitteratur 148 titlar. Till Lilla Augustpriset har 632 texter från ungdomar i åldrarna 16 – 20 år skickats in. En hel del att läsa och bedöma, med andra ord.

gissningar

För att nomineras skall böckerna anses tillhöra ”de bästa nyutkomna böckerna, på svenska språket” som givits ut under perioden 19 oktober 2015 – 23 oktober 2016. Ganska luddig regel, eller hur? Om man läser tidigare motiveringar till böcker som nominerats, kan man ändå dra vissa slutsatser om vilka kriterier som jurymedlemmarna brukar utgå ifrån. Böckerna skall vara välskrivna och intressanta. Böckerna tar många gånger upp existentiella frågor. Som läsare skall man bli berörd. Böckerna bör fylla ett tomrum, det vill säga bidra med något nytt. Böckerna skall också vara sakligt/vetenskapligt övertygande.

Jag har fotat tre böcker som jag tycker bör nomineras, en bok i varje klass. Det tar emot litet att slänga ur mig gissningar, utan att ha läst alla de inskickade böckerna, men som Augustambassadör tycker jag att det ligger i sakens natur att göra det. Enligt min mening uppfyller alla tre böckerna de kriterier som jag tolkat att jurymedlemmarna ofta utgår ifrån.

  • Jag skulle bli mycket överraskad om inte boken 1947 blev nominerad i fackboksklassen, den imponerade enormt mycket på mig. Att kunna skriva med en sådan lätthet om så allvarliga ämnen, och att kunna skala ned så mycket fakta till en så behändig och faktiskt lättläst text, det är fantastiskt bra gjort. Läs gärna min recension här.
  • I barn- och ungdomsboksklassen hoppas jag på att Jack blir nominerad. Det är en både stark och väldigt fin skildring av att växa upp utan gynnsamma förutsättningar, och om att hävda sig själv genom förtryck av andra. Det handlar om hur en ung människa kommer till insikt om vad han har gjort, hur han tar ansvar för det och successivt utvecklas och mognar som person. Min recension finns här.
  • I den skönlitterära klassen har jag valt en bok som jag tror skulle bli en skräll om den nominerades, inte minst på grund av att den kan klassificeras som en deckare. Deckare brukar inte vinna Augustpriser. Men nu är inte det här en klassisk deckare, utan enligt min mening minst lika mycket en relationsroman. En nästan sann historia. Jag skulle kunna läsa boken enbart för språket som är en ren njutning i sig. Berättelsen har dessutom ett djup och skildrar dels hur framtidsvisioner förändras över tid från ungdomsåren till vuxet liv, dels betydelsen av att göra en klassresa, dels vilken skrämmande utveckling hierarkiska miljöer kan leda till. Här finns min recension.

 

På måndag får vi alltså veta vilka arton böcker, samt sex stycken texter, som nominerats! Vinnaren i varje kategori utses sedan av en elektorsförsamling med 21 personer (bokhandlare, bibliotekarier, litteraturkritiker och andra som bedöms lämpliga för uppdraget). Vilka som slutligen vinner de åtråvärda statyetterna avslöjas med pompa och ståt på Augustgalan den 28 november, årets litterära höjdpunkt för författare, förläggare, bokhandlare, bibliotekarier, litteraturkritiker och bokälskare från hela landet!

 

 

 

 

Recension: 1947, av Elisabeth Åsbrink

Mitt första förslag på bok som blir Augustprisnominerad 2016
Mitt första förslag på bok som blir Augustprisnominerad 2016

 

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 298 (inklusive källförteckning)
Utgivningsdatum: 2016-08-11
Förlag: Natur & Kultur
Formgivning: Martin Farran-Lee
ISBN: 9789127143708
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

När börjar vår tid? Vårt nu? 1947 är allt i rörelse. Allt kan fortfarande bli annorlunda.

– Den 10 februari tecknas fredsfördraget i Paris. Det andra världskriget är härmed slut. Samtidigt arbetar Europas fascister och nazister målmedvetet med att samla sig igen efter det stora nederlaget.
– Simone de Beauvoir erfar sitt livs passion, aldrig har hon känt sig så beroende av någon man. Hon börjar skriva feministbibeln Det andra könet.
– En kommitté får fyra månader på sig att lösa Palestinaproblemet.
– Christian Dior presenterar sin första kollektion, The New Look.
– FN:s mänskliga rättigheter ska formuleras, bara några få känner till begreppet folkmord.
– Sonen till en egyptisk urmakare, Hasan al-Banna, önskar vrida tiden mot islam. Han inför den plan som fortfarande är jihadisternas ideal.
– I ett tyskt flyktingläger för barn vars föräldrar mördats av nazisterna, finns tioårige Joszéf. Nu ska han ensam fatta ett livsavgörande beslut – börja ett nytt liv i Palestina eller återvända till förföljelsernas Budapest? Långt senare flyr han till Sverige där han får en dotter, Elisabeth.

Av dessa till synes disparata händelser har Elisabeth Åsbrink skrivit fram berättelsen om en värld som på gott och ont börjar ta form, där idéer om demokrati och medbestämmande föds och dör i samma stund, där en gammal ordning faller och en ny tar vid. Vår tid nu.

 

Så tyckte jag om boken

Om någon någonsin tvivlar på historiens betydelse för nuet, läs Elisabeth Åsbrinks geniala skildring av stort och smått under tolv månader år 1947. Hon visar sakligt och utan pekpinnar, med många olika exempel från händelser under enbart år 1947, hur det som hände då får återverkningar på våra liv sjuttio år senare.

Jag vet inte vad jag hade väntat mig när jag började läsa hennes bok, men inte det här. En bok som klassificeras som facklitteratur, men som är skriven med ett så vackert och välskrivet skönlitterärt språk, långt från akademiska texter. Författaren har ägnat mycket tid åt arkivarbete, vilket den noggranna källförteckningen visar, indelad månadsvis efter bokens kapitel. Jag imponeras av hennes förmåga till perfekta avvägningar av hur mycket som är nödvändigt att berätta om varje enskilt skeende, utan att det blir varken för informationsfattigt eller alltför faktaspäckat. Texten är lättläst och en ren njutning att läsa. Dessutom lika spännande som en kriminalroman, och hur ofta är historieböcker det?

Exempelvis får vi följa vissa skeenden och personer månad för månad, varvat med andra intressanta händelser som pågick parallellt. Jag kan inte minnas när jag senast fick så många nya kunskaper genom en och samma bok. Många gånger handlar det om små och till synes obetydliga händelser som då, 1947, troligtvis inte uppfattades som så anmärkningsvärda, men som i dag, med facit i hand, visar sig vara allt annat än betydelselösa.

Det här är så bra. I mitt tycke är 1947 värd en nominering till Årets bästa svenska fackbok.

 

Elisabeth Åsbrink är journalist och författare. Hon fick Augustpriset 2011 för sin bok Och i Wienerwald står träden kvar, som också belönades med Dansk-svenska kulturpriset 2013 och Kapuścińskipriset 2014. Hon har tidigare bland annat givit ut en bok om Lars Norén och morden i Malexander, Smärtpunkten.

 

Försnack i Augustpodden!

 

Under Augustminglet i Stockholm i måndags hade Tara Moshizi och Daniel Sjölin bjudit in tre gäster för att ta pulsen på Augustpristävlingen. Vilka är favoriterna i år? Är chanserna större om man är journalist? Är det en fördel att vara debutant? Och vilka är egentligen ”De tre stora” i det här sammanhanget?

Programledarna var ett perfekt team som såg till att samtalet blev både gemytligt, intressant och med glimten i ögat. Absolut värt att lyssna på, så följ med från början när det är som mest ovisst och som mest spännande!