Söndagens smakbit ur en bra bok v. 39 – Krokas av Elin Olofsson

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:
.

.

Citatet är från sidan 10:

Mannen framför stationshuset tittade på klockan igen. Det var sena eftermiddagen. ”Ni får fråga på byn”, sade han. ”Jag vet ingen som hyr ut.” Den ände av mustaschen han petat mest på hade lagt sig som ett blött, svart streck över kinden. ”Inte till tyskar i alla fall”, sade han. Han vände henne ryggen och gick fram till männen på bänken istället. De glodde fortfarande. Rodnaden hettade på Ulis kinder. Hon måste hitta någon annan att fråga, för hon behövde få luta huvudet mot en kudde någonstans innan tankarna kletade ihop sig och gjorde henne sjuk. Hon ruskade på sig för att bli av med det han sagt. Åh, alla hennes tilltag, alla hennes vilda infall och storslagna planer.

 

Fler smakbitar ur spännande böcker får du hos Flukten fra virkeligheten

Lästa böcker i september och månadens bästa

Hos Mias bokhörna tipsar vi om vilka böcker vi tyckt mest om varje månad. I september var min klara favorit: Vera, av Anne Swärd. Jag kommer att bli förvånad, och besviken, om den inte Augustprisnomineras nu i höst.

Den här hösten är nog min allra bästa läsperiod någonsin. Så många fantastiska böcker som jag har läst. Jag vet inte om det beror på ren tur att det slumpat sig så, eller om jag varit bättre på att välja böcker som passar min smak helt enkelt. Inga bottennapp alls, bara läsvärda böcker allihop.

 

Fjorton böcker lästa under september. Så mycket läst blev det eftersom Patrik varit på tjänsteresor i Finland, Indien och i Sandhamn den här månaden. Jag sover inte så bra när inte hela familjen är samlad, och då blir det en hel del läst istället. Inget dåligt som inte har något gott med sig.

Två överraskningar den här månaden, nämligen Den underjordiska järnvägen och Generation X. Båda otroligt hypade, men enligt mitt tycke var det snarare böckernas ämnen som var läsvärda, inte lika mycket hur de var författade.

Klicka på titlarna här nedanför så länkas du till mina recensioner. Tre av böckerna (Fårdagboken, Krokas och Penguin Bloom) har jag inte hunnit skriva om än, men uppdaterar med länk och betyg inom kort.
.

Mina samlade omdömen för den här månaden

★★★★★
Francesca Cavallo och Elena Favilli, Godnattsagor för rebelltjejer
Kim Leine, Avgrunden
Anne Swärd, Vera (månadens bästa!)
Åsa Söderberg, Hälsokoden – recept för ett friskare liv

★★★★
Jill Santopolo, Världen utan dig
Helena Kubicek Boye, Konsten att sova
Elisabeth Norebäck, Säg att du är min
Anna Thulin, Paris – En stads historia

★★★
Douglas Coupland, Generation X – sagor för en accelererad kultur
Moa Herngren, Tjockdrottningen
Colson Whitehead, Den underjordiska järnvägen

 

Vilken bok blev din favorit den här månaden?

Är det någon särskild bok som du ser extra mycket fram emot att läsa under oktober? Själv verkar jag alltid ha en rejäl trave med böcker som jag hoppas hinna läsa. Under nästa månad skall jag försöka läsa en blandad mix av tyngre romaner, deckare, ungdomsböcker och facklitteratur. Som vanligt, alltså. Bland annat Värd att döda av Peter Swanson, som är en psykologisk thriller, Sjörök av Camilla och Viveca Sten, den historiska deckaren Mafioso av Ray Celestin och den nyutkomna Food Pharmacy – kokboken. Bland andra.

Årets Bok 2017 är framröstad!

Tolv böcker var nominerade och bara en kunde förstås vinna priset. Jag har inte varit på plats på Bokmässan, men följde prisutdelningen live på Facebook.

Förra året vann Martina Haag med  sin otrohets- och skilsmässoroman, Det är något som inte stämmer. De tre böcker som fick flest röster i år var:

3. Vargarnas tid, av Elisabet Nemert
2. Störst av allt, av Malin Persson Giolito
1. Glöm mig, av Alex Schulman

 

Alex Schulmans bok Glöm mig blev alltså framröstad av svenska folket till Årets bok 2017. Jag är själv litet tveksam till att beskriva den som en skönlitterär roman, för mig är det mer en självbiografisk skildring. Däremot är den enormt välskriven, läsvärd och väldigt viktig. Jag har skrivit om den här.

Att Schulman är en kontroversiell författare framkom med all önskvärd tydlighet när jag skrev om hans bok här i bloggen. Många var positiva till att läsa hans bok, medan andra tog starkt avstånd från det på grund av Schulman som person. Här kan man läsa alla kommentarer.

Om man skall se några likheter mellan förra årets vinnare och det här årets, är det att båda böckerna ligger på gränsen till att vara självbiografiska och är dessutom känslosamma och enormt berörande. Båda handlar om dysfunktionella relationer, på två olika sätt.