De första decemberveckorna

Man hade kunnat tro att tiden skulle gå långsamt dessa tider, då så mycket av det vanliga livet är satt på vänt, men trots att jag tycker att jag är närvarande och engagerad i allt som händer under en dag, och att jag inte stressar, rusar dagarna fram. Varje kväll när jag går och lägger mig känns det som jag nyss gjorde samma sak. Litet oväntat att känna så. Hur upplever ni det, känner ni någon skillnad mellan förra året och det här året i hur snabbt dagarna går?

Ridning är bra på många sätt, inte minst för endorfinerna! Men jag behöver styrketräna också. Sedan de skärpta rekommendationerna har jag inte gjort det, och när jag inte tränar får jag alltid tillbaka snedhet och smärta i höften. Jag läste någonstans att vi är 80 % av befolkningen som har ett vridet bäcken, och det enda man kan göra åt det är att träna sig så rak som möjligt. Det blir inte lika effektivt som på gymmet, men det är sant som det sägs, att bättre med den träning som blir av än ingen alls.

Jag var ute i god tid med att köpa amaryllislökar, dels till oss, dels till mamma pappa, som inte bör vistas på handelsträdgårdar det här året. Så mysigt på Wallby Trädgård med halmbalar, en stor mistel och kransar av gran och en vid entrén. Och som ni ser, knappt några andra där.

Alla våra amaryllisar blommar för fullt nu. Det kommer fler stänglar och fler blommor, så det blir blommor även till jul ♥ ♥

De traditionsenliga pepparkaksgrisarna som jag bakar varje år och spritsar med våra namn hänger i fönstret och doftar gott.

Vi äter fortfarande lunch då och då på Johannesbergs slott. Det är så mysigt där och de lagar så god mat. Tråkigt att det i princip är tomt, jag tycker synd om företagarna det här året. Ofta är vi de enda gästerna när vi äter lunch på slottet. Men ur smittorisksynpunkt är det förstås bra. Den här dagen kom Gunilla och Uffe från Västerås och åt lunch med oss. Mysigt och trevligt att kunna sitta och prata med varandra, sådant man tog för givet tidigare. På ett tomt slott är det enkelt att hålla avstånd och ändå sitta inomhus och slippa frysa.

Först upptäckte vi att en liten sköldpaddsfärgad katt fötts i vårt stall under våren, och senare föddes fem till… Bella har lyckats fånga in tre av dem och fått dem tama genom att ha dem i sitt rum, det är de här två kolsvarta; Arwen och Ginny, och så C-grid som har flyttat till våra grannar. De två svartvita har Bella precis lyckats locka in i en transportbur, så de skall flytta hem till sina nya familjer i kväll.

Det här är Chili, som föddes tidigare i våras. Hon var med mig hela tiden när jag klädde julbocken, på lagom avstånd.

När jag var yngre tvättade jag alltid bilen själv. Sedan blev jag bekväm och började köra in den i biltvätt. Med äldre barn, och inga hästar eller höns, så frigjordes enormt mycket tid. Så nu har jag beställt hem produkter för biltvätt.

Den här hösten/vintern behöver bilen tvättas ofta. Det är bekvämt med plusgrader, men jag ser ändå fram emot julafton då det förväntas snöa hela dagen! Några minusgrader, snö och sol är vad jag och många med mig vill ha nu!

Här är några som tycker att det är perfekt med en grön vinter, särskilt när de kommer åt mina jordgubbsplantor…

Fikapaus med hembakad pepparkaka. Det här var första advent. På söndag är det fjärde advent. Hösten bara försvann.

Flera luncher på Johannesbergs slott. Så fint juldekorerat och pyntat.

Videomöte med Johanna, som jag lärt känna genom bokbloggandet. Jag kände mig faktiskt litet nervös innan vi skulle träffas för första gången via zoom. Att träffas i verkligheten och äta eller fika tillsammans med nya människor gör mig inte nervös, men att umgås genom en skärm kan ju bli väldigt stelt om det inte klickar. Men det gjorde det! Det var inte tyst en sekund. Utom i början, när jag inte fick igång ljudet på datorn :)) Men det löste sig snabbt. Så trevligt att äntligen ses och prata efter flera års kontakt på sociala medier!

Fyra pepparkakshus står nu klara på skänken i vardagsrummet, eller i salen, som man sade då huset byggdes.

Jag kom med i LB Förlags julkalender :)

Litteraturlistan betas av. Just nu läser jag Global Legal History. Ju mer man läser, desto intressantare blir det och ju mer vill man lära sig.

I måndags ställde vi in granen så att grenarna skulle få tid att falla ut innan ljusen skall sättas i. I år har jag gett upp om ljus som sitter ihop med sladdar, och köpt trådlösa julgransljus. Slut på hoptrasslade sladdar! På den vänstra bilden ser ni hur det ser ut när jag varje morgon tittar på årets Julkalender på SvT och på den högra ser ni min arbetsplats.

Både Bella och Jackie har distansundervisning nu. På Jackies idrott har klassen fått i uppdrag att gå ett visst antal kilometer/en viss tid, och genom GPS-markeringarna skapa olika figurer. I går skulle klassen skapa en gran och i dag en tomte. Jag, Shelly och Doris har gått med. För att få till grenarna på granen var vi tvungna att hoppa över diken och ut på en plöjd åker… Jackie i pyjamasbyxor med kakmonstret… :))

Nu skall jag ta mig i kragen och gå ut i gästhuset/hemmagymmet och cykla. Tänkte kombinera det med att se någon bra film eller serie, har ni något förslag på film/serie jag inte bör missa?

Hoppas att ni mår bra!

Julkalender med 24 noveller

Livet blir extra roligt om man överraskar sig ibland, som med en sådan här julkalender! Hos Novellix kan du själv sätta ihop din julkalender med noveller ur deras sortiment. Det här är de noveller jag valde. Äntligen skall jag läsa berättelsen som blev den kanske bästa film jag någonsin sett – Brokeback Mountain. Så fantastiskt fin och så hjärtskärande. Oförglömlig.

De kommer förpackade i en sådan här liten låda.

”Stora läsupplevelser i litet format”, är en perfekt beskrivning av vad det handlar om. Jag valde framförallt noveller av författare jag varit nyfiken på länge, men ännu inte läst någonting av. Att få ett smakprov av olika författares stil och språk innan man köper fullängdsromaner känns väldigt lyxigt.

Utvärdering kommer i helgen, när jag hunnit läsa några stycken.

Ha en fin torsdag!

Rättens nivåer och dimensioner, av Kaarlo Tuori

I boken Critical Legal Positivism (2002) presenterade Tuori en modell av rätten med de utmärkande drag som han anser känneteckna ett idealtypiskt välutvecklat och modernt rättssystem. I Rättens nivåer och dimensioner utvecklas den modellen.

Enligt Tuori har rättsbegreppet två innebörder: a) rätten som en symbolisk-normativ företeelse, det vill säga rätten som ett rättssystem, och b) rätten som tillämpning av lagen.

Rättens nivåer

Tuori menar att rättssystemet är ett flerskiktat fenomen. Det består inte bara av det som framgår av rättens synliga ytnivå, det vill säga språkligt formulerade, uttryckliga normer, utan inkluderar också djupare nivåer, vilka både möjliggör och begränsar det som sker på rättens synliga yta. Dessa underliggande nivåer benämns rättskultur och rättens djupstruktur.

Dessa nivåer interagerar med varandra, exempelvis genom att lagar, domstolsavgöranden och ställningstaganden inom rättsvetenskapen i ytskiktet påverkas av rättskulturen i mellanskiktet, det vill säga juristernas metoder, grundläggande rättsbegrepp och rättsprinciper, och rättskulturen i sin tur påverkas av det som sker i rättens ytskikt. I det djupaste skiktet finns de djupast förankrade rättsliga traditionerna, de mest grundläggande principerna, såsom de mänskliga rättigheterna, vilka förändras långsamt, men både påverkar och påverkas av de två övre skikten.

Rättens dimensioner

Rätten kan således betraktas som ett rättssystem. Rätten kan även ses ur ett annat perspektiv, nämligen rätten som tillämpning av lagen och bestående av specifika samhälleliga utövare. I det moderna samhället kan enligt Tuoris modell urskiljas olika kategorier som specialiserat sig på rättens utövande. De viktigaste anses vara utövare inom a) lagstiftande, b) rättskipande och c) rättsvetenskaplig verksamhet.

Tuori anser att det är de rättsliga utövarna som förmedlar relationerna mellan rättens olika nivåer. Det är ett rimligt påstående, om man tar fasta på att Tuori låter förstå att de viktigaste rättsliga utövarna är utövarna inom lagstiftande, rättskipande och rättsvetenskaplig verksamhet, vilket jag tolkar som att dessa grupper inte behöver vara de enda utövarna enligt Tuoris modell. Följaktligen bör Tuoris modell kunna innebära att även aktörer, som inte är specialiserade inom rättens utövande, kan ha stor betydelse för interaktionen mellan rättens olika nivåer.

Rättens dimensioner utifrån rationalitet (eller rättens tillämpning utifrån ändamålsenlighet)

Arbetsfördelningen mellan rättens utövare och rättsvetenskapens roll kan analyseras genom att man separerar det som Tuori benämner rationalitetsdimensioner. Rättens rationalitet kan då analyseras i tre dimensioner; rättens a) objektrationalitet, b) interna rationalitet och
c) normativa rationalitet.

Rättens objektrationalitet avser rättsliga regleringars förhållande till sina regleringsobjekt, det vill säga normernas förmåga att uppnå sina samhälleliga målsättningar. Objektrationaliteten spelar huvudrollen i lagstiftning och lagberedning och det är de politiskt sammansatta lagstiftningsorganen, det vill säga riksdag och regering samt ämbetsmännen som bär ansvaret för att objektrationalitet uppnås.

Den interna rationaliteten avser rättssystemets konsekvens och koherens. Rättssystemet är konsekvent då det inte innehåller logiska motsättningar, det vill säga då enskilda rättsnormer inte strider mot varandra. Koherens inom rättssystemet innebär att det finns ett samband mellan underliggande rättsprinciper och värderingar och enskilda normer, vilket i praktiken innebär att avsedda rättsprinciper och värderingar implementerats i rättsregler. Aktörer inom lagskipning och rättsvetenskaplig verksamhet bär det huvudsakliga ansvaret för rättssystemets interna rationalitet, för dess konsekvens och koherens. Som ett exempel skall domstolar använda sig av lagmotiven och tillämpa dem tillsammans med olika rättsliga principer på ett sätt som är koherent. I syfte att inte hota koherensen i rättssystemet skall domstolar döma i enlighet med gällande rätt.

Tuori lyfter fram bevarandet och främjandet av rättens interna rationalitet, rättssystemets konsekvens och koherens, som rättsvetenskapens, och särskilt rättsdogmatikens, kanske viktigaste uppgift i de rättsliga utövarnas ömsesidiga arbetsfördelning. Rättsdogmatikens funktioner har ofta karaktäriserats som tolkning och systematisering. Rättsdogmatiken uppfyller sin systematiseringsuppgift genom att utveckla så kallade allmänna läror inom olika rättsområden, allmänna läror som består av det ifrågavarande rättsområdets grundläggande begrepp och allmänna rättsprinciper. Enligt Tuoris modell av rätten utgör allmänna läror en väsentlig beståndsdel av juristernas rättsliga expertkultur, och spelar en väsentlig roll i upprätthållandet av rättens interna rationalitet.

Rättens normativa rationalitet innebär rättens legitimitet. Rättens normativa rationalitet är en beteckning för vad som exempelvis ett samhälle finner rättfärdigande eller berättigande.

Antal sidor: 67
Utgivningsdatum: 2013-01-01
Serie: Forum Iuris
Förlag: Helsingin yliopiston oikeustieteellinen tiedekunta
ISBN: 9789521078293