Recension: En sax i hjärtat, av Marie Bengts

Det här är författarens debutroman och första delen i en planerad serie med huvudpersonen, Hannah Lönn. En klassisk pusseldeckare som utspelar sig i en idyllisk småstads- och landsortsmiljö på femtiotalet. Språket, miljöerna, kläderna och maten – ja, allt är tidstypiskt skildrat in i minsta detalj. Här finns samma personligheter som i en storstad, men i småstadsmiljö framträder de så mycket tydligare. Det är vanliga och ovanliga människor som alla är måna om att visa upp en fin fasad, men som i praktiken inte är så präktiga som de vill ge sken av. Det är bland andra den alkoholiserade smeden, luffaren och kvinnokarlen, den litet udda konditoriföreståndaren, de strama syjuntedamerna, de rejäla lantbrukarkvinnorna, den vackra men kyliga Grace Kelly-kopian och så Hannah Lönn, som kommer med fart, fläkt och flärd i sin gräddvita folkvagn från Stockholm för att bo hos sin faster under några veckor eftersom fastern skadat foten.

Till skillnad från sitt liv som sömmerska och klädskapare i Stockholm förväntar sig Hannah tråkiga veckor med kafferep och syjuntor. Men när Hannah och hennes faster hittar den nyligen pensionerade Asta Grankvist död, med en sysax i bröstet, kommer successivt åtskilliga mörka hemligheter i dagen och det blir en långt ifrån långtråkig landsortsvistelse. Precis som i de klassiska pusseldeckarna från femtiotalet, visar det sig att de flesta i byn hade motiv till mordet. Asta Grankvist var en kvinna som gärna lade sig i andras angelägenheter i sin iver att göra gott och att vara behjälplig. Hennes insikter om vad som i hemlighet pågick i byn tycks ha blivit hennes öde.

Hannah anser ganska omgående att brottsutredarna som utreder mordfallet behöver hjälp, sådan de inte kan få från de hemlighetsfulla byborna. Hon tar därför saken i egna händer och börjar själv luska i vem eller vilka som kan ha mördat grannkvinnan, till brottsutredarnas förtret.

Hannahs spontanitet och rättframhet skapar en charmig kontrast till lugnet i det lilla samhället. Många gånger saknar hon den takt och ton som ofta förväntades av kvinnor vid den här tidsperioden. Hon står dessutom för moderna värderingar som ger henne både sneda blickar och beundran från omgivningen. En ogift kvinna i mogen ålder som hellre satsar på sin karriär än att bilda familj med man och barn.

Berättelsen flyter på så lätt och är riktigt trovärdigt skildrad, vilket sällan brukar gälla moderna kriminalromaner. Den är skriven med ett stort mått av glimt i ögat. Vad sägs till exempel om det här citatet ur boken, då hemförhör skall hållas med en av byborna, som står med blod upp till armbågarna när det ringer på dörren:

Hon kände med ens igen den rödhårige. Han öppnade truten och mumlade något om kriminalassistenter. Han kunde inte sluta stirra på förklädet. ”Nödslakt”, sa Svea. De var nog inte bondsöner, för de fattade inte galoppen. Under ett ögonblick for fanken i Svea och hon var på väg att säga att det var gubben som låg styckad och klar inne i köket. Att hon gjort processen kort eftersom han hade hösnuva – vilket förstås inte gick an för en bonde. Tack och lov hejdade hon sig. Hon blev rädd för sig själv, var kom all den där galghumorn ifrån?

Eller det här:

Molinskan visade tänderna igen och bad dem sätta sig i salongen medan hon blandade till en kanna fläderlemonad. Laila undrade vad det var, hemma drack de bara flädersaft.

Det här är en bok i min smak. Den fick mig till och med att köpa med mig sådana vaniljhjärtan hem från konditoriet som Hannah är så förtjust i. Jag gillar det långsamma tempot och att man får ta del av alla ledtrådar och resonemang. I slutet av boken knyts alla ledtrådar ihop på ett inte direkt oväntat, men väldigt självklart och snyggt vis. Spänningsnivån och drivet är inte, och bör nog inte heller vara, lika högt i en pusseldeckare som i en kriminalroman. Det är istället de olika karaktärerna som håller ihop och skapar intresse i berättelsen. Jag ser fram emot att följa Hannah Lönn genom kommande delar i serien.

Mitt betyg: 4/5
.

Antal sidor: 477
Utgivningsdatum: 2017-03-10
Serie: Hannah Lönn (del 1)
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Formgivning: Sara R. Acedo
ISBN: 9789100168735
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 12 – En sax i hjärtat

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

Jag har precis läst den här charmiga, humoristiska och ganska spännande pusseldeckaren. Handlingen utspelar sig på den småländska landsbygden under sensommaren 1957. Hannah Lönn kommer i sin folkvagn från Stockholm för att bo hos sin faster under några veckor eftersom fastern skadat foten. Till skillnad från sitt liv som klädskapare i Stockholm förväntar sig Hannah tråkiga veckor med kafferep, syjuntor och förlegade värderingar. När Hannah och hennes faster hittar en av grannkvinnorna död med en sysax i bröstet kommer successivt åtskilliga mörka hemligheter i dagen och det blir en långt ifrån långtråkig landsortsvistelse.

Citatet är från sidan 284 f. då hemförhör skall hållas med en av byborna, som står med blod upp till armbågarna när det ringer på dörren:

Hon kände med ens igen den rödhårige. Han öppnade truten och mumlade något om kriminalassistenter. Han kunde inte sluta stirra på förklädet. ”Nödslakt”, sa Svea. De var nog inte bondsöner, för de fattade inte galoppen. Under ett ögonblick for fanken i Svea och hon var på väg att säga att det var gubben som låg styckad och klar inne i köket. Att hon gjort processen kort eftersom han hade hösnuva – vilket förstås inte gick an för en bonde. Tack och lov hejdade hon sig. Hon blev rädd för sig själv, var kom all den där galghumorn ifrån?

Recension kommer i bloggen under kvällen.

Fler intressanta smakbitar ur bra böcker finns i bloggen Flukten fra virkeligheten

♥

Bokbloggsjerka v. 12 – Författare som bidrar till film

I veckans bokbloggsjerka frågar Annika: Har någon av de författare som du följer bidragit till en tv-serie/film? Om inte, vem tycker du skulle få chansen och varför?

Tre bra böcker som blivit film

Cilla & Rolf Börjlinds första del i serien om Olivia Rönning och Tom Stilton; Springfloden, blev en otroligt bra teveserie. Efter två avsnitt stod jag inte ut med att vänta på övriga åtta avsnitt och köpte boken. Sedan plöjde jag hela serien och såg förstås teveserien också. Det kan mycket väl vara min favoritserie bland kriminalromaner. Jag hoppas att SvT lyssnar på folkets vilja och gör teveserier av Börjlinds övriga böcker i serien också.

I slutet av förra året började man filma berättelsen som bygger på Meg Wolitzers bok, Hustrun. Glenn Close, Jonathan Pryce, Christian Slyter och Frances McDormand är några av skådespelarna. Jag var väldigt nyfiken på den här boken, som gäller den alltid så aktuella frågan om livsval. Dels utifrån vad man själv vill med sitt liv, dels av hänsyn till andra, dels utifrån vilka möjligheter som samhällets strukturer ger och vilka hinder de utgör. Min spontana känsla när boken var utläst, var att det inte var en bok helt i min smak. Men jag kunde inte sluta fundera på den, och efterhand insåg jag att författaren avsett mycket mer än vad jag först fått intryck av. Ju mer jag funderade på både bokens form och handling, desto mer växte den i mina ögon. Det skall bli väldigt spännande att se filmen när den kommer.

If I stay är en fin film som baseras på den ännu mer gripande boken med samma namn. Det var bland annat huvudpersonens fantastiska cellospel som fick vår ena dotter att börja spela cello. Filmen vinner på den vackra musiken, men den når inte upp till bokens nivå i övrigt. Jag satt och läste den där våra tjejer tar danslektioner. Det gick förbi andra människor hela tiden och det satt andra i fåtöljerna bredvid. Så sade plötsligt en sexårig flicka till mig: du är alldeles blank på ögonen, varför är du det? Jag berättade litet om handlingen och att det var väldigt sorgligt. Hon verkade nöja sig med den förklaringen.

 

Två böcker som borde bli film

Mamma är bara litet trött och Det är något som inte stämmer är två böcker som borde bli film. Den första handlar om utbrändhet och den andra om otrohet och skilsmässa. De är inga mästerverk som böcker, men jag tror att många som varit i samma situationer kan känna igen sig i huvudpersonerna och kanske, kanske få litet styrka ifrån dem.

 

Länkar till fler som diskuterar stereotyper i böcker finns i Annikas litteratur- och kulturblogg! Titta gärna in där och var med själv också.

♥