Torsdag till torsdag med vårtecken och vårsysslor

Ni som bor så långt ned i landet som vi har säkert också sett olika vårtecken, som vintergäck som växer på vår tomt. I dag kom ett litet snöväder och drog förbi, och vintern kan man inte räkna helt bort förrän i maj, men vårtecken är ändå vårtecken!

Helgen var väldigt inriktad på vårstädning av olika slag. Jag borstade bort det mesta av Shellys underull och klippte hennes klor.

Jag flyttade runt robotdammsugaren mellan olika rum och lät den jobba under tiden jag sorterade tvätt, tvättade och hängde tvätt.

Väderappen visade att det skulle bli + 10 grader i helgen, men kallare under veckan, så jag passade på att släpa fram vattenslangen och bilvårdsprylarna från magasinet och tvättade bilen.

Mia och jag träffades på slottet och åt lunch och pratade, bland annat om böcker. Som vanligt numera helt öde på slottet. Jag är överraskad att slottet fortsätter att ha öppet, och att de serverar så fantastiskt god mat trots att det måste gå med förlust att hålla öppet för så få gäster.

Jag lånade ut de här tre böckerna som jag tycker är otroligt bra. Det skall bli kul att ses snart igen och dela våra upplevelser. Ibland när jag läst en helt fantastisk bok kan det kännas väldigt tomt att inte få dela upplevelsen med någon. Nu får jag det :)

Nytt lektörsuppdrag, så under en stor del av tiden inomhus i helgen läste, kommenterade och bedömde jag ett nytt manus. Shelly och Doris höll mig sällskap. Och som mellanmål en rostad rågbrödsskiva med skivad avokado och flingsalt, med kaffe.

Avokado och citrusfrukter från Finca Solmark i Spanien.

Jag har tittat i gamla fotoalbum och såg mig och mina syskon på ett foto då vi bodde i Rinkeby, det måste ha varit 1977. Det året eller om det var året därpå flyttade vi ut på landet. Lillebror Lasse var ett år och hade mockasiner och jag lät honom tydligen bita på min barbiedockas fötter ;) Och storebror Micke hade cowboyhatt och satt bekvämt i skräddarställning.

Bella gick upp en timme tidigare för att hjälpa Jackie att locka håret innan hon skulle till skolan i fredags. Systrar ♥ ♥ Jag blir så glad när de håller ihop och finns för varandra.

Nu har båda sportlov och därefter har de helt och hållet distansundervisning/undervisning via videolänk för att hålla den skenande pandemin i schack när smittspridningen ökar i och med att människor reser till andra platser under sportlovet.

Min brorsdotter Erica och jag på det öde gymmet kl 9 på morgonen. Jag får tillbaka smärtan i höften och mitt knä direkt när jag tar det lugnare med träningen. Jag kommer behöva träna resten av mitt liv om jag skall hålla ihop kroppen. Det en fartdåre ställde till genom att köra på mig när jag var femton fortsätter jag att ta konsekvenserna av, men ”ja’ ä inte bitter”. I dag hade de piffat till med neonfärgade torkdukar på gymmet, sådana som vi som tränar använder för att torka av maskiner och allt vi tar i på gymmet.

70-talsmatta i gästhuset och jeans från… tidigt 2000-tal?

Jag har rensat ut kläder och gått igenom kläder som vi fått från Erica, för att se om vi ville ha något av det. Återvinning när det är som bäst! Jag provade på skoj ett par Gul & Blå-jeans som Erica haft. Mig i sådana jeans skriker 50-årskris. Men jag tänker behålla dem eftersom de passade, och man vet aldrig om Bella och Jackie kommer vilja ha dem rätt som det är.

Pappa skickade en bild från mobiltelefonen. Det är så roligt med honom, han ser sådana här saker som att tussilago slagit ut, och skickar dessutom en bild till mig på det eftersom han vet att jag vill se. I skogen vid sjön växte det många, så nu måste jag nog ta en promenad dit.

Jag tillbringade sex timmar sammanlagt i Norrtälje måndag och tisdag, då jag väntade på Jackie som hade teorigenomgång på sin AM-utbildning (moped, A-traktor). Jag blev bjuden på kaffe i en passande mugg, med lika passande matta under bordet. Och om ni undrar om det inte kommer någon recension av en kriminalroman snart, så är svaret jo, det gör det, av den som ni kan se på bilden här.

I dag fyllde pappa år och bjöd på fika utomhus, och i morgon är det mammas tur. I morgon kanske jag kommer ihåg att ta några bilder, om det är litet varmare väder.

Det var min torsdag till torsdag. Hoppas ni också haft några fina dagar!

Söndagens smakbit ur en bra bok – Mareld, av Camilla och Viveca Sten

Marie, på bloggen Flukten fra Virkeligheten, håller tillsammans med Astrid Terese, på bloggen Betraktninger ~ tanker om bøker, i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en intressant bok, utan spoilers.

I dag är det Marie som håller i utmaningen, och jag bjuder på en smakbit ur den här boken:


Mareld är den avslutande delen i rysartrilogin om Havsfolket. Böckerna riktar sig till slukaråldern, men kan absolut läsas och uppskattas även av vuxna. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter skärgårdsskrock och det är både väldigt skrämmande, spännande och vackert beskrivet. Kärleken till havet och skärgården lyser igenom berättelsen. Det är rent magiskt.

Den första delen var framförallt väldigt mystisk med en krypande spänning. I andra delen trappades det skrämmande upp och blev mer konkret. Nu skall alla trådar dras ihop, och redan i första kapitlet blir det rysligare än i någon av de tidigare böckerna när en Waxholmsbåt oförklarligt fryser fast i isen under en av sina turer och alla ombord försvinner.

Citatet är från sidan 15:

Flippa ser att gestalten närmar sig båten. Det är en man, det är hon nästan säker på. Ansiktet är dolt och rörelserna ansträngda och liksom släpande. Han är mycket mager. Filippa känner en rysning gå nedför ryggraden.
”Titta!” ropar tjejen i den rosa jackan. ”Hur kan vi få ombord honom?”
”Det borde finnas en stege”, säger en kvinna med rött hår. ”Kanske på andra sidan?”
Mamma, vill Filippa säga, men rösten fastnar i halsen. Hon kan inte skaka av sig känslan av att något är fel. På inga villkor borde de fälla ned stegen.

 

Min recension av Mareld kommer i bloggen på torsdag. Läs gärna vad jag skrivit om Djupgraven, som är den första delen i serien om Havsfolket, och om Sjörök, som är den andra delen i serien.

 

Nya böcker i brevlådan – en spännande mix!

Under sommaren har det inte ramlat in så många nya böcker, men i går kom en efterlängtad trave!

Jag gillar Olga Rönnbergs träningsfilosofi, och nu har hennes senaste bok kommit, om Mat, träning och hormoner när kroppen förändras. En tränings- och kostbok för kvinnor över 30, så perfekt! Jag har skummat igenom den från början till slut och det ser lovande ut. Recension kommer med utvärdering av både träningsprogram och kost.

Övriga är böcker som stått högt på listan över böcker jag vill läsa i höst. Jag kommer att skriva om dem allihop här i bloggen så snart jag hunnit läsa. Och jag vill läsa, tro mig. Mitt behov av att grotta ned mig helt i böcker och bara läsa är just nu väldigt stort. Jag har nog aldrig varit så trött som den här sommaren, och jag som skulle hinna läsa så mycket har inte läst en bråkdel av vad jag tänkt mig. Nu hoppas jag på svalare väder så att energin kommer tillbaka.

Hur har det gått för er i sommar? Har ni hunnit med att läsa det ni ville?