När min pappa var i tjugoårsåldern byggde han det här lilla huset till sig och mamma för den ersättning man fick när man låg i lumpen. Under åtta år var det vårt fritidshus när jag växte upp. Vi bodde i Rinkeby under mina första sju år, i ett av miljonprojekten, men vi längtade alltid till landet.
.
När pappa kom hem från jobbet på fredagarna åkte vi direkt ut till det lilla huset på landet. Det här är en lånad bild från nätet, men modellen är densamma, en Volvo duett. Jag och min bror satt i baksätet utan bälte, för bälte var det inte lag på då. Jag har tyckt att modellen är så ful, men nu när jag ser den tycker jag att den är cool :) Och vad praktiskt med det stora lastutrymmet. Där bak fick både hund och packning plats. Och snyggt med rejäl motorhuv, på moderna bilar ser ju bilarna alldeles avhuggna ut, med de korta motorhuvarna som tar slut nästan redan vid vindrutan.
.
Det var en fantastisk barndom. Jag trivdes i Rinkebyskolan och hade kompisar från olika delar av världen. Då var det många barn som kom till Sverige från Chile, Finland och dåvarande Jugoslavien. När det blev helg och lov bytte vi miljö och kunde springa omkring som vi ville i skog och mark. Bygga kojor, leka med Barbie i ormbunkssnåren, klättra upp på höga stenar och leka häst, tälta på tomten, åka skridskor på någon bottenfrusen damm.
.
När det var dags för mat slog mamma eller pappa på gonggongen. Då kom vi springande.
Alla vi tre syskon har bott i huset som halvvuxna under några år var. Jag bodde där under mitt sista år på gymnasiet och något år till innan jag flyttade till Skånegatan på Söder i Stockholm.
.
Och vad har allt det här med Helgbilden att göra? Jo, efter många olika turer med olika ägare har det lilla huset som pappa byggde hamnat i vår ägo. I helgen var Shelly och jag där och gjorde höstfint med frosttåliga växter i krukor. Men vad tycker hon om mina planteringar egentligen..? Blä..?
Fler Helgbilder finns här.
♥
